Kommunismen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Förord

Kommunism, Kommunism, Kommunism är ett ord som har smutskastats, ett ord som innebär frihetsberövande, mord, svält, tortyr, krig etc. Det är väll det första människor tänker på när dem hör ordet Kommunism. Men när jag läser fakta om den kommunistiska ideologin så låter det mer som, alla lika, frihet till alla, mat till alla, gratis skola, gratis sjukvård, gratis tandläkarvård etc visst låter det som ett paradis. Hursomhelst har jag tänkt fördjupa mig i denna ideologi.

Uppvuxen med en moder som är kommunist, medlem i den libanesiska socialist partiet som ung delade hon ut flygblad, var med på konferenser, och var politiskt aktiv, även under det stora inbördeskriget.
Fadern var medlem i PFLP (Popular Front for the Liberation of Palestine). PFLP som senare kom att utföra flygkapningar för att skapa uppmärksamhet för väst (USA, FN) om den på gående etniska rensningen av palestinsk befolkning.
Hela min uppväxt har jag haft vänster tankar men det känns som jag alltid varit rädd för att säga kommunist, man får de onda blickarna på sig då.
Men vad är då Väst och Öst, Vänster och Höger politik? Det ska jag försöka reda ut i detta arbete.
Och varför har USA ett finger om inte hela handen i krig utanför dess gränser?

Uppsatsen heter 4085.

De kommunistiska idéerna är ingen ny ideologi, utan det påstås att de allra äldsta samhällena skulle ha varit kommunistiska.
I Thomas Mores ”Utopia” (1516) förekommer däremot fullt utvecklade idéer om ett samhälle med egendomsgemenskap samt i en rad andra s.k. utopiska skrifter. Försök att utveckla ett sådant samhälle är emellertid sällsynt. I den s.k. jesuitstaten i Paraguay (1610-1758) utvecklades en långtgående egendomsgemenskap vilket utgör ett undantag. Men det är egentligen först under franska revolutionen och framför allt 1800-talet som man kan tala om verkliga kommunistiska rörelser. Under 1790-talet i Frankrike framträdde Francois Babeuf med idéer om egendomsutgämning. En bit in på 1800-talet kom utopiska socialister som Fourier, Cabet m.fl. att spela en viktig roll, eftersom de under en period fick många efterföljare, som både då och senare gjorde en rad mer eller mindre lyckade försök att skapa små självständiga samhällen


Karl Marx

Ordet kommunism i sej härstammar från latinskans ”Commu`nis” som betyder Gemensam. Kommunismen bygger på den tidigare Marxismen som utformades av Karl Marx som uttryckte sina idéer om ett gemensamt samhälle. Det är samt en benämnig på flera idéer som syftar på att egendomar ska vara gemensamma eller av staten jämt fördelat inom samhället. År 1848 skrev Karl Marx tillsammans med Friedrich Engels det Marxistiska manifest. Men de marxistiska teorierna och åsikterna tar inte fart förrän år 1900 då ryssland diktator ”Vladimir Lenin” förverkligar sina åsikter. Marxismen kom inte att bli kallat kommunism förrän dess. När Lenin kom till makten vid tidigt 1900 tal ändrade och utformade han lite i det kommunistiska systemet för att det skulle fungera bättre i praktiken, på så sätt vart kommunismen den praktiska varianten på Marx teoretiska variant.



Karl Marx och Friedrich Engels


Karl Marx, föddes år 1818 i Trier i Tyskland. Han var omtalad som samhällsforskare och en av arbetarrörelsens mest inflytelserikaste tänkare och var skapare av Marxismen.
Karl Marx växte upp i en borgerlig judisk familj där hans far arbetade som jurist, hans far var dock i mån om att få behålla sitt arbete tvungen att konvertera till kristendom. Marx fick ingen speciell juridisk uppfostran utan fostrades med upplysning och idéer och fick en klassisk utbildning hemma såväl som i skolan. Vid universitetet i Bonn uppfattades han som en begåvning, men också som en bråkmakare. När Marx år 1835 blivit 17 år gammal och nyligen tagit studenten flyttade han till Bonn där han följde sin fars fotspår och började läsa juridik. Men Marx skötte sina studier förundransvärt dåligt och tillbringade mestadels av sin tid på krogen med sina vänner.
I hopp om att Marx skulle sköta sina studier väl bättre där skickade hans far honom till Berlin. Väl i Berlin kom han i kontakt med Friedrich Engels anhängare och tankar i s.k. vänsterhegeliansk tappning. Myndigheterna i Preussen skådade inte dessa rörelser med nådiga ögon, och anhängare av dessa vänsterriktade rörelser fråntogs rättigheter till högre utbildning.

Hoppet om en framtid som jurist hade gått i botten och alla chanser var nu strukna och istället blev Marx journalist på en radikal och liberal tidning i Köln kallad Rheinische Zeitung.
När tidningen han var journalist för förbjöds 1843 reste han till Paris där han träffade den unge Friedrich Engels. Denna träff blev början till det mest berömda och utan tvekan mest inflytelserika litterära samarbetet i historien. De bekantade sej med varandra och de blev där efter vänner för livet. Engels kom från en rik köpmannafamilj och underhöll faktiskt Marx ekonomiskt under resten av dennes liv och gav honom därigenom en möjlighet att genomföra sitt verk. Det var under åren direkt efter mötet med Engels som Marx utarbetade de grundläggande tankesystem som skulle bli känt som marxism och utgöra den intellektuella basen av kommunismen. Det sades sig också vara den enda sanna socialismen.
När Marx utvisades ur Frankrike 1845, reste han till Bryssel, där han och Engels skrev Manifest der Kommunistischen Partei (Det kommunistiska manifestet), som kom ut 1848 på begäran av en revolutionär belgisk underrättelsetjänst, denna skrift blev också utan tveka den mest kända.

Marx utvisades i vederbörlig ordning från Bryssel samma år, och efter en tids planlöst och fruktlöst kringflackande hamnade han i London 1849. Han tillbringade resten av sitt liv, det vill säga ytterligare 34 år, där. De flesta av hans skrifter var briljanta pamfletter och artiklar, men en av dem var hans tjocka mästerverk Das Kapital (Kapitalet) som kom ut 1867. Det är odiskutabelt en av de inflytelserikaste böckerna i världshistorien. Marx dog i London 1883 och ligger begravd på Highgate-kyrkogården.
Kommunismen var dock inte en helt ny företeelse påkommen av Marx, utan har visat sig tidigare i historien, fast i lite mindre utvecklade former. Det var först i och med Marx som tankarna blev en välutvecklad ideologi med namn.
Här på Highgate-kyrkogården vilar Karl Marx


"av var och en efter hans förmåga, åt var och en efter hans behov"

Kommunismen är en åsikt om hur man vill att samhället ska styras, målet är att förverkliga den frihetliga socialismen. Det ska uppnå ett samhälle utan uppdelning av överlägsna överklasser och förtryckta underklasser. Ungefär en miljard människor i världen lever för tillfället under kommunistiskt styre, mestadels beroende på att Kina fortfarande lever under kommunistiskt styre. Kommunismen räknas därför till en av de stora ideologierna i världen.


Karl Marx och Friedrich Engels grundade marxismen, en samhällsideologi, medan Lenin, Rysslands ledare efter revolutionen (mer om revolutionen längre ner), grundade Leninismen, som man skulle kunna säga är den praktiska varianten av marxismen, kommunism. Grundkommunismen kan kort beskrivas utifrån det citat som Marx och Engels myntade: ”av var och en efter hans förmåga, åt var och en efter hans behov”. Alltså, egendomen bör vara gemensam eller åtminstone jämnt fördelad i samhället. I marxistisk-leninistisk teori betecknar kommunismen det slutstadium i mänsklighetens utveckling, då klasser och utsugning har upphört och produktionsresultatet fördelas till alla efter behov. Kommunismen är proletärernas parti, det vill säga de arbetande i samhället. Kommunismen strävar efter ett klasslöst samhälle. De vill ha ett samhälle utan uppdelning av överlägsna överklasser och förtryckta underklasser.




Leninismen, alltså det som vanligen kallas kommunismen, och marxismen är nästintill identiska, men skiljer sig på en del punkter. En av de viktigaste skillnaderna är människosynen. Marxismen ser på människan som att alla är jämlika, har samma rättigheter och samma värde, medan man i leninismen/kommunismen anser att proletärerna, de vanliga arbetande människorna, inte ska ha med politik att göra. Det bör alltså finnas en så kallad elit som fungerar som budbärare åt samhället. De ska förmedla den stora massans intressen.

Men skulle hela den här ideologin verkligen fungera? Det beros på vem man frågar. Jag anser själv att den ideologin skulle kunna fungera både i praktiken och i teorin.
Världen har hittills inte upplevt ett enda kommunistiskt samhälle, och kommer heller inte att få uppleva det förrän tidigast om flera hundra år, enligt min mening. Kommunismen eller marxismen förutsätter nämligen en mycket högt utvecklad civilisation, teknologi och ekonomi.
Rysslands leninism, stalinism, Kinas Maoism alla kommer ju ursprungligen från Karl Marx lära Marxismen, men en 100 % ren kommunism har vi ännu inte skådat.

Lenin på Sovjets flaggan tillsammans med
hammaren och skäran

Kort om Kommunistiskt Manifest

Kommunistiska manifestet är den svenska benämningen på skriften Manifest der Kommunistischen Partei som författades av Karl Marx och Friedrich Engels.
Den utgavs i London i början av 1848 som ett partimanifest till den då underjordiska och internationellt förgrenade organisationen Kommunistiska förbundet. ”Proletärer i alla länder, förena er!” är manifestets berömda slutord och organisationens lösenord.
Kommunistiska manifestet är en av de mest översatta och mest spridda skrifterna på jorden. Denna skrift utgjorde en epok för kommunismen.
Kommunismen ses nu som resultat av den faktiska samhällsutvecklingen.


Lite kort om Rysslands uppgång och fall


Det första, på allvar, kommunistiska styre som världen någonsin skådat skapades den 7-8 november i och med att Lenin, under en revolution där den ryska tsaren störtades, kom till makten 1917. Vad jag tror många inte vet är att revolutionen faktiskt leddes av kvinnliga revolutionister. För att ingen skulle vilja ha tillbaka de gamla samhällssystemen, och tycka att det verkade lättare och bekvämare att genomföra, så isolerade Lenin de kommunistiska länderna som fanns på kartan. Han lät ingen vanlig medborgare resa utomlands och han lät heller ingen normal medborgare komma in i länderna. Det gjorde såklart att de kommunistiska delarna av världen var väldigt isolerade från omvärlden.

Marx lade ganska stor vikt på det ekonomiska systemet. Inom det ekonomiska systemet lade Lenin senare fram en ny teori om att kapitalismen hade kommit in i en ny fas som kallades imperialismen. Då de kapitalistiska kolonimakterna erövrade mer och mer av jordens yta spreds också kapitalismen över hela världen. Det var detta ekonomiska system med kapitalismen som Lenin påstod hade gått över till imperialismen. Det var på grund av det som kampen mot kolonialismen blev en av de kommunistiska huvuduppgifterna.

Efter Lenins maktövertagande bildade han folkkommissariernas råd, regeringen. Lenin får dessutom kyrkan avskaffad eftersom den inte hör hemma i det kommunistiska samhället. Detta ligger självklart i att Karl Marx under hela sitt liv var starkt anti-religiös.

När Stalin kommer till makten efter Lenins död vid nyåret 1923-1924, så börjar Rysslands styre avvika ganska mycket från själva grundkommunismen. Den största avvikelsen är att han avskaffade regeringen och ersatte den med diktatur, med sig själv som despot och diktator. Han ersatte även Lenins tankar om det nya ekonomiska systemet med nya femårsplaner som gick ut på att staten skulle diktera vad de olika företagen skulle producera. Stalin ändrade på så mycket i det Sovjetiska riket att jag inte längre skulle vilja kalla det kommunistiskt. Det blev istället hans egna lilla kommunism(Stalinismen) och den är inte längre lik den kommunism som Marx grundade. År 1953 dog Stalin och strax innan det så började industrialiseringen ta fart vilket ledde till minskad arbetslöshet, fler bostäder och för många bättre levnadsstandard.




Stalins efterträdare var Nikita Chrusjtjov, men han störtades ifrån makten redan efter mindre än tio år. Efter honom kom Michail Gorbachovs, som fick landet att tina en aning. Landet var inte längre kommunistiskt och det blev allt öppnare för omvärlden. 1991 föll den kommunistiska Sovjetunionen och landet blev i stället en demokrati.

Viktigt att komma ihåg är att Sovjetunionen, under Lenins styre, aldrig var riktigt kommunistiskt, då det där fanns en högre elit – en form av stat – som styrde och bevakade.




Den Praktiska vägen mot kommunismen?

Många anser att kommunismen är en ideologi som endast funkar på papper och i teorin. De anser att vi är "den egoistiska människonaturen som gör att vi aldrig kan skapa något annat än kapitalism”

Ordet eller begreppet kommunism har blivit ett skällsord. Jag ska inte diskutera hur man ”återupplivar marxisterna”. Men jag vill argumentera för att det "kommunistiska samhället", sådant det ursprungligen definierades i marxismen, fortfarande är det bästa (och faktiskt det enda logiska) långsiktiga mål.

Låt oss tänka oss att en eller annan form av demokratisk (inte av Östeuropatypen) socialism etableras. Detta samhälle kommer fortfarande i betydande grad att präglas av köp och försäljning, konkurrens, marknadsekonomi. Frågan är: Kan man – med en sådan utgångspunkt - finna en trovärdig strategi för att tränga marknadsekonomin mer och mer tillbaka till fördel för gemensamma ekonomiska lösningar, utan att detta resulterar i äventyrspolitik, byråkrati, ineffektivitet.
Invändningar kan på god grund resas efter det som hände i de så kallade socialistiska länderna. Men de som fördömer "kommunism" därför att de felaktigt tror att detta begrepp betyder tyranni och enpartistat, bör notera att kombinationen kommunism och stat är en självmotsägelse. Ordet "kommunism" kan direkt översättas med "gemenskap". Kommunismen definierades av Marx och Engels som en samhällsform utan stat, byråkrati, militärapparat, samhällsklasser, pengar, lönearbete.

Ekonomiskt karakteriseras kommunismen med mottot: "Från var och en efter förmåga, till var och en efter behov.” Som jag tidigare skrev i uppsatsen världen har hittills inte upplevt ett enda kommunistiskt samhälle och kommer heller inte att få uppleva det förrän tidigast om flera hundra år. Kommunismen förutsätter nämligen en mycket högt utvecklad civilisation, teknologi och ekonomi.

Ändå är det så redan idag, i den svenska politiken, att vi har betydande sektorer i ekonomin som är kommunistiska, i varje fall i ekonomisk mening. Skolor och sjukhus finansieras gemensamt av alla, och de som behöver skola och sjukhusvistelse får det efter behov, inte efter betalningsförmåga (så är det i stort sett fortfarande, även om vissa höger politiker har börjat förstöra detta system). Denna typ av gemensam ekonomi, där folk får efter behov oberoende av insats, är alltså en väsentlig del av det som Marx och Engels menade med begreppet "kommunism".

Flera sektorer kan tänka undandras marknadsekonomin och föras över till den gemensamma ekonomin. Ett exempel är kollektivtransport. En större och större del av biljetten kan betalas från samhällets gemensamma kassa, och motsvarande mindre av resenären. En dag kanske har man nått det målet. Alla kan resa med buss eller spårvagn efter behov, oberoende av plånbok. Biljettförsäljning och kontrollörer är en saga blott. Det är ingen teknisk eller ekonomisk omöjlighet att genomföra detta här och nu i Sverige. Att makthavarna/politikerna knappast vill gå med på det är en annan sak.



Låt oss därför vända tillbaka till ett tänkt socialistiskt system, där de som förvaltar socialismen förutsätts ha folks bästa i tankarna. De har som mål att utveckla sitt socialistiska system gradvis mot kommunismen. Men de kan lätt göra misstag när de genomför åtgärder för att reducera inslagen av marknadsekonomi i samhället. De bör hålla huvudet kallt och inte gå för fort fram. De bör fråga sig om minst ett av följande tre villkor är uppfyllda, innan en verksamhet överförs till den gemensamma ekonomin:
1. Produkten (eller tjänsten) måste vara sådan att människor inte överförbrukar, även om den är gratis för användaren. Detta villkor är redan idag uppfyllt för skola och sjukhus. Kollektivtransporter i stadscentra uppfyller nästan detta villkor. Längre resor (till exempel flygresor) gör det inte.
2. Produkten blir efterhand så enkel att massproducera (på grund av den tekniska utvecklingen) att det spelar mycket liten roll om någon konsumerar mer än nödvändigt av den, om den är gratis. Nu kommer detta villkor sällan att uppfyllas, eftersom miljöhänsyn kommer att sätta ramar för produktionen (se punkt 3) Men för vissa produkter, som inte belastar miljön, kan det gälla. Vi kan till exempel tänka oss att kapaciteten i telenätet blir så stor att folk kan ringa så mycket de vill utan att betala för det.
3. Miljö- och samhällsmedvetenheten i befolkningen måste vara sådan att folk inte överkonsumerar, även om produkten/tjänsten är gratis. Detta villkor är det viktigaste. Men det är i mycket liten grad uppfyllt idag. Detta villkor är nytt i förhållande till den klassiska föreställningen om ekonomin under kommunismen, varvid man har förutsatt att produktiviteten kommer att bli så hög att alla kan förse sig ohämmat, så att det blir onödigt att lägga band på den enskildes rätt till att ta ut nyttigheter efter egen önskan.
Stark utveckling mot gemensam ekonomi och mindre marknadsekonomi kommer man att kunna få först när det tredje villkoret är på väg att uppfyllas. Då är det stora flertalet så lojalt mot gemenskapen att det frivilligt och medvetet avstår från att fylla famnen med till exempel skor, även om detta är gratis. Och de hagalna/prylgalna, som bär lass efter lass ut från butiken bara för att de inte behöver betala för varorna, kommer att utsättas för en så stark press från omgivningen att detta problem allteftersom kommer att bli obetydligt i samhällsmåttstock.

Efterhand som fler och fler varor och tjänster avlägsnas från penningekonomin, blir behovet av lön till den enskilde i motsvarande grad mindre. Ständigt flera produkter och tjänster blir ju gratis. Man närmar sig ett samhälle utan köp och försäljning. Pengar och lön bortfaller till slut helt. Folk producerar därför att de finner det meningsfullt att göra nytta för sig, inte därför att de är tvungna till det för att tjäna till livets uppehälle. "Lön" är nu att andra sätter pris på den insats du gör. Det att majoriteten av folket känner lojalitet inför samhällets bästa kommer också att leda till att det inte behövs konkurrerande företag för att tvinga fram rimliga varor och tjänster av god kvalitet. Samhället blir allteftersom "ett enda stort företag".
Insatsen upprätthålls, men inte som idag genom den eviga rädslan för att duka under i kampen för tillvaron. I stället får man en välskött och miljövänlig ekonomi genom skaparkraft, entusiasm och ökad kunskapsnivå. När trygghet och samarbete ersätter fruktan och konkurrens kommer också de medmänskliga förhållandena att kraftigt förbättras. Samhällsproblem som alkoholism, drogmissbruk, våld, kriminalitet, självmord kommer att reduceras starkt.





Ett litet steg kan tas mot detta långsiktiga mål genom att gradvis överföra delar av ekonomin till gemenskapen så som beskrivits ovan (detta är raka motsatsen till den nedrivande privatisering som vi ser idag). Genom att gå steg för steg i rätt riktning, men bara när tiden är mogen, blir detta inte bara en dröm, utan också ett realistiskt mål. Den så kallade sanningen om "den egoistiska människonaturen som gör att vi aldrig kan skapa något annat än kapitalism", kommer då slutligen att komma på skam.
Det är inga andra än marxisterna som har försökt utarbeta ett långsiktigt mål för samhället. Men det finns gott om människor som kallar detta långsiktiga mål "orealistiskt". De bör i samma andetag fråga sig själva varför inga andra politiska strömningar ställer upp någon långsiktig vision om vart de vill hän. Man kan ju spekulera över möjliga alternativa "mål". Superstaten EU i ekonomiskt krig med Ostasien och USA?, någon totala marknadsliberalismen? Eller kanske bara att "det är bra som det är"?



Amerikanska Förintelsen
USA ska alltid ha ett finger i allt som händer ute i vida världen.
Efter andra världskriget så började USA att smutskasta begreppet ”kommunist” och började stödja antikommunist organisationer runt om i världen. CIA började jaga små politiska gräsrots rörelser genom att strypa deras tillgångar, muta andra organisationer, stödja borgliga partier, finansiera antikommunist rörelser, I värsta fall ta till militära medel som man gjorde i Panama, Guatemala, Chile m.fl. länder.
Ska bara ta några få exempel på konflikter där USA har blandat sig i.
Några ex.

År 1970 blev Salvador Allende ledare i Chile. Allende var socialist och under hans tid förstatligades bland annat USA-ägda koppargruvor. Han motarbetades därför av både amerikanska och inhemska företag, samt av CIA. År 1973 störtades Allende i en militärkupp och en militärdiktatur under Augusto Pinochet styrde landet fram till år 1990. Många människor försvann, torterades under Pinochets styre.

Under 1953 i Guatemala blev den lagligt valde ledaren Jacobo Arbenz stämd av USA för att vara ”kommunisk” och behöver naturligtvis störtas för det. Jacobo Arbenz vill ge göra bananfälten statligt ägda därmed sälja sin frukt och med pengarna bygga upp en välfungerande samhälle, men det var då som det amerikanska fruktbolaget United Fruit reagerade. United fruit vill köpa upp marken odla bananer, låta en fattig befolkning plocka dem , slänga 25% av bananerna (för att hålla uppe monopolpriset)och sedan sälja bananer dyrt till befolkningen. Lite avtal med militären, vapenindustrin så lät man en CIA stödd arme gå till handling.

1950-1973 Vietnam kriget. USA ville förinta den kommunistiska FNL gerillan som stöddes utav Sovjet. Syftet var att ”rädda” vietnameserna från kommunistiska väldet. 50 000 amerikanska soldater dog och2 miljoner vietnameser.
I väst ha vi aldrig tillåtits att glömma nazisternas Förintelse. Under mer ännu 50 år har det ständigt kommit fram i historiebeskrivningar, memoarer, romaner, spelfilmer, tv-serier och dokumentär filmer. Det finns museum, fotoutställningar och minnesceremonier. Aldrig igen sa man efter andra världskriget. Men vem hör den vietnamesiska bondens röst? Vem hör och ser på vietnamesisk tv? Vilket öde fick Vietnams Anne Frank eller Iraks Anne Frank?





Kuba 1959 framtill idag. USA håller för närvarande en handelsblockad mot Kuba, vilket drabbar ekonomin och folket. Kuba ett av dem få länder som fortfarande är under ”kommunistiskt” styre. På Kuba är alla skolan, tandvården, sjukvården kostnadsfri. På Kuba är ingen fattig eller jätte rik. Numera så öppnar sig Kuba allt mer och handeln börjar flyta på. Guantanamo basen hyrde Kuba ut till USA under 50 talet för 4085 dollar om året (därav rubriken).


I nästan vartenda land stoppar USA sin näsa.
USA styrs utav stor företagen så som, stora oljeföretag, vapenindustrin, byggföretag, elföretag, kommunikations företag med mera.
USA som startade ett krig nu senast mot en suverän stat som Irak. Kriget byggde på falska bevis om att Irak tillverkar massförstörelsevapen. Och George Bush använder sig av den heliga frasen ”Irak utgör ett hot mot våran nationella säkerhet”. Och den frasen får ju alla Amerikaner att gripas av panik och överlämnar ansvaret att göra något till dem ”högre” grabbarna.

USA går i krig, vapen behövs vilket gynnar vapenindustrin, oljebolagen kan i sin tur känna pengar på att sälja en annan nations olja. Man gör ett avtal med byggföretag som skall bygga upp landet efter att man bombat sönder det, detsamma gäller kommunikations och el företagen. Detta var alltså ett exempel hur det kan gå till enligt mig och många intellektuella politiker, samhällsvetare samt journalister när USA ska ta beslut om att bomba fattiga länder.

USA är ett imperium, ett slags dagens ”Romarriket”, men alla imperium hur stora dem än ha varit så har dem till sist gått under.
När det gäller den Amerikanska Imperiet bort gång så hoppas jag att den är nära.










Epilog


Kommunism i sin absolut renaste form kan jämföras med att ett par bönder som tillsammans tar hand om en ko och delar på mjölken. Alla tillsammans, alla jämlikar, ingen utanför. Det är ju så vackert så att man får tårar.
Att, i dagens samhälle, få en kommunistisk stat, vilket i sig är lite motsägelsefullt då kommunismen vill avskaffa staten, tror jag inte heller är möjligt. För att komm...