Bakgrund
Under vår utbildning har vi båda läst svenska 0 poäng mot de tidigare åldrarna som specialisering. Då väcktes
vår nyfikenhet för att få en djupare inblick kring forskares syn på läs- och skrivinlärning. Dagens samhälle ställer
stora krav på att man har goda kunskaper i läsning och skrivning, inte minst för att kunna få ett arbete och klara
sig. Vi som blivande pedagoger har ett mycket viktigt uppdrag eftersom vi skall ge alla elever möjligheter till att
lära sig läsa och skriva. Alla barn lär olika och därför är det viktigt att ha en varierad undervisning. Det är inte
säkert att ett sätt passar alla barn. Det har givit oss inspiration till att undersöka hur några pedagoger
individanpassar läs- och skrivinlärningen.
Syfte
Syftet är att undersöka vilka möjligheter pedagoger har att individanpassa undervisningen. För att uppnå vårt
syfte har vi använt oss av följande frågeställningar:
· Vad finns det för olika arbetssätt och metoder som kan användas för att arbeta med elevers läs- och
skrivinlärning?
· Vilka möjligheter finns det för pedagoger att individanpassa undervisningen inom läs- och
skrivinlärning?
· Hur kan pedagoger arbeta för att uppnå de mål som kursplanen i svenska behandlar?
Metod
Vi har använt oss av en kvalitativ metod som bygger på intervjuer, och totalt intervjuade vi fyra pedagoger. De
intervjuade pedagogerna arbetar med elever i grundskolans tidigare år. Vårt material kommer från litteratur och
intervjuer.
Resultat
Genom vår undersökning har vi bland annat fått kunskap om några av de metoder som finns för att arbeta med
barns läs- och skrivinlärning. De metoderna som vi behandlar är Bornholmsmetoden, Ljudmetoden, LTG-
metoden (läsning på talets grund), Storboksmetoden. Det arbetssätt som vi behandlar är Trageton. Vi har utgått
från dessa metoderna och arbetssättet eftersom de pedagoger vi intervjuat arbetar med dem. Vi har även fått reda
på hur p...
