Växthuseffekten

4 röster
7617 visningar
uppladdat: 2005-12-13
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Det här var en uppgift som vi fick i geografin, vi skulle behandla problemet växthuseffeken genom att börja med orsakerna till den, sedan om vad problemet var, vad det fick för konsekvenser, hur problemet kunde åtgärdas och vad åtgärderna fichk för konsekvenser. Arbetet fick vara max en halv sida, och därför är det lite kortfattat.

På grund av att vi förbränner kol som inte ingått i kretsloppet tidigare när vi använder olja som energikälla till bilar och som bränsle för att värma våra hus bildas koldioxid. Den tillförda halten koldioxid tillsammans med den ökade boskaps-hållningen och jordbruket vilka tillför metan och lustgas till atmosfären gör att den naturliga växthuseffekten förstärks. Med det menas att temperaturen ökar både i hav och på land.

Konsekvenserna blir många. Ökade temperaturer leder till att land och havsisarna smälter så att havsytan höjs, man beräknar att havsnivån kommer att höjas med 31 till 110cm fram till år 2010. Vad det i sin tur kan leda till är svårt att beräkna eftersom alla klimatförändringar påverkar och påverkas av otaliga faktorer. Naturen förväntas att förändras främst här i norr med uppflyttade trädgränser och minskad andel barrskog till fördel för lövskog vilket skulle komma att påverka Sveriges ekonomi negativt då tallskog är en stor exportvara. Det är ändå inte särskilt allvarligt med tanke på andra katastrofer som sannolikt kommer att drabba världen till följd av fortsatta temperaturförändringarna, orkaner, extrem torka, översvämningar och stora skogsbränder.

Självklart drabbar inte alla de olika katastroferna samma länder och världsdelar och förödelsen blir inte lika stor överallt. Hårdast drabbade blir fattiga länder som inte har råd med förebyggande satsningar och som befinner sig i utsatta områden. Redan nu är 96 % av dem som dör i olika naturkatastrofer bosatta i uländer. Akut vattenbrist, utbredning av öken och svält då avkastningen från jordbruket minskar när det blir varmare är några följder som slår hårt mot de fattigaste i världen. Orkaner och översvämningar slår lika hårt överallt, de flesta av världens storstäder ligger vid kusten så en höjning av vattenytan kommer få ödesdigra konsekvenser.

Att förhindra en fortsatt ökning av växthusgaser i atmosfären kräver att vi hittar nya energikällor och ändrar vår livsstil. Det som genererar mest koldioxid är bilåkningen och förbränning av fossila bränslen i olika typer av kraftverk.
Det är förhållandevis enkelt att sänka förbrukningen av bilbränsle med enkla kostnadsfria medel som att hålla hastighetsgränser, ha rätt tryck i däcken, ha en bränslesnål körstil och använda en bränslesnål bil. Men att få enskilda att göra förändringar i sitt levnadsmönster är svårt, eftersom det inte får någon direkt påverkan på ens liv att man minskar sina utsläpp av koldioxid med 20 procent. Kampanjer för att övertyga tror jag inte har någon större effekt, det kostar mer än man tjänar i miljösynpunkt. Då är det enklare och effektivare att använda sig av beskattningar och subventioneringar på miljöfarliga respektive miljövänligare bilar. Men den typen av skattereformer är inte så lätta att få till stånd då de inte lockar några stora väljargrupper, de snarare ogillas och stöter bort de flesta. Samtidigt kan det påverka landets ekonomi negativt då konsekvensen kan bli att bilindustrin väljer att flytta utomlands för lönsammare produktion. Då försvinner skatteinkomster från själva företaget samtidigt som det blir fler arbetslösa. Den bästa lösningen på bilproblemet borde vara att utveckla tekniker för alternativa bränslen och energisnåla bilar som är billigare än dagens bränsleslukare. Om en miljövänligare bil är en billigare bil är det lättare att påverka enskilda att välja rätt, mer pengar i plånboken är något konkret och positivt. Frågan är varifrån pengar till forskning och utveckling ska komma. En lösning vore att använda sig av extraskatter på de energislukande bilarna och sedan ge pengarna tillbaka till bilindustrin i form av bidrag till forskning. Eftersom extraskatter leder till högre priser kommer då de energisnåla bilarna att bli billigare och därmed mer attraktiva ur konsumentsynpunkt. De energisnåla billarna blir ju också billigare efter om det är billigt bränsle (alternativa bränslen) eller så behövs det mindre bränsle efter om bilen drar mindre. Sammantaget blir bränslekostnaderna lägre.
För att hitta nya former av energikällor krävs betydligt större insatser och mer vilja än för att minska de utsläpp som kommer från bilar. Fossila bränslen är om man ser det som de flesta av dagens nationer gör mycket billigare och mer lättillgängligt än miljövänliga alternativ som biobränsle, vatten, vind och solkraft. Men då har man självklart inte räknat med kostnaderna på miljön och framtida konsekvenser utan valt att tänka mer kortsiktigt. Kärnkraft är ett femte alternativ men på grund av radioaktiva restavfall är det politiska motståndet mot fission mycket större trots att det är den enda energikälla som helt skulle kunna ersätta användningen av fossila bränslen. I försäg är det inte svårt att förstå motståndet mot kärnkraft, risker för härdsmälta och stöld av radioaktivt material som kan användas till atombomber samt restavfall som inte slutar vara radioaktivt förrän efter 10 000 år gör att kritiken är välbefogad. Att byta ut de gamla kraftverken drivna av fossila bränslen finns det pengar till i i-länderna, där det även finns en politisk opinion som är för i de flesta fall. De som är svårast att övertyga är snarare de fattigare länderna som inte själva kan bekosta ny teknik. Om de skulle tvingas stänga sina kraftverk i dag skulle levnadsstandarden som redan är låg kraftigt försämras. För att de ska kunna förändra sina energikällor krävs det hjälp i form av bidrag utifrån vilket inte är så populärt i de rikare länderna som inte gärna delar med sig utan hellre använder pengarna själv. Varför ge pengar för att bygga miljövänliga kraftverk i öststaterna istället för att satsa på bättre äldrevård och omsorg på hemmaplan, vem köper den iden, vilka väljare lockar det och hur gynnar det det egna landet? . Att förändra synsätt och påverka länderna att gå samman för att minska utsläppen är ingen lätt uppgift. Det krävs att alla är med och förändrar för att det ska bli en riktig effekt, vad ett enskilt land gör har inte tillräckligt stor påverkan. Det svåraste är många gånger inte hur man ska sänka utsläppen av växhusgaser utan snarare att enas om att verkligen göra det. Trots att vi redan vet hur vi kan minska koldioxidutsläpp är de inte alltid som det är hållbara lösningar ur kostnadssynpunkt. Därför krävs det mer forskning för att ta fram effektivare sätt att använda de förnybara bränslen som redan finns och används idag. Det behövs också satsningar på utveckling av helt nya energikällor som fusion. Om vi hade fusionskraftverk som var lönsamma skulle hela världen kunna dra nytta av dem, det är billigt och mycket effektivt. Varifrån de pengar som måste satsas på forskningen ska komma ifrån...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Växthuseffekten

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-04-25

    allt är inte korrekt.jag har a

Källhänvisning

Inactive member [2005-12-13]   Växthuseffekten
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5235 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×