Missbruket av anabola dopingpreparat

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Missbruket av anabola dopingpreparat

Inledning
Ordet doping kommer från början från en dryck, dopa, som den sydafrikanska urbefolkningen drack för att försätta sig i religiös extas. Engelsmännen använde sedan ordet för manipulering inom hund- och hästsport.
Efter ett tag började det användas för all sorts manipulering inom idrott med syftet att nå bättre resultat; preparat för detta ändamål kallas således dopingpreparat.

I denna uppsats kommer jag att beskriva de anabola (uppbyggande, vävnadsuppbyggande, främst av muskler) dopingpreparat som i allt större utsträckning tas av vanliga motionärer, amatöridrottare och ungdomar – alltså inte längre bara av elitidrottare, som från början var fallet. Detta har blivit ett allt större samhällsproblem då dessa aggressivitetsframkallande preparat ligger bakom en stor del av dagens våldsbrott. Det skapas således mycket lidande på grund av detta och skattepengar måste läggas ner på utredningar och kampanjer.
Jag kommer också att reflektera över och analysera de etiska aspekterna av missbruket inom idrotten och i samhället, men också ge kunskap om preparat och deras verkan.

Varför?
Att svara på varför man dopar sig är precis lika svårt att svara på som varför man gör något annat. Därför kommer detta stycke att enbart innehålla mina egna reflektioner och således ingen som helst bevisad fakta.

Man kan dra slutsatsen att bakom handlingar som gagnar en person, på ett sätt som personen ifråga tycker väger över nackdelarna finns samma motiv – att en subjektiv bedömning visar på att fördelarna är fler och/eller bättre än nackdelarna.
Denna övervägning sker, om än undermedvetet, men kan uteslutas vid psykisk störning.

Det finns två olika grupper bland dem som tar anabola dopingpreparat, med tillsynes olika mål: dels finns elitidrottarna, och dels amatöridrottarna, som till stor del består av ungdomar som tränar på gym.

Man skulle kunna förklara varför elitidrottare dopar sig genom att nämna så världsliga begrepp som ära och berömmelse. Man skulle också kunna förklara varför amatörer och ungdomar tar dopingpreparat genom att skylla på att det är fel på samhället med dagens sjuka kroppsideal.
Den första förklaringen måste utvecklas på så sätt att man definierar begreppen och förklarar varför man vill uppleva dem.
Den andra förklaringen håller heller inte, på så sätt att det är individen som utgör samhället, och man kan inte heller fastslå att samhället är sjukt därför att det ändå blir en subjektiv bedömning och att man i själva verket antyder att man själv är sjuk.
Förklaringen till varför man dopar sig, tror jag, är mer grundläggande än de förra; nämligen att personerna ifråga handlar utifrån medfödda instinkter då de är villiga att ta sådana preparat för att prestera bättre, eller vinna mer respekt och på så sätt uppleva en tillfällig lycka.
Det går inte att reflektera vidare om detta utan att komma in på Darwins utvecklings lära och meningen med livet.

Balansgången
Som med mycket annat har även doping en lina man måste balansera på för att ständigt ligga på gränsen mellan maxpositivt och kollaps.
Det finns två olika sorters balansgångar inom gruppen dopinganvändare beroende på om man pratar om en elitidrottare eller en amatör.

En elitidrottare behöver balansera mellan lagligt och olagligt (om vi räknar med att han inte chansar angående att bli upptäckt); det finns nämligen preparat som antingen inte har förbjudits/upptäckts i antidopningforskningen än, eller de som har mildare egenskaper i förhållande till sina släktingar och därför inte anses så prestationshöjande så att man förbjuder dem.

Balansgången för en amatör är i de flesta fall betydligt mer farlig än elitidrottarens. Amatörer balanserar nämligen ofta mellan maxdos och överdos, det vill säga liv och död. Detta för att de inte har någon läkare som ger rätt doser (som elitidrottare har) utan istället trycker i sig preparaten utan att verka förstå riskerna.

Preparat
Den här uppsatsen är som sagt tillägnad anabola dopingpreparat som används i syfte att 1) att prestera bättre i sin sport, eller 2) att bygga muskler för att inge respekt och/eller få bättre självförtroende.
Här nedan beskrivs ett par olika sorters anabola preparat samt deras användningsområden och verkan:

Testosteron är ett anabolt androgent ämne, det vill säga vävnadsupp-byggande och förmanligande till sina egenskaper. Det är en hormon som produceras naturligt i kroppen men som kan framställas på konstgjord väg och intas i större mängd för ökad effekt.
I slutet av det här stycket beskrivs bland annat testosteronets inverkan på människokroppen.

AAS-preparat (anabola androgena steroider) är syntetiska ämnen i vilka testosteronmolekylen har modifierats för att få mindre androgen effekt. Men dessa har även mindre anabol effekt. Testosteron är alltså starkare än AAS i alla avseenden.
AAS togs ursprungligen fram för att för att reducera avmagring vid cancersjukdom och för att åstadkomma snabbare återhämtning från svåra brännskador. Idag används dock bara en anabol steroid som är godkänd som läkemedel för behandling av människor, medan flera är godkända för veterinärt bruk.
Då AAS skapades blev preparaten intressanta för idrotten. Man hade nämligen inte kunnat fastställa att de var prestationshöjande förrän flera år efter den första framställningen (även fast man visste att de hade anabola egenskaper) så man hade inte förbjudit dem för idrottsligt bruk ännu.
IOC (International Olympic Committee) dopingklassade AAS först 1975-tidigare fanns inga analysmetoder för att påvisa användning, och i Sverige förbjöds hantering, tillverkning, försäljning och innehav av AAS först 1992 enligt svensk lag!
De flesta avstängda idrottsmän idag, är det, på grund av nyttjande av AAS.
Liksom vanligt testosteron är AAS aggressivitetsframkallande vilket är positivt inom många idrotter; idrottsmännen som intagit något av dessa preparat blir ”taggade”.
Aggressiviteten må uppfattas som positiv inom idrotten, men i samhället leder den till många våldsbrott då ungdomar (tillhör gruppen amatörer) intar dessa preparat och känner sig provocerade, oftast i samband med alkoholintag.

Man kan summera de positiva effekterna av testosteron och AAS sålunda:

1. Ökad muskelmassa och styrka.

2. Användaren upplever att han orkar träna mer och återhämtar sig snabbare.

3. Användaren blir aggressiv, ”taggad”. (Inte positivt utanför idrotten.)

De negativa effekterna (bieffekterna) är som följer:

1. Testiklarna skrumpnar och sädescellsproduktionen minskar/upphör, det vill säga: användaren blir steril.

2. Menstruationsstörningar och sterilitet, också hos kvinnor.

3. Kraftigt ökad risk för plötslig hjärtdöd.

4. Ökning av det farliga kolesterolet i blodet, med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

5. Lever- och i viss mån njurpåverkan.

6. Bröstförstoring hos män.

7. Ökat manligt utseende hos både män och kvinnor (det vill säga ökad hårväxt, kraftigare haka och näsa med mera)

8. Ökad risk för prostatacancer.

9. Vid användning hos ungdomar som inte växt färdigt blir resultatet oproportionerligt korta ben med en kortare slutväxt som följd.

10. Ökad aggressivitet. Sjuklig aggression manifesteras vid konsumtion av alkohol.

11. Ökning av acne.

Slutsats
Vad man ska göra angående doping inom idrotten råder det delade meningar om; bland annat att man ska tillåta all form av doping för att på så sätt slippa problemet. Det finns också ett förslag på att stryka alla världsrekord och börja om ”från scratch” för att man inte ska behöva dopa sig för att kunna slå de världsrekord som man på 1970- och 80-talen troligtvis satte med hjälp av dopingmetoder.
Det första förslaget ser jag som självklart att skrota, för om det genomförs kommer säkerligen många vilja sluta idrotta och branschen skulle tappa sin nuvarande status. För det andra kommer dödsfallen inom idrotten att mångdubblas på grund av överdoser.
Det andra förslaget tror jag inte heller på eftersom man ändå vill slå nya världsrekord och förr eller senare kommer att dopa sig igen.
Det enda vettiga för närvarande verkar vara att lägga ner mer resurser på forskning om doping och att man inför fler dopingtester samtidigt som man i tidig ålder b...