Problem: Uppsatsen tar sin utgångspunkt i övertygelsen att den närmaste sociala och materiella arbetssituationen har störst betydelse för hur vi som organisationsmedlemmar tolkar vår tillvaro för att skapa mening av denna. Därmed antas olika arbetskontexter kunna skapa olika kulturer och sätt att kommunicera inom en och samma organisation. Uppmärksamhet på en organisations kulturella mångfald är nödvändig för att organisationer ska kunna medvetandegöra, koordinera och förbättra sin internkommunikation. Samtidigt krävs reflektion över kommunikationen: Vad pratar vi om? Vad pratar vi inte om? Hur upplever vi samtalsklimatet? Uppsatsen vill väcka reflektioner och initiera ett samtal om kommunikationen inom ett företag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för hur olika individer uppfattar och upplever kommunikationen inom ett företag, och utifrån denna belysa kommunikativa möjligheter för organisationen. Uppsatsförfattarna utgår från följande frågeställningar: -Vilken roll spelar den materiella och sociala arbetskontexten för olika individers kommunikativa beteenden, upplevelser och tolkningar? -Hur tolkar våra intervjupersoner information och kommunikation i organisationen? Vilka mönster kan vi identifiera i dessa tolkningar? -Hur upplever våra intervjupersoner olika mötessituationer? Hur tolkar vi som forskare dessa möten? Studien: Studien inleds med en litteraturgenomgång inom framförallt ämnena organisationskultur och organisationskommunikation. Därefter har författarna intervjuat 16 personer inom tre avdelningar i den studerade organisationen samt gjort åtta mötesobservationer. Resultaten av datainsamlingen presenteras och analyseras i en tematisering, varefter författarna i sin slutdiskussion reflekterar över resultaten samt ger förslag på fortsatt forskning. Slutsatser: Flera olika kommunikationsmönster existerar i organisationen, och det finns ett tydligt samspel mellan dessa och den materiella och sociala arbetskontexten. Det finns även en koppling mellan arbetskontext och hur individers kognitiva scheman utvecklas. En tydlig parallell kan dras mellan dessa kommunikationsmönster och de olika subkulturer som studien identifierar. Organisationen har ett informationsproblem i form av att dess muntliga kultur behöver stöd av någon form av formalisering för att säkerställa rättvis och relevant informationsspridning. Organisationen har dessutom ett kommunikationsproblem som bottnar i ett missförstånd mellan två kulturer, vilket har sin grund i en omedvetenhet om och oförståelse för andra parters respektive verkligheter. D...
