Island

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Island









Inledning

Jag har valt att skriva om Island helt enkelt för att landet fascinerar mig. Isolerade i norra atlanten har dom lyckats utveckla sig till bland dom bästa miljö- och välfärdssamhällena i världen. Landet värnar verkligen om sin miljö vilket jag tycker flera nationer borde ta efter. Ändå vet jag så lite om Island även om det är en av våra grannländer. Jag ville ta reda på mer. Jag fann många likheter med Sverige, speciellt inom de sociala förhållandena.

Syfte

Mitt syfte med det här arbetet är visa hur landet är uppbyggt, hur samhället i allmänhet ser ut och varför det ser ut så. Jag ville också visa lite hur islänningarna lever och vad dom jobbar med, hur utbildningen är mm. Jag prioriterade vissa fakta mer än andra.

Metod

Jag har nästan enbart använt mig av Internet för att söka information. Jag lånade även en bok om Island på biblioteket men det var från 1988 och jag ville hellre ha nyare källor. Men även på Internet hade jag svårt att hitta information. Det stod mest om turism till Island så många gånger fick jag förlita mig på Landguiden. Jag använde mig endast av källor som jag bedömde som pålitliga och jag såg till att källorna var ordentligt uppdaterade.
























Resultat

Energi

Islands energipolitik är unik. Landet är det enda i Västeuropa som hämtar och producerar all sin elektricitet ur förnyelsebara naturresurser. Dom har även den rika världens mest miljövänliga energianvändning. 90% av all uppvärmning i landet drivs med geometrisk teknik. Värmen hämtas från heta källor och tekniken är mycket billig i drift. Island använder mest energi per invånare i världen. Ändå har dem bland dom lägsta koldioxidutsläppen per invånare i Europa. Den isländska regeringen har länge haft som policy att utveckla landets naturresurser. Ännu har bara 17% av landets miljö- och ekonomiska resurser inom elproduktionen utvecklats. Island har planerat att bli världens första vätesamhälle och avskaffa bensin, diesel och andra fossila bränslen. Det finns redan idag påfyllningsstationer för vätedrivna fordon i Reykjavik. Användandet av sina energiresurser har stärkt landets ekonomi och på så gott som alla områden behöver man inte importera energi. 70 % av Islands energikonsumtion alstras av inhemska energiresurser. De kvarvarande 30 % består av importerade fossila bränslen. Dessa används främst till landets store fiskeflotta men det finns planer på att modernisera flottan så fartygen går på väte istället. Island är bland dom framgångsrikaste länderna i världen inom hydrogenforskningen. 70 % av landets elproduktion används av industrier, Främst då de stora aluminiumindustrierna. Island har blivit en förebild för många andra länder inom hållbar utveckling i energiområdet. Isländska vetenskapsmän och ingenjörer är eftersökta och energistyrelsen på Island varit ansvarig för att driva FN: s geotermiska universitet i ett antal år där dom lär ut användning av geometrisk teknologi. Den isländska regering har dock fått ta emot en del kritik för det kraftverk som byggs vid glaciären Vatnajökull. Kritikerna anser bl.a. Att den kommer att störa djurlivet. Kraftverket får energi genom smältvattnet från glaciären.

Läge, storlek och klimat

Island är en ö som ligger ungefär mitt i Atlanten Närmaste land från Island är Grönland som ligger 290 kilometer från västkusten. Skottland ligger 800 km åt söder och Norge 970 km sydöst. Island är till ytan 103 000 kvadrat kilometer. Island ligger strax söder om polcirkeln. Klimatet är ändå relativt milt. Detta beror på golfströmmen. Den lägsta vintertemperaturen är 10°C i södra delen av landet och -15°C i norra delen. På sommaren stiger temperaturen till högst +23°C i söder och +24,5°C i norr. Årsmedeltemperaturen i Reykjavik är 6.1 grader Celsius. Den varmaste månaden är augusti då medeltemperaturen ligger på 12.8 grader och den kallaste månaden är december då medeltemperaturen är 0.4 grader. Island har Kallare somrar och varmare vintrar än oss. Dom har ett havsklimat. 2003 var årsnederbörden 977mm. Det regnar mest i februari och minst i oktober. Islands natur är väldigt karg, Endast en fjärdedel av landets yta är täckt av växtlighet. Det har funnits skog på Island. Men den höggs ner och växte inte upp igen. Det finns även väldiga glaciärer på Island. 11,5% av landets yta täcks utav dem. Geologiskt sett är Island det yngsta landet i Europa och det är alltjämt under utveckling.

Befolkning

Det bor det ungefär 292,587 människor på Island. Av dom är 146,697 män och 145,890 kvinnor. 65,689 är 0-14 år, 192,609 är 15-64 år och 34,288 är över 65 år gamla. Island har en bland de högsta medellivslängderna i världen. Från år 1900 till 2004 har befolkning ökat med ungefär 214 300 invånare. Island är Europas mest glesbefolkade land. Det bor tre invånare per kvadratkilometer. I Sverige bor det 20 invånare per kvadratkilometer. Bara en femtedel av Islands yta är bebodd. Två tredjedelar av befolkningen bor i huvudstaden Reykjavik. 92 % av islänningarna bor i tätorter vilket är en hög siffra om man jämför med resten av norden. Stor inflyttning till huvudstaden har lett till större arbetslöshet där än i resten av landet. Islands befolkning härstammar främst från norska vikingar som koloniserade landet 874. Därför är det isländska språket nära besläktat med dom nordiska språken, främst norska då. Island har styrts av både danskar och norrmän. Island har inte släppt in mycket flyktingar, men för några år sedan kom det invandrare från forna Jugoslavien. Övergången till kristendomen på Island är en unik historisk händelse. Ett helt samhälle övergav sin gamla religion, nordbornas hedniska tro och antog istället kristendomen. Beslutet togs av Alltinget år 1000. 1874 fick Island religionsfrihet. Idag tillhör 90 % av befolkningen den evangelisk-lutherska statskyrkan. De kvarvarande 10 % finns i protestantiska frikyrkor och katolska kyrkor. Den största folkgruppen är Islänningar som utgör 96 % av befolkningen. Sen finns det även minoritetsgrupper av främst svenska och danskar. Den isländska utbildningsnivån är väldigt hög. Den isländska grundskolan pågår i 10 år och barnen börjar i skolan som sexåringar. Många väljer även att gå i förskola innan det. Skolorna har vår- och höstterminer precis som oss och skolåret börjar den 1 september och slutar den 31 maj. Eftersom Island är så glesbefolkat går många barn på internat. Efter grundskolan kan eleverna välja ett kursbundet gymnasium eller yrkesutbildning. Yrkesutbildningen är oftast inom sjöfart och navigation och fiskeri och lantbruk. Yrkesutbildningarna tar i tre till fyra år. Det finns fyra högskolor på Island, vilket är mycket med tanke på deras invånarantal, universiteten i Reykjavík och Akureyri, en lärarhögskola samt en relativt nyöppnad konsthögskola. Inom många områden finns det dock inga utbildningsalternativ så många islänningar väljer att studera utomlands, främst då i Norden och i USA.

Styrelseskick

Island är, enligt författningen från 1944, en republik med parlamentariskt styrelseskick. Presidenten väljs vid direkta folkval var fjärde år. Dom får bli omvalda och några presidenter har suttit i hela 16 år. Island var det första landet som valde en kvinnlig ledare genom allmänna val. Nuvarande presidenten heter Ólafur Ragnar Grímsson och är inne på sin andra valperiod. Presidentens makt är relativt begränsade och han har mer blivit en symbol utåt. Presidenten måste dock godkänna det lagar Alltinget (parlamentet) antar. Om han inte godkänner en lag så avgörs det med en folkomröstning. Alltinget är det isländska parlamentet och är den högsta förvaltningsinstansen i landet. Det grundades år 930 och är världens äldsta parlament som fortfarande fungerar. Det finns 63 ledamöter i alltinget och dom väljs för fyra år. Island har sedan 1995 styrts av en koalitionsregering bestående av självständighetspartiet och framstegspartiet. De har sammanlagt 38 av 63 mandat i allstinget. Självständighetspartiet är det största partiet men har aldrig lyckats få majoritet. Partiet är liberal-konservativt och värnar om landets NATO-medlemskap och relationerna till USA. De har 22 mandat i alltinget. Framstegspartiet blev det tredje största partiet i det senaste valet 2003 med 12 mandat i alltinget. Det är ett EU-kritiskt mittenparti och har sitt största stöd hos bland fiskare och bönder. Det näst största partiet Samlingsfronten bildades så sent som år 2000 när kvinnolistan och det socialdemokratiska partiet slogs ihop. Partiet har fått alltmer stöd och för en typisk socialdemokratisk politik. Partiet har 20 mandat i alltinget. Vänstern – de gröna är tillsammans med det liberala partiet en av dom mindre. De fick 5 respektive 4 mandat i allstinget vid senaste valet. Island hade 87 % valdeltagande vid alltingsvalet i Maj 2003 men endast 63 % deltagande i presidentvalet i juni 2004.


Resurser

Island har inga stora mineraltillgångar. Deras resurser är istället i form av mark, vatten och luft med mycket små miljöföroreningar. Dom har även stora resurser inom fisket och det betyder oerhört mycket för landets ekonomi. Vattenkraften är en annan av Islands viktiga resurser. Det finns planer på elexport i en kabel under Atlanten från Island till Storbritannien.

Välstånd

Det isländska välståndet är välmående och landet har en BNP per capita på 36710 US dollar. Det är den sjunde högsta BNP per capita i världen men det brukar variera rätt mycket, främst p.g.a. Den instabila fiskeindustrin. Priserna går upp och ner och då påverkas Islands BNP mycket. På 80-talet hade landet en mycket hög inflation p.g.a. dåligt fiske. Den repade sig dock rätt snabbt men försämrades i slutet av decenniet. 1995 vände Inflation, mest på grund av ökade fiskefångster men även framgångar inom industrin. 1999 sjönk arbetslösheten under 2 % vilket var lägst bland alla OECD-länderna. Efter en lite svacka i ekonomin 2001 har Islands ekonomi bara växt. Islands välfärdssystem är annars väldigt likt resten av nordens. Sjukförsäkring och föräldrapenning delas ut och pensionen är vid 67 års ålder. Under senare år har det skett en privatisering i landet och många statliga bolag har sålts ut. Island är inte med i EU. Dom är däremot med i EFTA som är en handelsorganisation. Medlemsländerna i handelsblocket är Norge, Schweiz, Lichtenstein och Island. Island är dock med i Schengensamarbetet och islänningarna behöver därför inte visa pass när dom vistas i andra Schengenländer. Island är även med i NATO.


Infrastruktur

Eftersom Island ligger så avlägset är kommunikation med omvärlden en ovanligt stor del av ekonomin. De isländska rederierna seglar regelbundet till hamnar i Europa och USA. Det är viktigt för frakttransporterna. Inrikesflyg är viktigt för Island då det finns dåligt med vägar, Speciellt i inre delarna av landet där det knappt finns några vägar alls. På vintern blir även många vägar översnöade och omöjliga att färdas på. Ringvägen, Islands huvudväg, går runt hela ön. Den stod klar 1974. Förr hade man planer på att bygga järnväg på Island, men det gjordes aldrig. Islands geografiska läge utnyttjas för flygtrafiken mellan Amerika och Europa.















Diskussion

Det här arbetet har haft sina intressanta områden. T.ex. Tyckte jag att Islands energipolitik är riktigt imponerande. Dom har väldigt många förnyelsebara naturresurser och dom har verkligen lyckats använda dem på ett bra sätt. Att dom planerar på att bli världens första vätesamhälle är också imponerande. Det är synd att landet inte har så mycket att säga till om internationellt för då kunde dom inspirera andra nationer i större utsträckning att bli mer miljömedvetna. Det är bra att Isländska vetenskapsmän fått en bra internationell stämpel för då kan dom förmedla sätt att ta vara på naturresurserna ordentligt. Islands läge gör landet avskärmat från resten av världen även om dom idag har bra förbindelse genom flyg och båt. Klimatet har milda vintrar och somrar. Detta har dock inte stoppat islänningarna som även på den fronten använt sina naturresurser för att värma ut växthus och odla grödor där. Island påminner om resten av norden väldigt mycket. Fisket är väldigt viktigt för Island och jag tror på teorier som säger att Island inte går med i EU för att dom är rädda för att bli av med fiskevatten. Fisket har en betydande roll i landets välstånd, det är bara och se när det går dåligt för landet ekonomiskt, då går det oftas...