ADSL

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Så funkar ADSL

ADSL står för Asymmetric Digital Subscriber Line, och är egentligen bara en
av många tekniker (andra ex: HDSL, VDSL, SDSL, IDSL) som brukar gå under
samlingsbeteckningen xDSL.
Gemensamt för xDSL-teknikerna är att de går ut på att föra över data med
megabitfart över vanlig koppartråd.

ADSL-nätets konstruktion
Den som beställer ADSL, får en nätterminal, ett ADSL-modem som vanligtvis
har både Ethernet och ATM-portar. ATM-porten är främst tänkt för tex: teve.

Den som beställer får också ett Filter (Spliter) som delar upp signalen
mellan telefon och data, och ser till att de inte stör varandra.

I närmaste telestation finns en ADSL-koncentrator, DSLAM, som packar ihop
flera ADSL-förbindelser till en ATM-länk. Därefter går signalerna över ett
ATM-nät till närmaste anslutningspunkt mot Internet.
[pic]
Bild: Per Thornéus

Anledningen till att många vill ha ADSL beror på att man kopplar in den på
en vanlig koppartråd alltså ett vanligt telejack, men ADSL funkar bara om
du bor max tre kilometer från en kopplingsstation, enligt TELIA uppfyller
åtminstone 95 procent av Sveriges telefonanslutna hushåll detta krav.

ADSL är dessutom asymmetrisk vilket betyder att man kan ta emot mer data
(»nedströms») än vad man kan skicka ut (»uppströms»).

Max farten nedströms med ADSL är 8Mbit/s medans uppströms går det bara i
max ca: 0,8Mbit/s, men för de flesta "surfare" är detta inte något problem.

En annan fördel med ADSL är att du kan prata i telefonen sammtidigt som du
surfar utan några problem, det beror på att ADSL modemet och telefonen
sänder på olika frekvenser, men ibland kan det bli fel så därför har man
ett filter (spliter) som ser till att modemet bara sänder på 25 kHz o uppåt
till över1 MHz, o att telefonen bara använder frekvenser upp till 4 kHz.
[pic]
Bild: Per Thornéus

I andra änden av en ADSL-förbindelse, närmare bestämt i den lokala
telestationen, finns en splitter som delar upp signalen och skickar
telefonsignalen vidare till en televäxel. ADSL signalen går in i en DSLAM
(Digital Subscriber Line Access Multiplexor), vilket är xDSLs motsvarighet
till en modempool.
Till skillnad från en vanlig modempool, som egentligen kan sitta var som
helst i telenätet, måste DSLAMen sitta direkt i andra änden av
koppartråden, i den lokala telestationen. Det innebär att din lokala
telestation måste uppgraderas med ADSL-utrustning innan du kan bli erbjuden
ADSL-tjänster.
DSLAM-utrustningen koncentrerar flera ADSL-anslutningar till en enda
förbindelse. För att överföra detta så används i sverige ATM tekniken mest
det finns oxå IP över SDH som överföringsteknik men TELIA har valt att
använda ATM tekniken till deras stationer.
"Anledningen till att vi valde ATM som överföringsteknik är enkel: ATM har
överlägsna funktioner för tjänsteklasser, vilket är ett måste för teve över
ADSL"

förklarar Stefan Möller på Ericsson en sammarbets partner med TELIA.


Från telestationen går alltså ADSL-signalerna över ett ATM-nät till
närmaste anslutningspunkt mot Telias IP-nät (Internet). Telias nät är
distribuerat, vilket innebär att det finns många anslutningspunkter spridda
över landet, i stället för en stor anslutningscentral som ta...