Bulimi och anorexia -psykologiska orsaker (?)

3 röster
22188 visningar
uppladdat: 2006-01-26
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Innehållsförteckning
INLEDNING 2
VÅR HJÄRNA 2
Jag är jag- men vem är jag? 3
BAKGRUND 4
Matens roll i samhället 5
Vår kropp - vårt tempel 6
Psykodynamiska teorier 6
Intrapsykiska brister 7
FAMILJENS BETYDELSE 8
Teorier om hur Anorexia Nervosa utvecklas 8
Teorier om utveckling av Bulimi Nervosa 9
DIAGNOS och BEHANDLING 9
AVSLUTNING 12
KÄLLOR 13



INLEDNING


Jag har valt ett ämne som för mig inte är helt främmande, jag har brottats med negativa tankar om mitt jag och hur jag är. Jag har ännu inte det självförtroendet att tro att jag är helt frisk, fast det var över 4 år sedan jag var på behandling för mina problem. Jag vet att jag inte är ensam, jag är bara en i mängden som påverkats av min omgivning till ett tänkande som är fel. Om det inte hade funnits folk som sett mig för den som jag var, så vet man inte hur det hade gått. Tänk så många som bär på dessa tankar om ett misslyckande, som kompenserar sin ångest genom att hetsäta eller genom att banta. Fortfarande öser tidningarna ut hur man går ner i vikt, hur man behagar sin partner, hur man ska se ut och till och med har inne- och utelistor på frisyrer och utseenden. Jag kan inte själv påverka dom, men ett förändrat samhälle kan. Och om det är möjligt genom att jag förstår lite bättre vad det är inom mig som gjorde sjukdomen möjlig så att jag kan förklara det för en annan själ, som berättar det för en till , och så vidare.. Önska kan man ju alltid och lära är något som ligger naturligt att vilja. Så här kommer mitt specialarbete: Tankarnas makt kring ätstörningarna Anorexi- och bulimiNervosa.


VÅR HJÄRNA

- En intressant vän eller ovän

Idag visar forskningen att våra hjärnor kan utvecklas och förändras hela livet. Hjärnans minnesområde Hippocamptus har i en studie visat vuxit till sig hos taxichaufförer i London som ständigt övat in nya områden. Ju mer träning vi utövar för vårt minne ju bättre fungerar det, om vi då inte lär oss genom negativ stress för det kan istället skada hjärnan.

Man ärver sin maximala hjärnkapacitet men man kan ju själv avgöra hur mycket av det som man vill utveckla. Vi har alla olika sätt att tänka på. Vår förmåga att koppla ihop saker och ting genom minne, fakta och känslor innan vi går till handling kräver uppmärksamhet och förmågan till detta är olika. Vissa handlar innan de tänkt klart och kan hamna i svårigheter pga. det.
Det finns människor som ovanligt snabbt kan tala om vilken veckodag det var den 12 april 1937, i vissa fall lika snabbt eller snabbare än en dator. Men i och med att vi kan vara mycket komplicerade så kan vi också få kämpa mot mycket komplicerade problem.

En intressant historia kan ses i utställningen Se hjärnan där man kan läsa om en man som klappar en parkeringsautomat i tron att det är en elev och som kramar sin hatt i tron att det är hans fru. Men som trots det fungerar alldeles utmärkt som lärare. Problemet för mannen låg i hur hans hjärna kopplade ihop minnet och synen. Hans hjärna registrerade något helt annat än vad den såg. Ett exempel på ett problem med hjärnan som många känner till är Alzheimers sjukdom där man förlorar mycket av sin minnesförmåga och sin förmåga att känna igen, även sina närmaste.

Ca 1 miljon svenskar har någon form av störning i hjärnan; depression, demens och stroke är bara några få exempel. Hjärnan kan förändra ens personlighet och ens liv, och sjukdomar som drabbar hjärnan kallas ibland för anhörigsjukdomar. Anhöriga kämpar för att förstå tillståndet, vilket ibland kan vara svårt tex. vid pannlobsdemens där en människa som tidigare varit omtänksam och trevlig kan förändras i sjukdomen till att bli otrevlig och hänsynslös. Ett exempel på detta hittar vi i boken Descartes misstag (Antonio R. Damasio) där en kille genom en olycka på arbetsplatsen får ett järnspett in i hjärnan via pannan. Han överlevde men var totalt förändrad. Han som tidigare varit snäll och omtänksam var nu grym och hänsynslös. Genom undersökningar av killen som hette Phineas Gage så kunde man komma lite närmare sanningen om vår hjärna och dess olika lober. ( olyckan inträffade 1848 i USA)

I vårt tänkande så har vi lärt oss från barnsben hur vi ska tänka, ovanor som man inte tänker på att man har och som kan fungera som hinder när vi är bland folk. Om dina föräldrar handlat på ett sätt i din uppfostran, så kan det kännas naturligt för dig att göra på samma sätt med dina barn. Du kanske inte har den tilliten till folk att tro att det du lärt dig kanske inte är det ”rätta”, det kan vara mycket svårt att lära om ett inlärt beteende och göra rum för nya och bättre tankar. Många stannar kvar i det gamla och kanske tom skadar sig själva eller andra genom sitt tänkande.

Hjärnan fungerar så bra att man kan tänka sig till en bättre verklighet. Detta kallas mental träning. Vissa tränar matematiska problem för att träna upp tankeförmågan ( tex. genom en sudoko – ett slags sifferpussel) andra riktar tankarna mot hur vårt eget tänkande styr oss, och hur det kan förändra oss.
Att skaffa sig kännedom om hur man tänker kan vårda en missanpassad själ, att utveckla oss till bättre tänkande genom att lära oss av våra negativa tankemönster har visat sig kunna förstärka både immunförsvar och motverka sjukdomar. Vårt samarbete mellan hjärnan och immunförsvaret behandlas i något som kallas Psykoneuroimmunologi.

Jag är jag- men vem är jag?

Vid depression så är stämningsläget i psyket sänkt på ett onormalt sätt, dvs. att vi inte har det som en reaktion på något normalt tex. ett dödsfall. Naturliga reaktioner är viktiga för att kunna finna balans och nya vägar i livet, den naturliga bearbetningen är viktig och naturlig, och hör inte ihop med depression. Många tror att man blir depressiv pga. av sin personlighet, alltså att det ligger i vissas natur att utveckla depression.

Depression är en sjukdom, en psykisk sjukdom som kräver behandling på något sätt. Antingen behandlar man genom kognitiv terapi eller genom läkemedel som ”lyckopiller” eller andra seratoninhöjande läkemedel eller genom båda formerna samtidigt. Man kan säga att vissa som har ett känsligare nervsystem har en högre risk att drabbas av depression, men det är inget som man får utan en utlösande faktor bakom. Nästan varannan kvinna drabbas någon gång i livet jämfört med var fjärde man. Ca 20 % av oss kommer att utveckla en så svår psykisk nedstämdhet att vi behöver söka vård. Man kan inte direkt ge några svar till varför det drabbar så många fler kvinnor än män, eller varför det numera kryper ner i åldrarna och drabbar alltmer unga.

Man kallar depression för en stor folksjukdom som en psykisk snuva. Exempel på utlösande faktor är negativ stress under lång tid eller sömnstörningar. Vid depression kan man ha för obalanserade halter av kroppens signalsubstanser dopamin, noradrenalin och serotonin. När man behandlar med läkemedel är det dessa substanser man försöker balansera.

Vanligt med depression är att det kommer i skov, det vill säga att den drabbade är depressiv i perioder. Skov av total utmattning och negativa tankar avlöser perioder av lite lättare tankar om att det nog är värt att leva ändå.


BAKGRUND

Man måste nog gå tillbaka ett tag i tiden för att förstå Bulimi- och Anorexia Nervosa. Vi startar historieklockan på 1600-talet (1684) med Richard Nortons beskrivning av Anorexia ”En mångfald av bekymmer och lidanden i hennes sinne”. Han hittade ingen fysisk sjukdom av patienten, han trodde alltså att det var hennes bekymmer och lidanden som gjorde att hon förlorade vikt. Man trodde länge, ända fram till 1900-talet att det enbart var psyket som gjorde att man inte åt som man skulle. Men så fanns det en man vid namn M Simmonds (Patolog) som upptäckte att det var skador i hypofysen i hjärnan hos en ung flicka som avlidit i Anorexia eller något liknande. Man trodde då att man kunde ta en hypofys från en gris och operera in i hjärnan hos en drabbad. Många anorektiska blev behandlade med hypofysextrakt. Mr Simmonds valde att kalla sjukdomen för Simmonds sjukdom men fick 1930 avslag av dåtidens forskare bl.a. Shehaan som inte såg något samband mellan den trötthet som tillkommer vid sjukdomar i hypofysen och trötthet vid Anorexia. Man började då även att försöka förklara varifrån tankarna grundade sig. Och man kom fram till att det var av rädsla för oral befruktning ( av fadern) som gjorde att man vägrade ta emot mat genom munnen. 1950 så avstyrdes dessa teorier och mer fokus lades på den psykiska bakgrunden till att man utvecklade sjukdomen. Man tittade tillbaka i tiden till spädbarnstiden och menade att det var störningar i relationen mor och barn som utlöste sjukdomstillståndet senare i livet.
Ur boken Att svälta för att leva hittar jag följande: Enligt Freud krävdes följande av en flicka för att utvecklas till en kvinna;

· Upptäcka och acceptera sin anatomiska bristfällighet och därmed sin mänskliga och sociala underlägsenhet
· Avstå från clitoristillfredställelse till förmån för vaginal tillfredställelse och därmed från aktivitet och aktiv sexuell tillfredställelse
· Uppleva modern som bristfällig, avvisa henne som kärleksobjekt samtidigt som modern, eftersom hon är kvinna, fortfarande ska fungera som flickans identifikationsmodell
· Nöja sig med ett svagt överjag

1960 ändrades fokus igen på ätstörningarnas orsaker och man började intressera sig mer för familjeförhållandena i den drabbades familj. Man började behandla med Samtalsterapi, man menade att det var familjens relationer mellan alla i familjen som spelade in om man skulle utveckla ätstörning eller inte. !970 stärkte man dessa teorier och ansåg att brister i familjerelationerna var orsaken bakom ätstörningarna. Många föräldrar fick bära stora skuldkänslor till följd av detta synsätt. Än idag kan man se att man försöker se till familjerelationerna som möjlig orsak.

Idag ser man inte bara till möjliga orsaker inom familjesamspelet utan även orsaken till att ätstörningen fortsätter är viktigt att utreda. En händelse som inte alls har med familjen att göra kan ha utlöst tänkandet. Man kan inom psykiatrin se att de psykiatriska teoribildningarna, de som styr vårt handlande, att de kan göra att vi blir mycket påverkade av vad vi ser(tex. i modetidningar, på tv m.m.). Ofta är det inte en faktor bakom ätstörningen utan flera, men det kan vara en faktor som utlöst själva sjukdomen. Det kan vara Man kan se att det finns biokemiska orsaker bakom ätstörningarna, eller i alla fall att man får det när man har det. Så frågan är om våra teorier kommer att ändras igen om tio år, eller om man nu funnit svaren på vad som utlöser och orsakar anorexi- och bulimi Nervosa.

Matens roll i samhället

Vi ser det, vi äter det (oftast) varje dag, vi lagar det, lockas av det och överöses av recept på god kaloririk eller kalorifattig mat. Vi klarar oss ett tag utan det, men viljan är nog inte tillräckligt stark hos många av oss. För några år sedan så började vi så smått bombarderas med tips om mat och riskanalyserna påpekade för oss vad vi skulle och inte skulle äta för att uppnå den optimala hälsan.
Jobben inom hälsa har utökats från kostinformatör och forskare till dietister, friskvårdskonsulent, tränare, media m.m. Alla dessa säger sig veta lösningen inom maten just för dig och i de flesta fall handlar det om viktnedgång, att nå sin topphälsa.

Under senare år har man kunnat se ett samband mellan mat och olika sjukdomar. Förutom ätstörningar så hittar vi cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och diabetes, de har fått en egen kolumn som kallas metabola syndromet. Även Carl von Linne trodde sig veta vad maten spelade för roll. Han sa att potatis i för stora mängder kunde orsaka hjärtinfarkt. Intressant är att potatisen inte var särskilt populär att odla förrän man insåg att det gick att göra brännvin på den.

Mat behöver vi få i oss för att kunna fungera rent biologiskt. Mat är av psykologisk och social betydelse och en god måltid kan vara fylld med känslor och upplevelser. Barnets första ögonkontakt med mamman sker oftast vid bröstet. Dess behov av kärlek, närhet och omsorg sker vid bröstet när mamman tillfredställer barnets behov. Detta är mycket viktigt för barnets fortsatta utveckling, både psykiskt och fysiskt. Mat kan vara socialt. Du bjuder in dina närmaste till måltid för en stunds socialt umgänge, du bjuder din chef på lunch för att det underlättar ert samspel. För människor i de delar av världen som har råd så spelar maten stor roll i njutningen, att få välja och vraka i smaker och upplevelser. Mat är för oss en tillgänglighet som finns så länge vi har pengar. Många undrar då hur det är möjligt att undvika maten och dess sociala betydelse genom att vägra tillgodose sig den.

Om man inte orkar vara social, om man känner att man vill bestämma själv över alla situationer, då kan man undvika maten och dess sociala funktion. För utan mat måste du inte gå till affären, du måste inte bjuda in någon eller bli bjuden, du kan tacka nej. Du måste inte heller visa vem du är och vara rädd för att inte bli accepterad för den du är, för utan maten så undviker du dess sociala kontakt.

I ensamheten så kan maten ändra karaktär och bli tröstande när inte de andra ser. Då kan man njuta hur mycket man vill, ingen klankar ner på dig. Ingen ser dig när tvingar upp maten igen på toaletten. Kroppen tillfredställer sitt behov av näring en gång för alla, och en gång till, och en gång till…

Inte så konstigt om vi får en snedvriden bild på mat när vi ser bilder på god energirik mat för att sedan när vi bläddrar läser om hur farlig den är för våra former. Vi är mycket intresserade av mat, samtidigt som vi vill göra oss av med matens effekter. Vi bantar och tränar, och äter. McDonald’s och hälsokostbutiker blandar sig och bildar ett slags bulimiskt samhälle som vi alla lever i.

Vår kropp - vårt tempel

Religionerna är på nedgång och med dem den psykiska läkning som man kunnat finna i dem. Osäkerhet i samhället, eller i alla fall tanken om att ha en osäker framtid får många på fall. Vi blir ständigt påminda om vad en perfekt människa är. Kroppen står i centrum i många tidningar och utseendefixeringen uppdaterar utseendet ständigt till alltmer ”perfekta ideal”. Strävan efter kontroll är ett allmänt intresse hos de flesta, man vill kunna kontrollera vikten, sin ålder och sina ålderstecken, ungdomen får inte ta slut. I allt detta är det inte så konstigt att några faller in i neuroser som Anorexia och bulimi. Deras sätt att kontrollera kroppen går via maten och genom att kontrollera matintaget så har de i alla fall koll på något som i världen anses vara ett ideal. Att vara smal har länge varit ett tecken på att vara duglig och framgångsrik. Ser vi på fröken Sverige 1951 så var genomsnittet 171 cm lång och vikten 68 kg på fröknarna. Idag är deras genomsnitt på 55 kg och 172 cm! Fallen av Anorexia och Bulimi har ökat det senaste decenniet, även utbudet av produkter och metoder för viktminskning har ökat. Många överviktiga/normalviktiga bantar och bara några få lyckas.
Den inre tryggheten som man får sen barnsben betyder alltmer för hur man som vuxen kommer att hantera kriser. Om man som person inte har så mycket inre trygghet så kan det behövas att man får hjälp utifrån för att få sunda ideal att lägga sig tillrätta i. Du kommer ständigt att få höra att du som kvinna ska vara vacker, smal och framgångsrik. Männen räcker till bara de är framgångsrika. Kvinnan ska även ha tid till att föda barn, fostra dom och halka efter i karriären, samtidigt som hon ska passa in på skönhetsidealen i tidningarna. Många blir beroende av strävan efter att vara idealkvinnan. Ett misslyckande kan kännas förnedrande och resultera i nedstämdhet. Men även om det går längre ner i åldrarna att banta så är det inte så många som utvecklar en svårare ätstörning. Kvinnor som förstått att det behövs en debatt kring skönhetssamhället klankas ner som frihetskämpar och som trista stereotyper. Sociokulturella faktorer kanske påverkar mer än vi vill erkänna.



Psykodynamiska teorier

Man ansåg att Anorexi kom som ett försvar mot sexualiteten ( se historia), att man genom att ha oral fixering kunde stå emot de sexuella fantasierna. En populär teori var att det var rädslan för ”oral befruktning” som gjorde att man inte ville inta mat, en slags rädsla för det manliga könsorganet, en tro att det gick att bli befruktad via munnen. Rädslan över att bli tjock ansåg man vara en rädsla för att bli gravid genom detta. Att kräkas upp maten såg man som ett sätt att bli av med befruktningen.
Senare ( Hilde Bruch 1984) så har det kommit en mer realistisk grundsyn när det gäller modern behandling av ätstörningar som Anorexia Nervosa.
Enligt Bruch så kommer Anorexia ur följande;

· Oförmåga att identifiera sina känslor
· Störning av kroppsuppfattningen ( för fet/för smal)
· Känsla av oduglighet, hur man än anstränger sig för att passa in

Bruch såg dessa svårigheter hos Anorexipatienter som ett sökande efter identitet som ett led i att personen haft problem i den tidiga personlighetsuppfattningen. Hon ansåg att relationen mellan barnet och modern (eller vårdaren) var beroende av att barnet måste känna delaktighet och inte bara ta emot moderns omvårdnad. Barnets naturliga behov av bekräftelse av de kroppsliga och känslomässiga behoven behövde få tillfredställelse. Hon ansåg vidare att barnets utveckling störs om hon inte får denna bekräftelse tillfredställd. En tanke som hon hade var att om barnet hela tiden får uppmuntran genom att vara andra till lags, så blir priset att barnets egna behov har undertryckts och att utvecklingen störts. Den anorektiske har ofta ett behov att vara till algs, hon känner att hon inte räcker till som hon är utan hon sätter på sig en ”mask”. Hetsätningen, menar Bruch, är något som kommer ur Anorexin, att svälta sig ger ett ständigt skrikande efter att få äta, vilket gör att den Anorektiske tillslut ger med sig och äter en större mängd mat. Kvar blir då ångest. Och att kräkas upp maten ger tillbaka kontrollen.

Hilde Bruch ansåg att Bulimi i grund och botten kom ur samma problem som Anorexi, eftersom Bulimi ofta uppstår ur ett anorektiskt tänkande. Bulimi och hetsätning kallar man en slags kompensation när ångesten och spänningen blir för stor. Man förlorar kontrollen för att sedan åter ta den i besiktning igen. Många författare inom Psykodynamiska teorier anser att Hilde Bruch har lagt grundtanken om Anorexi och hetsätningens spänningsreducerande funktion som det centrala inom Bulimin.

Intrapsykiska brister

Intrapsykiska brister handlar om brister av omvårdnaden under spädbarnstiden. Mammans oförmåga att lugna och trösta barnet anses ge svårigheter att hantera den inre psykiska spänningen. Förintelseångest ( rädsla inför smärtan, en slag ångest för det okända) och dödsångest anses komma ur dessa brister. Många anser att kronisk otrygghet kommer ur detta.

Författare som tex. Donald W Winnicott (1896–1971) ansåg att moderns roll var att finnas tillgänglig vid barnets olika behov, om barnet är hungrigt tröstar man det och är det hungrigt så matar man det. Modern måste identifiera sig med barnet och tillgodogöra dess behov av tolkning, för att det ska få sina behov tillfredställda. Donald menade inte att modern var tvungen att vara perfekt, men som han beskriver det ”good enough” tillräckligt god. Om Modern inte finns tillgänglig så kan det väcka en stark ångest hos barnet, fast då menas de situationer som tillgängligheten bör finnas i, inte vid minsta motstånd. Barnet grundar sedan sina egna psykiska tankar och stödjande funktioner i det som modern gett henne. Om man då har fått störningar i den självmedvetna psykiska funktionen så kan det utlösa Bulimi. Dålig självkänsla, separationsångest och svårigheter att hantera psykiska spänningar kommer ur denna störning. Bristerna i kontrollen kompenseras av hetsätningen, som då fungerar som en slags urladdning av undertryckta behov.

Man kan se att det i dagens Moderna analys av Anorexi och Bulimi anses vara dessa brister mellan mor och barn som kan förklara sjukdomarna. Teorin används inte bara till att förklara ätstörningarnas orsaker utan även andra psykiska sjukdomar anses ha sitt ursprung i denna. Borderline, svåra depressioner m.m. anser man bottna i detta. En störd utveckling av centrala psykiska funktioner som kroppsuppfattning, impulskontroll och objektrelationer resulterar alla i problem med utvecklingen av ens identitet.

FAMILJENS BETYDELSE

På 1870-talet gjorde läkaren och filosofen Charles Laseque (1809-1883) en iakttagelse i hur familjer påverkades vid Anorexia Nervosa. Samma iakttagelse gjordes hundra år senare av en psykiatriker som hette Salvador. Iakttagelserna var att familjernas interaktion (samspel) följde ett mönster. Man förklarade mönstret med att familjens sätt att bemöta den sjuka motverkade ett tillfrisknande av densamme. Man kunde följa mönstret i många familjer som hade en familjemedlem som led av någon ätstörning;

· Insnärjning – gränserna mellan familjemedlemmarna är otydliga. Barnens och de vuxnas roller är otydliga, ingen bestämmer över någon annan
· Överbeskydd – familjemedlemmarna skyddar varandra och tycker att omvärlden är svår och farlig
· Rigiditet – Anpassandet till att barnen växer upp och hamnar i nya situationer kan kännas svårt att acceptera och släppa taget om
· Konfliktundvikande – Familjen samarbetar för att undvika konflikter, och håller ilskan inom sig
· Föräldrakonflikt – föräldrarna har en konflikt mellan sig som den anorektiska tar uppmärksamheten från, vilket resulterar i dolda känslor.

Eftersom man ser mönstret inom många av de drabbades familjer så kan man inte veta om dessa konflikter har funnits tidigare eller kommit ur sjukdomen. Man vet att sjukdomstillstånd hos en familj kan resultera i stress och konflikter. Undersökningar har gjort på andra familjer med sjuka barn (med andra sjukdomar) och de följer ofta samma mönster. Så att detta mönster skulle orsaka just Anorexia är inte troligt. Även samband med depression inom familjen och Anorexia kan ses, men det är samma sak här, man kan se samma samband hos andra sjukdomar. Vad man kan se är att alla förhållanden inte är lika, i vissa fall kan man inte följa mönstret på samma sätt, det finns alltså andra bakomliggande orsaker till Anorexia. Vad man däremot kan tro är att det finns ett samband i många fall mellan negativa upplevelser i barndomen, t.ex. sexuella övergrepp, och ätstörningar.

Familjeterapi är en viktig del av behandlingen när det gäller ungdomar som insjuknat i ätstörningar. De som insjuknar i vuxen ålder behandlas främst individuellt.

Teorier om hur Anorexia Nervosa utvecklas

Under de senaste åren så har man kunnat se en genetisk bakgrund till ätstörningarna (flera vetenskapliga studier) och hos flera patienter så har man under själva sjukdomstiden kunnat uppmäta biokemiska förändringar. Dessa förändringar har normaliserats efter tillfrisknande, så man kan inte enligt nuvarande forskning se att svälttillståndet uppstår från någon förändring i kroppen.
Om man då ser till det genetiska så har man kunnat se att de som är ”känsligare” påverkats av normal bantning till att utlösa en anorexisjukdom. Förklaring kan vara att kroppen har ett system som reglerar kroppsvikten, kroppen ger signaler om hunger- och mättnadskänslor. Normalt är balansen konstant, dvs. vi behåller vikten. Man vet att detta system reagerar olika och att det vid för högt närningsintag sänker aptiten och ökar ämnesomsättningen, och att det vid lågt närningsintag ökar hungern och sänker ämnesomsättningen. Centrat för detta sitter i hypotalamus, det är härifrån vår aptit styrs. Ett exempel på vad hypotalamus kan göra är att den kan sänka seratoninhalten vid kolhydratbrist så att vi blir ”sötsugna”. Vid depressioner kan man se denna sänkta seratoninhalt och man tror att halten även styr vissa drag i vår personlighet tex. impulsivitet. Vad man menar i samband med Anorexi är att om seratoninhalten ständigt är störd, så ökar känsligheten för mättnadskänslorna vilket kan medföra att man utvecklar Anorexia. Man tror att detta kan vara en orsak, men det finns inga direkta vetenskapliga bevis för detta. Vad man tror allmänt är att det från början krävs en viss känslighet för att utveckla en ätstörning och att detta skulle finnas i generna.


Teorier om utveckling av Bulimi Nervosa

Här har seratoninhalten en större påverkan på själva sjukdomstillståndet. Man kan ju se att seratoninhalterna sänks vid kolhydratbrist och vid hetsätning så höjer man snabbt kolhydrathalten i kroppen för att sedan vid tanken på maten göra sig av med den igen tex genom kräkning. Detta resulterar i att man lurar kroppen som skickat in insulin för att ta hand om kolhydraterna som sedan inte infinner sig en längre stund. Insulinet sänker då blodsockret i kroppen till alldeles för låga nivåer som gör att sötsuget ökar dramatiskt, och nästa hetsätning börjar ta form i bulimikerns tankar. Man svälter sig mellan hetsätningarna vilket resulterar i att kolhydratsbehovet ökar och sänker seratoninhalten, detta leder också till att sötsuget ökar kraftigt och nästa hetsätning blir ett starkt behov för den sjuke. Medverkan till hetsätningen är en fobi för viktuppgång och en ångest över att man ätit så mycket. Själva hetsätningen kan också vara ett kompensationsbeteende för sin ångest och sin dåliga självkänsla, det kan också vara en slags bearbetning av någonting man varit med om tidigare tex. ett övergrepp. En bulimiker går in i perioder av självsvält, hetsätning, kompensationsbetenden ( överdriven motion) som i en cirkel. Under vissa perioder kan den sjuke känna stor tillfredställelse och känna att man mår bra, för att sedan under nästa perioder kanske inte vilja gå ut för att självförtroendet är så lågt. Känslomässiga störningar kan ligga bakom att man inte kan stå emot hetsätningen. Om man inte får hjälp med att bryta den onda cirkeln så kan det vara mycket svårt att komma ur det av sig själv. Bulimi är därför ofta en sjukdom som har ett längre sjukdomstillstånd, särskilt med tanke på att den sjuke oftast är osynligt sjuk och gömmer sitt beteende.

DIAGNOS och BEHANDLING

Tankarna kring vad som orsakar ätstörningar som Anorexi och bulimi är många. Många teorier behandlas och försöker vetenskapligt bevisas. Vad man inte kan förklara vetenskapligt behöver inte betyda att det är direkt felaktigt. Tankarnas makt är stor och ibland så är det svårt att ta sig ur ett tankemönster som pågått under längre tid, många behöver därför hjälp. Nedan följer de kriterier som ska uppfyllas helt eller delvis vid diagnos för Anorexia Nervosa;

· Tankarna kretsar mycket kring mat, bantning och övervikt
· Du gillar att gå ner i vikt och har gått ner minst 15 %
· Du är rädd för att bli tjock
· Du gillar att titta på när andra äter
· Du känner dig tvingad att träna
· Du kan känna dig deprimerad, känna oro och få tvångstankar
· Du isolerar dig och känner självmordstankar
· Utebliven menstruation
· Nedsatt ämnesomsättning
· Förstoppning
· Frusenhet
· Du kan få ökad fjunighet på armar, bröst och ansikte
· Lågt blodtryck
· Utmattad och känna svimfärdighet
· Långsamma reflexer
· Skador av inre organ
· Vitaminbrist
· Benskörhet och frakturrisk
· Oregelbunden hjärtverksamhet


Behandling av Anorexia kan ge mycket goda resultat beroende på hur länge patienten haft sjukdomen och hur hon själv upplever sin situation. Gemensamt för de flesta behandlingar är dock regelbundna medicinska kontroller med samma läkare och även genomgå någon form av ätterapi. Många kommer först till Anorexicentrums slutenvårdsavdelning där den intensiva delen av behandlingen påbörjas med strikt kontrollerade måltider t ex med hjälp av en mandometer (en kontrollhjälp som visar när man borde uppnå normal mättnad), även samtalsterapi ingår i behandlingarna och samtalen berör ofta den egna självkänslan. Patientens självbild är ofta overklig och behöver normaliseras. De flesta låter den sjuka vila efter maten i ett varmt rum som fungerar ångestdämpande.
Att bli frisk från sjukdomen tar tid, och vissa menar att det aldrig går att bli helt fri från den. Många går på kontroller regelbundet för att få hjälp till ett någorlunda tillfrisknande.


Kriterier som ska uppfyllas helt eller delvis vid diagnos för Bulimia Nervosa;

· Svälter sig en stor del av dagen för att sedan proppa i sig så mycket mat (hetsäter) att man tillslut känner sig tvingad att få upp det igen. Man antingen kräks eller laxerar.
· Man känner sig ofta nedstämd och deprimerad efter perioder av hetsätning
· undviker ofta att äta tillsammans med andra
· Försöker att inte låta någon komma på att man kräks upp maten, en torktumlare eller spolning av vatten i handfatet kan fungera som dämpare av ljud
· rädd för att gå upp i vikt
· känner sig överviktig
· Överdriven motion som kompensation för hetsätningsperioderna, man vill förbruka så många kalorier som möjligt.
· uppfattar ingen annan som överviktig
· hormonella störningar
· ont i magen och blir förstoppad
· går inte nödvändigtvis ner i vikt
· Personen kan ha frätskador på tänderna efter kräkningar. Framförallt innanför framtänderna.

Behandling av Bulimi i dagens samhälle går ut på att bryta mönstret eller cirkeln. Cirkeln kan man oftast inte komma ut ur självmant. Kognitiv beteendeterapi, där man antingen i grupp eller ensam får hjälp med mönsterbrytningen, kan hjälpa patienten att någorlunda snabbt komma ur ätstörningen. Ångest - hetsätning - skuld/skamkänslor - kräkning/laxering - befrielse – ångest, någonstans behöver cirkeln brytas, ibland så klarar den sjuke själv att bryta cirkeln för ett tag för att sedan börja igen i en annan del av den. För att behandlingen ska lyckas krävs det att tiden får läka såren, Det kräver tid att komma ur ett starkt inlärt beteendeproblem som pågått under en längre tid. Att bli friskförklarad kan ta upp till fem år från den sista hetsätningsattacken. Det är viktigt att den sjuke inte behöver vara i de miljöer där hetsätningen pågått, utan om möjligt undvika dessa för att inte associera till hetsätning. Ofta kombineras behandling med kognitiv beteendeterapi med antidepressiva läkemedel. Även dietist och sjukgymnast samt läkare ingår vanligtvis i behandlingen. Många som haft bulimi har ett mönster av depressiva perioder och perioder av lite mer normalt tillstånd. Det kan ta lång tid för det sista av cirkeln att försvinna. Att behandla bakomliggande orsaker är mycket viktigt för den fortsatta utvecklingen. Matdagbok är ett viktigt medel för att få den sjuke att inse sin egen överkonsumtion/underkonsumtion av mat. Att själv upptäcka var fällorna för hetsätning sitter kan göra att man kan hindra sig själv att hamna i situationer där man är extra känslig för en attack.

FAKTA

Namn : Anorexia Nervosa
Debutålder: 12-18 år. En del får återfall i vuxen ålder. I få fall har åldern varit lägre än 12 år.
Symptom: Viktnedgång, viktfobi, störd kroppsuppfattning, Amenorre ( utebliven menstruation)
Behandling: Ätterapi, stöd och motivation, s...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Bulimi och anorexia -psykologiska orsaker (?)

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-05-24

    mycket bra arbete!

Källhänvisning

Inactive member [2006-01-26]   Bulimi och anorexia -psykologiska orsaker (?)
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5596 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×