Denna uppsats behandlar metoden med avidentifierade ansökningshandlingar som ett alternativ till traditionell rekrytering med målet att minska diskriminering vid rekrytering. I uppsatsen behandlas för och nackdelar med metoden utifrån upplevelser av dess användande bland förespråkare av metoden, rekryterare och kandidater. Frågor som ställs är: Vilken form av diskriminering försöker motverkas med hjälp av metoden samt är denna metod ett funktionsdugligt redskap i denna strävan? Kritik har riktats mot metoden som delvis handlar om att metoden snarare fokuserar på symptomen i stället för på orsakerna och därför gör den till en kortsiktig lösning. De som är kritiska mot metoden menar även att det nästintill är omöjligt att avidentifiera en ansökning utan att tappa information som har med kompetens att göra. Dessutom anser kritikerna att det är kränkande för en individ att inte få synas med namn, utbildning med mera. En annan negativ aspekt är att metoden är tidskrävande då dess tillämpning innebär administrativt merarbete. Vår empiriska studie bygger på den kvalitativa metoden med hermeneutiken som tolkningsgrund. En intervju har gjorts med kommun- och finansmarknadsministern som är förespråkare för metodens tillämpning. Fyra intervjuer med rekryterare som på ett eller annat sätt arbetar med metoden samt två intervjuer med kandidater som blivit rekryterade med hjälp av metoden har gjorts. Syftet har varit att inhämta information om hur metoden med avidentifierade ansökningshandlingar som ”problemlösare” upplevs bland förespråkare, rekryterare samt kandidater. Då det varit viktigt att förstå vilken form av diskriminering som försöker motverkas med hjälp av metoden med avidentifierade ansökningshandlingar har uppsatsens mål även varit att få en ökad förståelse för vad som enligt de ovan nämnda grupperna upplevs som diskrimineringens orsaker. I vår avslutande analys tar vi upp de anledningar, både uttalade och outtalade, till vad som enligt respondenterna utgör diskrimineringens grunder. Vidare behandlar uppsatsen metodens funktionsduglighet samt upplevelser kring dess användande som ”problemlösare” utifrån respondenternas erfarenheter. Även försvar mot den kritik som riktas behandlas i denna del av uppsatsen. Uppsatsens empiri visar bland annat att även användarna av metoden upplever tillämpningen av den som tidskrävande då metodens tillämpning innebär administrativt merarbete. Flera ställer sig frågande till om den egentligen uppfyller sitt syfte då den bidrar till att kandidater, som tillhör någon minoritetsgrupp och därför riskerar att utsättas för diskriminering, endast kommer förbi det första steget i en rekryteringsprocess med hjälp av metoden. Risk föreligger dock att kandidaten utsätts för diskriminering i ett senare steg av processen. De flesta av uppsatsens respondenter är emellertid positiva till användand...
