Bangladesh

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kort Fakta


Nationellt namn Ghana Praja Tantri Bangladesh
Officiellt namn Republiken Bangladesh
Statsskick Republik, medlem av brittiska samväldet.
Huvudstad Dhaka (uttalas Dakka)
Folkmängd ca 119 miljoner
Yta 143 998 km²
Folktäthet ca 830 inv / km²
Medellivslängd 47 år
Åldersfördelning 46% av befolkningen är under 15 år.
Vegetation Sumpmark, regnskog, floder och stora deltaområden.
Språk Bengali, Engelska
Religion 85% muslimer, 15% hinduer, buddhister och kristna.
Valuta 1 taka (Tk) = 100 poisha.
taka / 6 = kr. (ungefär)
Tid Svensk + 5 timmar.
FN medlemskap 1974



Bangladesh


En gång hette det Östpakistan. Men blev den 26 mars 1971 en
självständig republik (se Historia). Bangladesh betyder på bengali
"bengalernas land" och landet omfattar större delen av Bengalen (Provins i
nordöstra delen av Brittiska Indien, vid Ganges och Brahmaputras nedre
lopp) samt en del av Assam (delstat i nordöstra Indien). Bangladesh
sträcker sig från 21º till 26º nordlig bredd och från 88º till 92º östlig
längd. Avgränsande länder är Indien, & Burma, och i söder ligger
Bengaliska viken. När det gäller yta bland världens stater ligger
Bangladesh på 86:e plats, men mätt efter invånarantal ligger landet på 8:e
plats.




Geografi och Klimat



Yta 143 998 km²
Angränsande länder Indien, Burma
Huvudstad Dhaka (6 miljoner inv)
Övriga större städer Chittagong (2 milj. inv.),
Khulna (870 000 inv.),
Rajshahi (517 000 inv.),
Rangpur (203 000 inv.)
Medeltemperatur / dygn Dhaka 19º (jan), 29º (juli)
Medelnederbörd / år Dhaka 2 025 mm
Högsta berg Keokradang (1231 m.ö.h.)
Största sjö Karnafuli Reservoir
Bangladesh ligger i Sydasien Landet gränsar till Burma och Indien och
i söder har det en lång kust vid Bengaliska viken (se kartan på s. 1). Ytan
är ungefär 1/3 av Sveriges. De båda floderna Ganges och Brahmaputra
avslutar sin långa färd från Himalayabergen i ett delta som mynnar ut i
Bengaliska viken. Bangladeshs delta är världens största och har en areal på
75 000 km². Huvuddeltat är nu utdöende och ombildas till stora sumpmarker.

Läget i monsunbältet ger Bangladesh ett varmt, regnigt och blåsigt
tropiskt regnskogsklimat. Det har även stora temperaturskillnader som
beror på monsun-vindarna som sveper in över landet, de är årsvindar som
bildas mellan de tropiska luftmassorna kring ekvatorn och i landets norra
del.

Bangladesh har tre olika årstider, Sommar, Monsuntiden (regntiden) och
Vintern; Sommaren är mellan Mars till Maj. Då är det mycket varmt och
fuktigt. Ibland når temperaturen ända upp till ca 40ºc, men vanligast är
att den ligger runt 28ºc.

Monsuntiden är mellan Juni-Oktober. Då är hettan något mindre än på
sommaren, främst p.g.a. regnvindarna som också gör klimatet väldigt kvavt.
Det är under den här tiden som jordbrukarna måste plantera riset innan
fälten sätts undet vatten. Om inte regnet kommer som det ska innebär det
ofta svält och torka, eftersom jordbruket är mycket beroende av
monsunregnet.

NEDERBÖRD

Vintern är den tredje och sista årstiden. Den varar mellan November-
Februari. Det är en tid som är sval och torr med en medeltemperatur på
13ºc. I norr kan det till och med bli minusgrader.
[pic]

I den västligaste delen ned mot havet ligger den stora sumpskogen
Sundarbans som är ett av de sista riktiga djungelområdena i den delen av
världen. Där bor bl.a. den utrotningshotade bengaliska tigern. Sundarbans
täcker ca sex procent av landets yta. Omkring en fjärdedel av hela landet
är täckt av floder och sumpmarker som inte går att odla upp.

Det finns två bergsområden i Bangladesh, det ena ligger i distriktet
Sylhet i nordöstra Bangladesh. Där finns mindre höjder som inte överstiger
250 meter. Egentligen ska bergsområdet vara täckt av skog och bambuträd,
men en del av området utgörs nu av te-plantager. Det andra bergsområdet,
Chittagong Hills, står i förbindelse med bergsformationerna i Burma. Den
högsta delen på bergsområdet är Keokradang som är 1231 m.ö.h. Dessa berg
täcks av regnskog. Här bor ett stamfolk som bedriver svedjebruk (se
ordförklaring s. 13).

Naturkatastrofer



De områden i Bangladesh som är mest och värst utsatta för de tropiska
cyklonerna är Bengalen och den indiska delstaten västbengalen. Cyklonerna
är oerhört våldsamma. Stormarna tar ofta många liv på sitt framtåg. I Maj
1985 tog orkanen och översvämningarna ca 40 000 liv. De tropiska ovädren
bildas vid monsuntidens slut över den heta Bengaliska viken och drar in
över land med en hastighet runt 160-200 km/h. Det salta havsvattnet
förstör jorden och det kan ta över två år innan man kan odla på marken
igen.


Den 26 april 1989 inträffade den värsta katastrofen som orsakats av en
tornado i staden Shaturia. Tornadon utplånade hela staden och ca 1300
människor dog och ca 50 000 människor blev hemlösa.
Tornado
Eftersom att kusten i Bangladesh både är låg och oskyddad vållar
stormfloderna störst skada på landet. Vanligast är att hus och vägar
förstörs och att grödorna spolas bort från fälten. "Norwesters" är
kraftiga åskväder med stormvindar. De uppkommer främst under
sommarmånaderna då de bildas över den upphettade slätten i nordväst.
Mellan den 12 och 13 November 1970 dog ca 1 miljon människor av en kraftig
stormvåg i öarna vid Ganges´ deltat. Detta resulterade senare i sjukdomar
och svält.



Gatubarn och prostitution

I Bangladesh lever omkring en miljon gatubarn, Officiellt är omkring
12% av arbetskraften i landet barn, men den räknar inte med de tusentals 8-
10 år gamla flickorna och pojkarna som försörjer sig själva och sin familj
som prostituerade. De flickor som blir gravida begår ofta självmord.
Rädda Barnen är en av de många organisationer som försöker stoppa
prostitutionen genom att erbjuda dom utbildning (se Skola och Utbildning),
men det finns många grupper som tjänar pengar på barnprostitutionen, och
försöker därför stoppa organisationernas arbete.



Skola och Utbildning

Någon folkundervisning existerade inte före 1960. Detta år sades det
att en allmän skolplikt med målet att på tio år genomföra en femårig
skolgång, och inom femton år en åttaårig skolgång. Skolsystemet har nu tre
nivåer: Primärskola (5 år), Sekundärskola (7 år) samt college och högskola
(4-7 år). Skolundervisningen är inte obligatorisk. Primärskolan är
kostnadsfri, med undantag för undervisningsmaterial. Hälften av barnen i
åldern 5-10 år går i primärskola. 15% av 11-15 åringarna är inskrivna i
sekundärskolan, och endast 4% av 16-17 åringarna får utbildning i college
och högskola.
Undervisningen är för det mesta dålig eftersom det är brist på
kompetenta lärare. Dessutom är det brist på undervisningsmaterial och
lokaler.
Undervisningsspråket är bengali, med undantag för universiteten där man
undervisar på engelska. Sedan kolonialtiden är brittiska skolor förebilder
för högre skolor i Bangladesh.
Det finns nio universitet i Bangladesh, (bl.a. två stycken i Dhaka, ett
i Rajshahi och ett i Chittagong) och ca 600 colleges. Sedan finns det även
ett antal tekniska skolor samt seminarier för lärarutbildningar.

I Bangladeshs huvudstad Dhaka finns tre samlingsplatser som "Rädda
Barnen" har dit barnen kan få gå för att lära sig läsa och skriva. En av
dem ligger vid Chadargat, en ångbåtshamn, och dit kan barnen komma två
gånger i veckan. Där brukar det samlas omkring åttio barn till
lektionerna. De som jobbar som lärarinnor där riskerar deras liv. De som
"äger" barnen eller som utnyttjar dem vill inte att de ska gå i skolan på
kvällarna eftersom de då förlorar pengar på barnen. Flera av alla skolorna
i Bangladesh satsar mycket på att få bort de unga prostituerade flickorna
från gatorna. Därför har de skaffat olika sorters textilutbildning.

Historia, politik & försvar

Officiellt Namn
Folkrepubliken Bangladesh
Statsskick
Republik
Statschef
Abdur Rahman Biswas (1991-)
Regeringschef
Khaleda Zia (1991-)
Viktigaste politiska partier
Bangladesh National Party (Khaleda Zia},
Awamiförbundet (Hasina Wajed),
Jatiya Party, Jamaat-e-Islami
Medlemskap i organisationer
FN, SAARC, OIC, alliansfria rörelsen

Folkrepubliken Bangladesh är en ung stat. Fram till 1971 var dess
statsområde Pakistans östra del. Det fanns inte någon landförbindelse
mellan den västra och den östra delen, och befolkningen i östdelen strävade
redan från staten Pakistans bildande efter självständighet från västdelen.
Under1500-talet infogades Östbengalen i det stor-moguliska väldet i
Indien. Dacca var från 1608-1639 och från 1660-1704 Östbengalens
huvudstad, och under denna period anlades där flera engelska, holländska
och portugisiska handelsstationer.
1583 stormade Portugiserna Chittagong och brände ned staden. 1666
införlivades Chittagong med det stormoguliska riket. Under den följande
tiden utgjorde Östbengalen en del av Storbritanniens indiska koloni.


När Indien 1947 blev självständigt delades det i två stater: den
hinduistiska indiska unionen och den islamska staten Pakistan. Pakistan
bestod av två delar som låg mer än 1500 km ifrån varandra, d.v.s. Väst och
Östpakistan. De följande åren präglades av motsättningar mellan hinduer
och muslimer, och 1950 utbröt svåra oroligheter i det delade Bengalen, och
hundratusentals muslimer flydde till den islamska delen.
I den nybildade staten Pakistan var det bara den gemensamma religionen
som var det sammanbindande mellan befolkningen i den östra och den västra
delen. I övrigt kände sig invånarna i Östpakistan inte som pakistaner utan
mer som bengaler.


1970 var Pakistans första fria val och det östpakistanska
Awamiförbundet segrade. Partiet leddes av "rebellen" Mujibur Rahman, även
kallad Sheik Mujib, som den 26 mars 1971 utropade Östpakistan som ett
självständigt Bangladesh. Denna resning av delstaten slogs ned av
centralregeringen i väst med vapenmakt. Mujibur Rahman arresterades och
fördes till Västpakistan. Samtidigt gjorde sig västpakistanska soldater
sig skyldiga till våldsdåd mot den bengaliska befolkningen. Mellan 5-10
miljoner bengaler flydde till Indien. Detta ledde till en konflikt mellan
Indien och Pakistan som resulterade i att indiska trupper tågade in i
Pakistan. Pakistan tvingades ge upp kampen för att behålla den östra
landsdelen. Mujibur Rahman frigavs och blev ledare för Bangladesh.
Den nya staten Bangladesh hade en massa problem att kämpa med;
naturkatastrofer, arbetslöshet, korruption inom partierna och i
statsförvaltningen, ekonomiskt stillastående och explosionsartad
befolkningsökning.
Hussain Mohammed
Ershad
1975 skaffade sig Mujibur Rahman sig diktatoriska maktbefogenheter som
ledde till att han och hans familj kort därefter mördades. Efter ca ett år
av politiska oroligheter blev överbefälhavaren Ziaur Rahman president 1977.
Han regerade först med krigsrätt (militärdomstol), men det upphävdes 1979.
Vid parlamentsvalet 1978 blev Ziaur Rahman segrare med 78% av
rösterna.I Maj 1981 mördades Ziaur i samband med en misslyckad militärkupp.
Han efterträddes av vicepresidenten Abdus Sattar som störtades vid en
militärkupp i mars 1982 och makten övertogs diktatoriskt av generallöjtnant
Hussain Mohammed Ershad. Ershad införde krigslagar och alla politiska
partier förbjöds.
1986 hölls det tredje valet sedan självständigheten 1971, som enligt
Ershad hade syfte till att återupprätta demokratin i landet.
Jatiyapartiet, som stöds av Ershads militärregering, fick över 50 procent
av rösterna. Oppositionen, främst Awamiförbundet, anklagade regeringen för
valfusk och vissa grupper inom oppositionen bojkottade valet.
Under 1987 hamnade Ershad i svårt "blåsväder" sedan han försökt få
igenom en lag, som skulle ge armén en roll i den civila regeringen på en
lokal nivå.
Shejk Hasina och Begum Zia enades om att förena sina krafter och en bred
front bestående av 23 partier bildades. Dess program innehöll endast en
punkt: Ershad måste avgå. Som svar på en rad strejker och omfattande våld
förklarade Ershad undantagstillstånd, åtskilliga tusen aktivister
arresterades och shejk Hasina och Begum Zia sattes i husarrest för en tid.
Val hölls mellan åter till parlamentet våren 1988, som återigen bojkottades
av oppositionen. Ershads parti vann 85% av platserna. Valdeltagandet var
lågt, 50% enligt regeringen, högst 5% enligt oberoende observatörer. Det
är nästan säkert att valfusk förekom i valet, för hur är det möjligt att
Ershad skulle kunna få 85% av platserna i parlamentet när hela 23 partier
vill få bort honom?
BNP är det största av mittenpartierna och fick i det senaste valet 1991
flest platser i parlamentet. Anledningen till att BNP lyckades få en
majoritet i parlamentet var att BNP hade en uppgörelse med Jamaat-e-Islami,
om att få dess stöd vid ledamöternas val till parlamentets särskilda
platser för kvinnor. BNP lyckades därmed få 28 av de 30 kvinnomandaten och
dess Khaleda Zia kunde utses till premiärminister.
Awamiförbunder står för en mer vänsterinriktad politik än BNP och har en
mindre islamisk framtoning. Förbundet var under 1991 en av pådrivarna i
parlamentet för att parlamentarismen skulle återinföras och presidenstyret
avskaffas. Efter det att en folkomröstning med stor majoritet befäst
återgång till parlamentarismen, svors Khaleda Zia in på nytt som
premiärminister den 19 september 1991. I november samma år valdes en
advokat, Abdur Rahman Biswas, till president efter Shahabuddin Ahmed.
Den nya regeringens främsta mål var vid mitten av nittiotalet att bekämpa
korruptionen (mutorna) och fattigdomen i samhället, att främja uppbyggnaden
av fungerade demokratiska institutioner samt att minska befolkningsökningen
och analfabetismen.
Alla de naturkatastrofer som drabbar Bangladesh varje år ställer stora
ekonomiska (och andra) krav på regeringarna. En annan faktor som utformar
av inrikespolitiken är det stora beroendet av utländskt bistånd (se
bistånd).

Den 15 februari 1996 var det parlamentsval i Bangladesh, och som
vanligt präglades valet av oroligheter och bojkotter, och det var också som
vanligt ett väldigt lågt valdeltagande. Minst elva människor dog och flera
skadades i våldsdåd och sammanstötningar mellan trupper och aktivister.
Oppositionsledaren Hasina Wajed (ledare för Awamiförbundet)sa att
premiärminister Khaleda Zias parti (BNP) hade förlorat sin moraliska rätt
att leda landet. Hon efterlyste istället en neutral expeditionsministär.
Hasina Wajed utlyste ett två dygn långt "folkets utegångsförbud" för att
sabotera valet. Bojkotten beror på att oppositionen (ledd av Hasina Wajed)
anser att valet borde ha ägt rum först efter regeringens avgång.
Regeringspartiet anklagas för valfusk i ett fyllnadsval 1994. Khaleda Zia
har sagt att hon ämnar bilda nästa regering även om bara 10% av väljarna
deltar i valet.

Befolkning, språk & religioner


Invånarantal ca 119 milj
Invånare/km² 628
Andelen invånare i städerna 17%
Nativitet 3,2%
Mortalitet 1,1%
Naturlig befolkningsökning 2,1%
Medellivslängd 56 år
Skolgång frivillig femårig grundskola
Analfabetism (över 14 år) 74%
Folkgrupper bengaler 98%, lokala stammar
ca 1 milj, ca 0,6 milj biharer
Språk bengali (officielt språk), lite urdu och
tibetanska, överklasspråk: engelska
Religion islam 85%, hinduism 14%, resten
buddhister och kristna
Den höga befolkningstillväxten i Bangladesh är ett stort problem.
Befolkningen ökar med ungefär 2-3 miljoner om året och 1993 hade Bangladesh
en befolkning på ca 118,7 miljoner invånare, världens åttonde största
folkmängd, och eftersom Bangladesh är ett så pass litet land blir
befolkningstätheten skyhög med ca 824 invånare per km². Flertalet invånare
bor på landsbygden men allt fler flyttar in till städerna (urbanisering).
Stadsslummen växer i och med detta väldigt snabbt.
Bangladeshs landsbygdsbefolkning lever i ca 65000 byar och av dessa är
bara ca 2000 anslutna till vägnätet och endast 200 har elanslutning.
Dessa byar ligger vanligtvis tätt sammanpackade eller som spridd bebyggelse
vid floderna för att få så mycket skydd som möjligt mot högvattnet.

Bangladeshs befolkning består till 98% av bengaler som talar bengali.
Resten utgörs av ca 350 000 "biharis", som 1947 utvandrade från den indiska
delstaten Bihar och som ännu inte kunnat smälta in i Bangladesh och dess
ursprungliga befolkning. Dessutom finns den ca 500 000 invånare som räknas
till stammar med tibet-burmanska språk. Bangladeshs landsbygdsbefolkning
lever i ca 65000 byar och av dessa är bara ca 2000 anslutna till vägnätet
och endast 200 har el-anslutning. Dessa byar ligger vanligtvis tätt
sammanpackade eller som spridd bebyggelse vid floderna för att få så mycket
skydd som möjligt mot högvattnet.
Bengali (också kallat bangla), är ett indoeuropeiskt språk som är
modersmål för de flesta invånare i Bangladesh, och är det officiella
förvaltningsspråket. I det lilla välutbildade skiktet talar och skriver man
engelska. En del bengaler kan även urdu (det officiella och största språket
i Pakistan) eller hindi (det officiella och största språket i Indien), och
en del kan arabiska.
Det största islamska landet är Indonesien, men Bangladesh kommer som
god tvåa. Ca 85% av Bangladeshs befolkning är muslimer, och ca 14% är
hinduer, en liten del är theravadabuddhister, och den återstående procenten
är buddhister och kristna. Islam befästes i Bengalen på 1200-talet, och
under mogulerna förekom från 1500-talet massomvändelser av främst hinduer
och buddhister till islam. Arabiska handelsmän i Chittagonområdet och
sufiska (se Ordförklaringar s. 13). missionärer bidrog också till
omvändelserna. När Bangladesh blev Bangladesh och Västpakistan blev
Pakistan flyttade många hinduer från Bangladesh till Pakistan och muslimer
från Pakistan till Bangladesh, och det är därför Bangladesh nu är en nästan
helislamsk stat.

Jordbruk


Bangladeshs ekonomi bygger till en stor del på jordbruket. Klimatets
växlingar spelar därför en stor roll, förstörda skördar torka och
översvämningar leder ofta till svältkatastrofer. Myndigheterna försöker nu
sätta in motåtgärder med konstbevattning, dammar och ekonomisk planering.
De främsta grödorna är ris, jute och te, dessutom odlas sockerrör, frukt,
tobak och små mängder vete.
Också fisket är betydelsefullt. Bengaliska viken har stora fiskbestånd
och de många floderna är rika på sötvttensarter. Mindre än tio procent av
landarealen är skogsbevuxen. Här planteras bl.a. teak och bambu för
avverkning.




Industri


Redan när Pakistan blev självständigt 1947 drog myndigheterna upp planer
för utbyggnad av industrin i landets båda delar. Men Bangladesh har mycket
små tillgångar av olja, naturgas och kol, och knappast några brytbara
mineralfyndigheter. Stålverk och kemisk industri är beroende av
importerade råvaror, liksom textilbranschen. Råvarorna måste köpas med
biståndsmedel, vilket försvårar en självbärande ekonomisk tillväxt. flera
industrier kan dock använda inhemska råvaror; viktigast är jute som
bearbetas till rep och säckar. Av bambu tillverkas papper och djurhudar
bearbetas för läderindustrin. Också traditionellt hantverk som vävning,
krukmakeri och rottingflätning bidrar till landets exportinkomster.
Bangladeshs textilindustri har gått starkt framåt sedan början av 1980-
talet. Färdigsydda kläder är numera landets viktigaste exportvaror.
Eftersom Bangladeshs behov av konstgödsel är stort, pågår olika projekt
för att utveckla en inhemsk industri inom detta område. Landet har även
kunnat exportera gödningsmedel till bl.a. Kina och Nepal.
Till följd av den pågående privatiseringen i Bangladesh av statliga
företag har den privata sektorn börjat spela en allt större roll i
ekonomin. Regeringen började vid början av nittiotalet även att sälja ut
statliga företag inom energi och telekommunikationssektorerna till både
inhemska och utländska företag.


Bistånd


Bangladesh är en av världens största biståndsmottagare.
Utvecklingsarbetet med Bangladesh inleddes strax efter att Bangladeshs
självständighet. Fram till budgetåret 1990/91 har ca 2 395 mkr betalats ut
till Bangladesh. Landet tar emot bistånd från praktiskt taget alla
bilaterala och multilaterala givare och ett stort antal utländska enskilda
organisationer. Det svenska biståndet till Bangladesh utgör mindre än 1%
av det totala biståndet (Har Sverige verkligen råd att ge bistånd
överhuvudtaget?). Biståndet från Sverige koncentreras till
landsbygdsutveckling/sysselsättning, undervisning och hälsa.




Varför är Bangladesh ett U-land?


Bangladesh ligger på en dålig plats...