IASB är ett internationellt redovisningsorgan som verkar för att harmonisera och utveckla redovisningsregler. EU:s olika organ har beslutat att alla börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen ska följa IASB: s standards som antagits av Europeiska kommissionen i koncernens årsredovisning. För att en standard ska kunna antas av kommissionen krävs att den inte strider mot rättvisande bild och uppfyller kraven för begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Från och med 1 januari 2005 har alla Svenska börsnoterade koncerner börjat följa dessa nya standarder med krav på ett jämförelseår vilket innebär stora förändringar i redovisningen i jämförelse med tidigare regler. De nya standarderna har fått beteckningen IAS/IFRS och ersätter Redovisningsrådets Rekommendationer. En viktig förändring är att redovisningen går från historisk anskaffningskostnadsprincip till att baseras på verkliga värden. Det gäller även IFRS 3 – Företagsförvärv, redovisning och värdering av koncernmässig goodwill. De nya reglerna innebär att goodwill som uppstår i en förvärvssituation redovisas till dess verkliga värde och att avskrivningar inte längre tillåts. Goodwill anses vara en tillgång med obegränsad livslängd och existerar så länge det inte sker någon värdeförändring som föranleder en nedskrivning vilken prövas med impairment test. Andra förändringar är att alltfler immateriella tillgångar separeras från goodwilll och särredovisas. Dessutom skärps kraven på impairment test och goodwillvärdet måste utsättas för årlig prövning och vid indikationer som tyder på värdeminskning. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå hur förtag och små aktieägare har påverkats av de nya reglerna avseende koncernmässig goodwill. Uppsatsen har försökt besvara frågor som rör : tillämpning, påverkan på resultat- och ställning, åsikter kring de nya reglerna och om dessa regler i praktiken leder till en mer rättvisande bild. En kvalitativ metod med underordnade kvantitativa inslag har använts, där primärdata har samlats in genom intervjuer av fyra företagsrepresentanter och en representant för små och medelstora aktieägare. Sekundärdata utgörs av redovisningslitteratur, lagtext, artiklar och finansiella rapporter. Av denna studie framgår att det finns både för och nackdelar med de nya reglerna vilket gör att respondenterna har skilda uppfattningar. Fördelar är att goodwill nu mer representerar dess verkliga värde och nackdelar är att verkligt värde baserad redovisning leder till mer subjektivitet och fluktuationer i resultatet. Tillämpningen har inte riktigt satt sig vad gäller särredovisning av immateriella tillgångar. Slopade goodwillavskrivningar ha...
