På 1720 - talet till slutet av 1800 - talet familjen och barnen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Jag tänker skriva om familjen på 1720 –Talet till 1800 – talet för jag tyckte det lät mest intressant av allt hur folket levde på den tiden, jag är mest intereserad av barnen och ungdomarna jag hoppas jag hittar mycket fakta om just dem, men en sak jag tänker ta med som kanske inte direkt pasar in det är de ”obesuttna” eftersom jag inte direkt har förståt vad det är från hela början, sen så tänkte jag också skriva om mannen och kvinnan. Och vad är ett hushåll? Det ska jag också skriva om. Så allt finns på nästa sida


Obesuttna.
Obesuttna betyder ”att inte äga någonting”
Och det var mycket vanligt på 1750 – talet till slutet av 1800 – talet. Det var folk som inte hade ärvt någon åkermark, de obesuttna var ofta barn eller barnbarn till bönder som inte fått ärva någon jord. Under 1700 – talet kunde man dela på åkermark och odla upp ny, men på 1800 – talet började marken inte räcka till för alla och fler blev obesuttna.

Hushåll på landet.
Istället för att leva i familjer levde man i hushåll. Det vill säga att man inte levde med släkt utan med alla som bodde på gården, så ett hushåll kunde bestå av Mor och Far, två söner, två döttrar, en pigga, en dräng och en ”inhyse” (inhysefolk är samma sak som fattiga och gamla)

Man gifte sig inte alltid av kärlek utan att det skulle bli lättare att försörja sig, man skaffade oftast barn, 6-8 var ett normalt antal barn på den tiden.
Det förekom även övergrepp på oigor och andra kvinnor i hushållet och om någon av dem blev med barn så var det helt klart kvinnans fel. Barn misshandlades även i vissa fall.
Vem styr då?… Jo det var mannen, han styrde över kvinnan, barnen och tjänstefolket. De var tvungna att lyda honom. Detta var bestämt i ett tillägg till Luthers katekes, det stod att man skall lyda den som står över en, det kallades ”hustavlan”, alltså kvinnan skulle lyda mannen, barnen skulle lyda föreldrarna, tjänstefolket skulle lyda husbonden och alla skulle lyda kungen.
Och mannen kunde slå dem som stod under honom om han ville.
Människorna hade svårt att förendra sin livs-situation på grund av hustavlan. Men många kände det som en trygghet för dem visste var dem stod i samhället och i livet.
Sönnerna blev myndiga vid 21-års åldern och fick lov att bestäma om sitt egna liv,
Men döttrarna blev aldrig myndiga. Fadern bestämde om sina döttrar tills dem gifte sig då tog mannen över.







Mannens & Kvinnans arbete.

Många tror att mannen hade svårare arbete än kvinnan men så var det inte.
Kvinnan hade hand om ekonomin och om boskapet, hon fick tillverka kläder och göra mat och om mannen var borta på jag eller fiske eller millitärtjänst var kvinnan tvungen att ta hand om åkern. Och hon var också tvungen att ta hand om barnen och allt hushållsarbete.

Mannen gjorde redskap och tog hand om åkern och skogen. Han kunde även vara på millitärövning.
Det var ofta vanligt att både mannen och kvinnan var borta för att göra arbete åt någon annan.



Så levde man.
Förr hade de flesta ingen klocka eller almenacka och många visste ens inte vilket år dem var födda, så man utryckte sig på ett ”naturligt” sätt och med hjälp av speciela tillfällen.
Till exempel: Min son föddes det året då det var storm och en dålig skörd.
Och även människans arbete styrdes av naturen. Man började arbeta vid gryningen då solen gick upp och slutade när solen gick ner. Det bettyde att dem jobbade kortare på vintern efersom på vintern är dagarna kortare och längre på sommaren eftersom på sommaren är dagarna längre
Man firade inte födelsedagar på den tiden och istället så firade man i samband med bröllop, begravning, husbyggen och skörd.





Så bodde man

Många levde i torp, ett torp bestod av ett rum med en bakugn, öppen spis och kammare. I hus var der lågt tak, mörkt och trångt. När det var vinter samlades man runt den öppna spisen för at tillverka redskap, sy, sticka och spinna.
I husen kunde man inte finna så många möbler, familjerna hade ett matbord, sängar, några stolar och ett skåp.
Och i varje hus fanns en kista där man förvarade täcken, lakan, bonader och kläder.
Man hade oftast inga prydnader saker, utan det var mer saker man använde.



Så åt man

Maten man åt berode på om man hade bra ekonomi eller inte och vilken årstid det var.
Den värsta perioden var i slutet av vinter och början av våren eftersom då börjada vinter förådet ta slut och det blev ont om mat och många svälte.
Till frukost åt man sill, potatis och bröd och huvudmålet (som var mitt på dagen) bestod av fläsk eller kött i en skål och till det åt man soppa, kål, välling eller surmjölk.
Det var då männen tog sig ett sup. Och som kvällsmat serverades korngröt eller råggröt. De fattiga hade inte råd till kött eller sill.






Barnen.
I varje familj var det vanligt med 6-8 barn som sagt. Med allt arbete som de vuxna hade fanns inte mycket tid tillägnad till barnen. Barnen fick vara med de vuxna när de arbetade, pojkarna med mannen och flickorna med kvinnan. Barnen fick titta och pröva på, på det sättet lärde dem sig vad som behövdes för att klara sig som vuxen. Det varierade mycket från familj till familj hur barnet hade det. I vissa familjer hade barnen mycket frihet som liten och blev aldrig slagna och i andra familjer blev barn slagna och fick stå ut med mycket hårt arbete. Barnen var viktiga för arbetet, dem fick ofta vara själva ute i skogen eller på ängen för att vakta djuren. Andra samlade ved i skogen eller tong på stranden som sedan användes som göddnings medel på åkrarna.

Gå i skolan
1842 blev det bestämt av regerigen att alla barn ska gå sex år i skolan, den så kallade folkskolan. det fanns en skola i varje socknen och där skulle barnen lära sig följande:
• Svenska språket och skrivning
• Kristendomen
• Biblisk historia
• Kyrkosång
• Och de fyra räkne sätten
• Geografi
• Natur
Men dock inte så mycket om geografi och natur.
I skolan satt barnen på långa plankor utan något som helst bord, det var inte förrän i slutet av 1800 – talet som skolorna fick skolbänkar. Lärarens bord var ett långt och högt bord som kallas ”pulpet”. På vintern eldade man i en öppenspis eller i en järnkamin, ljus ick man från fotogen lampor. Skolbarnen var tvungna att hjälpa till i skolan med städning och med eldning. De hade även en skyldighet att hämta ved hemifrån.
Egentligen skulle det finnas en utbildad lärare i varje socken, men det fanns länge ont om lärare. Då var det ofta någon läskunnig som undervisade som till exempel: en hantverkare, en soldat, en änka eller en klockare (den personen som hjälper prästen och skötter krykan)
Lärarna var ofta stränga och trångsynta och barnen lärde sig mycket utantill, men ofta förstod de inte vad dem lärde sig utantill. Om elever bussade eller inte var uppmärksam blev han/hon antingen slagen med en smal, böjlig pinne eller så fick han/hon stå i skamvrån.
Att lära sig.
I varje klass var det många elever i olika åldrar, ibland undervisa läraren flera klasser samtidigt och de äldre eleverna fick hjälpa de yngre.
Undervissningen gick ofta ut på att men läste och räknade högt gemensamt och man repeterade saker tills man lärt sig. När barnen lärde sig skriva skrev de på sand och efterhand började man använda griffeltavla. Men papper och bläckpennor var dyrt. Det fick föreldrarna betala likså böckerna. Det var inte alla som kunde gå i skolan ändån. Många barn bodde långt bort från skolan och vägarna var dåliga och i fattiga familjer ville föreldrarna att barnen skulle stanna hemma och arbeta och vissa föreldrar tyckte skolan var onödig. Och andra barn hade inte kläder, skor, mat eller rentav inga pengar till skolböcker så de inte heller gå i skolan.

Ungdomomarna
När ungdomarna blev tånoringar träffades de i en så kallad ungdomslad, de möttes i en lada eller vid vägkanten för att roa sig, man brukade prata och dansa och det brukade komma en spelman som spelade på fiol.
Om två tonåringar ville gifta sig med varandra skulle pojken fria. I södra sverige fick de rika föreldrarna bestäma frieri och dem förhandlade i flera veckor hemgift och andra vilkor.
Hemgift är det som en kvinna ska ha med sig till det nya hemmet.
Det skulle vara någon meden ”god” familj, som antigen själv skulle ärva en gård eller förde med sig en stor hemgift. När allt hade bestämts trolovade man sig och då var man ”fästfolk” enda till man gifte sig i en kyrka.

Gift eller inte
På den tiden var det viktigt att gifta sig för både mannen så som för kvinnan. En ogift kvinna ansågs inte vara en ”ordentlig” kvinna. Och om hon födde barn som ogift ansågs hon vara hora. En kvinna som blev gravid kunde göra abort olagligt eller avliva barnet.
Att vara en ensamstående moder var väldigt svårt på den tiden, dels för att det var svårt att försörja sig och dels för att man blev utstött från byn. Även barnet råkade illa ut, det var ett så kallat ”oäkta” och hamnade utanför.




Att vara sjuk
Det spreds svåra infektionssjukdomar under 1700 – talet på grund av dålig hygien och dåliga sanirära förhållanden. Könsjukdomar var inte bland de mest sälsynta sjukdomarna på den tiden och under 1800 – talet kom änu fler sjukdomar, som till exempel kolera. Av kolera fick man feber, svåra diarreer och man kräktes häftigt, källan till denna sjukdom var bakterier i vatten. Och dem som hade sjukdomen förlorade mycket vätska och barn och gamla dog av påfrestningarna.
Tuberkulos var en av de allra vanligaste sjukdomarna ungefär 10 000 dog av tuberkulos varje år. Alkoholismen var också ett stort problem. Under 1800 – talet drack en man i genomsnitt 1/3 L brännvin om dagen.
Många människor ver undernärda och bodde i dåliga förhållanden och på grund av det hade dem sämre motståndskraft och fick lättare sjukdomar. Var tredje barn dog före tio års åldern, men om man nu överldevde tio års åldern hade man goda chanser att bli gamal.
Vardagens plågor bestod av skabb och löss andra hade mask och magkatarrer som gav långvariga diarreer. Tanvärk var mycket vanligt och ”tandläkare” drog ut tänder utan bedövning. Många blev utan tänder redan som unga. Förkylningar, influensor, och vär...