Försurning

18 röster
33742 visningar
uppladdat: 2001-04-19
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Försurning
Ett av våra värsta miljöhot

Innehållsförteckning

Sida 1 : Inledning
Sida 2 : Försurningen
Sida 2 : Kväve och Svavel
Sida 2,3 : Mål mot försurningen
Sida 3 : Svavel och Kväveutsläpp
Sida 4 : Olika typer av försurning
Sida 4 : Vilka är de drabbade
Sida 5 : Analys
Sida 6 : Källförteckning
Sida 7 : Avslutning

Inledning :

Det ska bli roligt att jobba om försurning. Nog för att det har tagit lite lång tid, men bättre sent än aldrig. Jag kan tänka mig att detta är nog inte det roligaste arbete man kan skriva om, men det får man ju se efteråt. Man kan ju tycka att det finns viktigare saker än försurning, men det är säkert lika farligt som alla andra problem.


Försurningen

Enkelt kan man säga att försurningen är en kemisk förändring av den yttre miljön. Förändringen sker på så sätt att vätejoner+ kommer in i miljön snabbare än de kan föras bort eller neutraliseras. När det kommer fler vätejoner till miljön så ökar också miljöns surhetsgrad, vilket i sin tur innebär att pH-värdet sjunker. När pH-värdet sjunker så ökar också vätejonkoncentrationen tio gånger per enhet.

Vad är det då som orsakar denna kemiska förändring?
En starkt bidragande orsak till detta är utsläpp av sura eller vätejonproducerande ämne som kolväten, svavel och kväveföreningar som uppkommer vid bl.a. förbrännig av kol och olja , framställning av metaller och gödselhantering.

Svavel
Ingår i kol och olja som en smutsig förorening. När sedan kolet eller oljan förbränns så förbränns också svavlet och blir svaveldioxid (SO2) När det sedan som kommer i kontakt med vattendroppar i luften bildas det sura ämnen som svavelsyra.

Var kommer då allt svavel ifrån?
Faktum är att bara 20 % av allt svavel kommer från vårt eget land. Den största delen kommer alltså från andra länder. Som Östeuropa, där man använder svavel rikt brunkol i sina kolkraftverk, mycket kommer också från kraftverk och industrier i Storbritannien och Centraleuropa.

Kväve.
Vid all förbränning bildas kväveoxider, beroende på att luften innehåller kvävgas. (För att göra det lättare att hålla reda på alla kväveoxider har man samlingsnamnet NOx ) Ju högre temperatur vid förbränning ju fler kväveoxider bildas. Kväveoxider kan sedan omvandlas till sura substanser som salpetersyra genom kontakt med luft.

Var kommer då alla kväveoxider ifrån?
80 % av alla kväveoxider beror på utländska utsläpp från kraftverk och industrier men kväve har inte alls samma förmåga som svavel att transporteras över längre sträckor, därför är vi Sydsverige mest drabbade. Inom landet kommer mest från vägtrafiken som står för 40-50 % och hela 80 % från transportsektorn (vägtrafik, flygtrafik och tågtrafik).

Kolväten.
Den tredje delen i försurningsprocessen .
Men det är lite annorlunda mot kväve och svavel eftersom att utsläppsbilden varierar kraftigt med förbränningen. När de kommer i värme och solljus omvandlas de till fotokemiska oxidanter, som skadar växtligheten. I många skogsområden är kolväten som varit den avgörande delen i försurnings process. Kolväten kommer som de andra också från vägtrafiken.

Vad har man då för mål mot försurningen?
Svaveldioxid.
Sverige satte tidigt upp ett mål som innebar att utsläppen skulle minska med 80 % eller till en femte del, av den nivå som fanns 1980 till år 2000, det ska sägas att målet för Europa låg på 30, vilket många länder har lyckats nå, medan andra inte har börjat ännu.

I Sverige 1970 nådde svaveldioxid utsläppen sin topp på 925 000 ton, har utsläppen minskat med 95 % till 48 000. Man slog alltså målet lätt från 1980. Att utsläppen 1996 var högre än föregående års berodde på en kall vinter vilket krävde mer eldning av kol och olja än normalt. Det ska dessutom tilläggas att i mätningarna ingick inte bidrag från bränsle som sålt i Sverige för användning av internationell sjöfart, denna uppgift uppgick till 17 000 ton.

Kväveoxider
Kväveoxider är någonting som är avsevärt mycket svårare än svaveldioxid att minska eftersom stor del av denna hör ihop med vägtrafiken vilket är svårare att rena än stora kolkraftverk. Sverige hade som mål att minska utsläppen med 30 % (vilket även var målet i Europa) från 1980 till 1995, detta misslyckades och inte förrän 1997 kom man ner i de önskvärda siffrorna. År 1998 var kvävedioxid utsläppen 257 000 ton. Men man måste minska utsläppen med 80 % för att natur ska ha en chans att kunna neutralisera. Inte heller här är siffrorna för användning inom internationell sjöfart och flygtrafiks bränsle som sålts i Sverige med. Detta uppgick till 34 000 och 7000 ton, Flygtrafik trafiken har den senaste tiden ökat kraftigt genom fler passagerare. Kvävedioxider innefattar kvävemonoxid (NO) och kvävedioxider (NO2). I atmosfären som omvandlas NO till NO2. Därför har man bara mätt NO2 .

Olika typer av försurning
Markförsurning.
På många ställen i Europa har pH-värdet i mark och markvattnet sjunkit markant de senaste årtiondena. En av orsakerna är surt nedfall påverkat av luftföroreningar , en annan orsak är markanvändning, t.ex. skogplantering och ökad skogstillväxt vilket ökat kvävetillförseln i luften. PH-värdeförändringar har främst skett i sydvästra och mellersta Sverige. Men det är inte bara vätejoner i luftföroreningar som bidrar till markförsurningen. Även växtrötternas utbyte med kalcium, kalium, magnesium och ammonium mot vätejoner påverkar markförsurningen. Ammonium som tillförts genom nedfall och mikroorganismer nedbrytning av döda växt- och djurdelar kan omvandlas till salpetersyra och svavelhaltiga mineraler som kan oxideras till svavelsyra.

Men växtrötternas upptagningsförmåga har också positiva effekter. T.ex. nitratjoner som neutraliserar vätejoner. Nitratjoner kommer till träden genom utbyte mot hydroxidjoner.

Vattenförsurning
Denna markförsurning har i sin tur påverkat sjöar och vattendrag. Efter sista istiden hade vattnet i Sverige förmodligen pH 7. Precis innan bilens stora intåg 1950 låg pH-värdet på 6. Tack vare trädrötterna i marken kan regn delvis neutraliseras innan vattnet når ut i sjöarna. Men de senaste årtiondenas markförsurningar har försämrat neutraliseringen av surt nedfall. Dessutom har produktionen av vätekarbonatjoner (som kan neutralisera surt regn direkt i vattnet) minskat, speciellt i södra och mellersta Sverige. Vätekarbonathalten är numera noll, vilket gör pH-värdet väldigt osäkert.

Vilka är då de drabbade?
På grund av försurningen har 10-20 % av alla vattenlevande arter försvunnit.
Främst är det de känsligaste sötvattensorganismerna: mört, lax, snäckor, musslor och kräftdjur, som tar störst skada. Redan vid pH 6 blir dessa störda. Framför allt är det yngel och småfiskar som drabbas. Vid pH 5,5 drabbas också abborrens och gäddans återväxt. Det finns också många indirekta orsaker såsom ökad aluminiumhalt.

Men det är inte bara mark och sjöar som drabbas, även el- och vattenledningar, broar och andra konstruktioner skadas genom det sura regn som gör att de vittrar eller rostar sönder betydligt snabbare. Detta medför reparationer av miljardklassen varje år. Kulturföremål som stenstatyer, hällristningar och runstenar angrips också. Detta är ett allvarligt problem eftersom t.ex. en medeltida portal i sandsten aldrig kan återuppstå igen. Även människor drabbas på grund av att bl.a. kopparföreningar i vattenledningar löses upp. Koppar i dricksvatten kan framkalla diarréer hos spädbarn.


Analys:

Detta arbete har varit ganska roligt faktiskt...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Försurning

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-04-19]   Försurning
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=513 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×