Inkontinens

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sammanfattning

Inkontinens drabbar många människor och jag tror att det behövs fler med kunskap om hur mycket det kan påverka en människas vardag och liv, somliga påstår att inkontinens är svårare att leva med än t.ex. diabetes. Frågan jag kommer att använda som röd tråd i detta specialarbete är vad inkontinens är och hur man kan förebygga läckage. Jag utesluter samtal med patient och tar istället med intressanta artiklar i bilagor- delen.
Jag hoppas att mitt arbete kommer att ge förståelse för ett osynligt svårt handikapp som faktiskt drabbar många av oss.

Med önskan om god läsning

/Anna Ingvarsson


Innehållsförteckning
INLEDNING 3
VAD ÄR URIN? 4
VANLIGA SJUKDOMAR I URINORGANEN 5
INKONTINENS 6
MEDICINSKA DEFINITIONEN 6
KVINNOR OCH INKONTINENS 6
MÄN OCH INKONTINENS 6
NÄR SKA MAN SÖKA HJÄLP? 6
ANSTRÄNGNINGSINKONTINENS 7
TRÄNGNINGSINKONTINENS 7
BLANDINKONTINENS 8
EFTERDROPP 8
ÖVERRINNINGSINKONTINENS 8
VANLIGA TECKEN PÅ INKONTINENS 8
EPISPADI 8
NOKTURI 9
ÖVERAKTIV BLÅSA 9
NEUROGEN BLÅSTÖMNING 9
SVÅRT ATT TÖMMA URINBLÅSAN 10
ANALINKONTINENS 10
BLOD I URINEN 10
HUR MYCKET SKA MAN DRICKA? 11
OLIKA TYPER AV BEHANDLINGAR 11
BLÅSTRÄNING 11
BÄCKENBOTTENTRÄNING 11
ELEKTROSTIMULERING 12
OPERATION 12
REN INTERMITTENT KATETERISERING 12
HJÄLPMEDEL 12
URINUPPSAMLARE 12
EGNA TANKAR 14
LITTERATURLISTA 15
BILAGA 1 FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
BILAGA 2 FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.




Inledning

Jag heter Anna Ingvarsson och läser på omvårdnadsprogrammet. Jag valde att skriva om detta ämne för att det inte är så många som vet att inkontinens är så vanligt som det faktiskt är. Intresset för detta ämne har jag fått av att jag vill lära mig så mycket som möjligt om sådant som jag inte kan så mycket om. Inkontinens, vad är det? Jag skulle väl säga att det är när man inte kan kissa ordentligt och att det är ungefär det enda. Men kan man skriva ett specialarbete om något så litet? När jag sökte efter inkontinens på Internet så fick jag många träffar. Men att det fanns uppdelningar inom inkontinensen visste jag inte. Ansträngningsinkontinens, blandinkontinens m.m. Jag blev otroligt glad över att det fanns så mycket, för nu visste jag att det fanns material i överflöd. Jag läste igenom artiklar efter artiklar och satte mig in i ämnet, resultatet av mitt faktasökande kan du läsa om i detta specialarbete. Jag har tagit med det som jag tycker är relevant för ämnet inkontinens. Jag har arbetat efter en trestegsmetod där jag börjar med att beskriva problemet, sedan symptomen och sist behandling för varje avsnitt och inkontinenstyp. Jag har även tagit med lite mer ingående fakta om behandlingar och inkontinensskydd. Mitt syfte med arbetet är att beskriva vad inkontinens eftersom jag själv ville veta svaret på det.



Vad är urin?

För att kunna förklara vad inkontinens är så måste jag börja med att förklara vad urin kommer ifrån och hur det passerar genom kroppen.

När du äter och dricker så intar kroppen även slaggprodukter, dvs. produkter som den inte behöver ha och som ska ut igen, dessa partiklar kan antingen gå ut via avföringen eller via urinen (eller huden). I kroppen finns det ”sopstationer” i tarmarna, njurarna, lungorna och i huden. Kroppen reglerar vätskenivåerna själv och dricker du mycket så kissar du antagligen mycket också. Vissa sjukdomar kan emellertid ställa till det, som t.ex. diabetes som kan göra att man dricker upptill 20 liter vätska på en dag. Normalt så dricker en vuxen människa ca 1,5 liter vätska på en dag och vätskan behövs för att allt ska fungera i kroppen. Cellerna skulle knappast kunna röra på sig utan att ha något glid eller någon näring att förflytta sig i. Kroppen reglerar vätskenivåerna själv och ser till att vi gör oss av med slaggprodukterna på bästa sätt.

Njurarna har till uppgift att rena blodet från avfallsprodukter samt reglera syre- och saltbalansen i kroppen. Njurarna reglerar även vätskebalansen. Njurarna kallas renes på latin och genom aortan genom njurartären kommer blodet som passerar njurarna med så mycket som 1500 liter per dygn. Blodets tryck påverkar hur mycket avsöndring av avfallsprodukterna som sker, och det är därför inte så konstigt att man känner sig lite svullen på morgonkvisten, eftersom trycket är lite längre på natten.

Man skiljer på primärurin och sekundärurin. Primärurin är det som den slutliga urinen kommer från, dock ej i så stor mängd eftersom primärurinen kan vara så mycket som 150 Liter per dygn. Eftersom en av njurarnas uppgifter är att ta bort avfallsprodukterna från blodet så kommer också en stor mängd renad vätska tillbaka till blodomloppet. 99 % av primärurinen sugs upp igen via njurpassagen och det som blir över (1 %) kallas sekundärurin, alltså bildas ca 1,5 liter sekundärurin per dygn. Vissa ämnen kan öka urinproduktionen som t.ex. kaffe och te, även vissa sjukdomar som diabetes kan öka produktionen av sekundärurin, ända upp till 20 liter/dygn. Vanlig urin är svagt gulfärgad och det är vanligt att morgonurinen är i en starkare gul eller orange nyans.

Innan vi kan kissa ut sekundärurinen måste den passera urinvägarna som består av urinledare (uretär), urinblåsa (vesica urinaria) och urinrör (urethea). I urinledarna förs urinen från njurpassagen genom sammandragningar ut vidare till urinblåsan. Urinblåsan rymmer ca 500 ml vätska och vi känner trängningar när den är ungefär halvfull. Mellan urinblåsan och urinröret sitter det en ringmuskel bestående av glatt muskulatur som har en stängningsreflex. När vi har bestämt oss för att kissa, så öppnar vi ännu en ringmuskel som vi själva kan stänga och öppna. Tömningen av själva sekundärurinen sker genom krystningar och sammandragningar via urinröret och ut. Hos kvinnan är urinröret 30-40mm långt och hos mannen ca 200mm långt.

En vuxen människas kropp består av ca 60 % vatten. Ett spädbarn har högre procenthalt och en gammal människa lägre. Om vi intar 2500 ml vätska på ett dygn genom mat och dryck så bör vi också göra av med ca 2500 ml vätska eftersom kroppen strävar efter att komma i jämviktsläge.

Ordet inkontinens kommer ur orden in- som är nekande och contine´ntia- som betyder ”behärskning” ”återhållsamhet”.
Vanliga sjukdomar i urinorganen

Uretrit (urinrörskatarr) är en vanlig sjukdom som kommer av en irritation i urinrörets slemhinna. Symptom är att man ofta känner sig kissnödig och att det svider och värker när man urinerar. Ibland kan sjukdomen gå över av sig själv men i de fall då den inte gör det så finns antibiotika. Orsaker till uretrit kan vara att man utsatt underlivet för kyla eller att du druckit för lite vätska. När man söker läkare så är det viktigt att utesluta andra sjukdomar som t.ex. klamydia. Hos diabetiker och antibiotikabehandlade så orsakas uretrit av jästsvampar.

Nedre urinvägsinfektion (distal urinvägsinfektion) omfattar urinblåsa, urinrör och är mindre allvarligt än infektioner i de övre urinvägarna som omfattar njurar, njurbäcken och urinledare.

Cystit (blåskatarr) kallas ibland för urinvägsinfektion, då har irritationen övergått till en inflammation i urinblåsans slemhinna. Kvinnor drabbas oftare än män, pga. det kortare urinröret. Symptom är urinträngningar, sveda och värk. Urinen är grumlig, illaluktande och ibland förekommer även blod. Vid vattenkastningen är ofta urinmängden mycket liten. Orsaken till Cystit är ofta att bakterier från tarmen har sökt sig upp i urinröret, eller att man inte lyckats tömma blåsan ordentligt. Behandling av urinvägsinfektion brukar vara preparat som trimetropim eller kinopreparat. Behandling för en kvinna brukar vara 7 dagar mot mannens 10 dagar. Detta pga. mannens längre urinrör.

Incontinentia urinea (Urininkontinens) kallas också för ofrivillig urinavgång. Detta kommer av att man inte kan kontrollera sin urinavgång så att urin läcker ut. Orsaker kan vara livmoderframfall som bildar tryck på blåsan, förslappning av urinrörets ringmuskulatur ( läs mer om orsaker under inkontinens). Även cystit och uretrit samt andra infektioner/inflammationer kan orsaka inkontinens.
Urininkontinens är mycket vanligt och drabbar ca 500 000 svenskar. Många känner en olust över sina problem och lider i det tysta, men det finns god hjälp att få.

Nedan: Kvinnans (vänster) och mannens (höger) urinvägar:



1. Njurar 2. Urinledare 3. Urinblåsa 4. Urinrör


Inkontinens

Medicinska definitionen

”Urininkontinens innebär besvär av ofrivilligt urinläckage” Besvär kan menas vara det som varje individ upplever som besvär. Själva upplevelsen av att läcka urin är olika för olika individer. Känslan är viktig för den medicinska bedömningen. En människa kan uppleva ett mindre besvär mycket besvärligt, medan en annan kanske inte upplever det så jobbigt även om läckaget är större. Inom läkarkåren används förkortningen LUTS- urininkontinens och andra urinvägssymptom.

Urineringen ( miktion) signalerar att man behöver kissa och skickar en signal till hjärnan som sedan hjälper till att signalera fram till dess vi självmant går på toaletten. När vi sitter redo så skickas en signal till blåsmuskeln (detrusmuskeln) som då drar ihop sig och bildar en slags tratt. Även slutmuskeln (sfinkter) slappnar av så att urinen kan åka ut. Trycket i blåsan ökar tills urinblåsan tömts. Efter tömningen så slappnar blåsan av och återfår sin normala form.
Vatten kastningen slutar oftast inte förrän blåsan är helt tömd. Om man lider av en sjukdom som gör att signalerna inte går fram som de ska, så kan man drabbas av inkontinens.

Kvinnor och inkontinens

10-15 % av alla kvinnor brukar man säga har besvär med läckage av urin. Bland 85 åringar så stiger procenten till 25 %. Den vanligaste orsaken till inkontinens bland kvinnor kommer från graviditet och förlossningar. Försvagningar i bäckenet till följd av detta orsakar läckage som kommer vid hosta, nysningar eller tunga lyft. Knipövningar är ofta en bra träning för att motverka läckage. Läckage kan även komma av skador i hjärnan ( hjärnblödning t.ex.) förmågan att kontrollera blåstömningen styrs nämligen därifrån. Äldre människor som har problem med leder och stelhet i övrigt kan ha svårt att hinna fram till toaletten i tid.

Män och inkontinens

Ca 5 % av alla män tros ha besvär med urinläckage. I en stor undersökning gjord i Göteborg på 10 000 män så var procenten uppdelade på följande sätt; 45-59 år = 4 %, 60-79 år = 7 %, 80 år+ = 23 %. Man kunde alltså se att antalet män med urininkontinens ökade med åldern. Orsaken till inkontinens är vanligen hos män att prostatan vuxit till sig så att den klämmer ihop urinröret (urinröret går igenom prostatan). Även hos män kan problemet sitta i hjärnan, som vid hjärnblödning, eftersom signalen om blåstömningen skickas därifrån. Stelhet i leder orsakar också svårigheter att hinna fram i tid till toaletten.

När ska man söka hjälp?

Det finns olika sorters inkontinens och beroende på vilken inkontinens man lider av så är behandlingen olika. Diabetes, ryggmärgsskador, MS och cp-skador kan orsaka inkontinens.

Ansträngningsinkontinens

Under förlossningens slutskede så gör krystvärkarna att påfrestningen på vävnaderna i underlivet ibland får bestående vävnadsskador. Oftast är det den första förlossningen som ger mest skador, men varje förlossning innebär en risk. Med åldern förslappas alla vävnader i kroppen, även de som ska hålla urinblåsan på plats bukhålan. (En del kvinnor verkar ha en ärftlig tendens att drabbas av inkontinens.) När urinblåsan inte längre kan hållas på plats utan glider ur sitt läge, så blir effekten att de låsanordningar som ska hålla urinen kvar i blåsan inte längre är tillförlitliga, vilket medför urinläckage. Detta märks särskilt av vid ansträngning såsom hostningar, skratt eller nysning, hopp, bär tunga saker m.m.

Ansträngningsinkontinens drabbar nästan bara kvinnor, det kan bero på att kvinnor saknar de stödjande strukturer som hos mannen kan understödja urinröret. Även att kvinnans urinrör är kortare än mannens kan spela roll. Ansträngningsinkontinens kallas ibland även för stressinkontinens och urinblåsan släpper alltså urin då trycket utanför blåsan blir större än vad trycket är inne i blåsan.
Män skadas ibland vid operationer i prostatan, oftast är det då slutarringen runt urinröret som
skadats. Andra orsaker som tros ligga bakom är övervikt, långvarig förstoppning, operationer, ärftlighet eller kroniska luftrörssjukdomar. Många tror att de kan undvika urinläckage genom att gå oftare på toaletten, men då uppkommer oftast istället en blandinkontinens. Det är bättre att söka läkare som kan ge råd eller skriva ut läkemedel.

En viktig del av behandlingen är bäckenbottenträning som inte enbart hjälper mot urinträngningar utan bygger upp hela den nedre delen från blygdbenet och sittbensknölarna till den bakre svanskotan. Läkemedel finns som ska stärka muskulaturen i urinröret, vilket gör att slutningsförmågan ökar och urinläckagerisken blir mindre. Man rekommenderar allmänt en kombination av både bäckenbottenträning och läkemedel för att nå bäst effekt. Om dessa behandlingar inte hjälper så kan det vara nödvändigt med en operation, eller att man injicerar ett ämne som bildar ”kuddar” i urinrörsväggen som ska hjälpa mot trängningarna.

Trängningsinkontinens

Vid trängningsinkontinens så hinner personens oftast inte fram i tid till toaletten. En orsak är att den varningssignal som hjärnan vanligtvis sänder ut ett bra tag innan man behöver gå på toaletten, att den är för kort. Man hinner inte fram till toaletten och trängningen resulterar oftast i en fullt tömd blåsa, eftersom personen inte kan hindra blåstömningen. Orsaken är till stor del även att det är överaktivitet i blåsans sammandragningar. Rörelse och kyla kan vara en framkallande signal. Man tror även att det är en störning i hjärnans signalsystem till blåsan som kan vara orsaken eller lokala förändringar inne i blåsans omliggande muskulatur. En del får trängningar av ljudet från rinnande vatten. Andra kanske får trängningar när de öppnar ytterdörren eller går in i bilen. Typiskt är att man får trängningar vid vissa tillfällen som är olika individ för individ. Trängningarna kan vara starka och ohejdbara vilket kan vara mycket obehagligt för den drabbade. Att ha inkontinens kan sänka livskvaliten betydligt.

Trängningsinkontinens kan även förekomma bl.a. vid blåskatarr, blåssten, skador i ryggmärgen, cysta på äggstocken, östrogenbrist, tumörer (i sällsynta fall), skador i de nerver som försörjer blåsan, sjukdomar i hjärnan tex. MS, stroke m.m. Man brukar även säga att det är en form av trängningsinkontinens som små barn drabbas av när de inte kan hålla tätt på natten (sängvätning=enmes).

Behandling av trängningsinkontinens är bäckenbottenträning och läkemedel. Eftersom man inte säkert kan veta vad det är som utlöser trängningarna så är det viktigt att genomgå en noggrann undersökning innan man börjar med behandlingen. Eftersom det oftast inte går att leva ett normalt liv med svår trängningsinkontinens så är det även viktigt att behandla även eventuell depression.

Blandinkontinens

Blandinkontinens är en blandning av besvären både från ansträngnings och trängningsinkontinensen. Behandlingen är därför inriktad på den inkontinens som ger mest besvär.

Efterdropp

Det är vanligt att man läcker lite urin i samband med att man kissat på toaletten. Bland män är detta särskilt vanligt, och ca 50 % av alla män uppskattas ha efterdropp (bland de över 55 år). Efterdropp kommer av att det stannar kvar lite urin i urinröret efter blåstömningen, som letar sig ut efter att toalettbesöket är klart. Män som opererats i prostatan kan ha fått fickor i urinröret där urin kan ansamlas. Vid detta tillstånd är det bra om man kan massera bort urinen genom en särskild massage eller att man sitter en stund längre på toaletten.

Överrinningsinkontinens

Överrinningsinkontinens är ett vanligt problem hos män med prostataförstoring där delar av blåsan kanske inte kan tömmas utan svämmar över.

Vanliga tecken på inkontinens

· behöver kissa oftare på dagen, vanligen mellan 10-15 gånger eller mer.
· Plötslig känsla av behov att gå på toaletten och att kanske inte hinna
· Läcker urin i samband med ansträngning eller aktivitet
· Läcker urin utan att kunna förhindra det

Epispadi

En ovanlig medfödd missbildning av urinröret. Urinrörets slutmuskel är så deformerad att urinläckage uppstår. Hos pojkar kan penis vara gravt deformerad och korrigering måste då ske genom operation. Epispadi innebär att urinblåsan är öppen och ej kan hålla urinen kvar i blåsan.


Nokturi

Att behöva gå upp flera gånger varje natt för att gå på toaletten gör att sömnen blir störd. Detta tillstånd av flera nattliga urineringar kallas Nokturi. Nokturi kan komma av att man druckit urindrivande medel för sent på kvällen, som då bidrar till en ökad urinproduktion under natten. Ett sviktande hjärta kan också bidra till de nattliga toalettbesöken då kroppen samlar på sig vätska under dagen (t.ex. på underbenen). När man lägger sig på kvällen så omfördelas vätskan i kroppen vilket leder till att mer urin bildas. Åldern spelar också in, normala hormonförändringar ökar urinproduktionen, en ung människa producerar ca 20 % av sin normala dygnsurin under nattens timmar, medan äldre personer producerar ca 30 % på natten. De personer som lider av överaktiv blåsa har även lika aktiv blåsa på natten och det blir problem som Nokturi.

Överaktiv blåsa

De allra flesta av oss kan kontrollera vår blåsa, hjärnan skickar en varningssignal långt innan så att vi blir medvetna om att vi snart behöver uppsöka en toalett. Blåsan brukar vara ungefär halvfull innan man blir kissnödig, och då kan man oftast vänta en stund, om man inte lider av överaktiv blåsa. Blåsan signalerar att den behöver tömmas, även om den kanske inte behöver det egentligen. Blåsan kan då dra ihop sig och skapa en känsla av ”panik” hos den drabbade som kanske inte hinner till toaletten i tid. Symptom på överaktiv blåsa kan vara;

· Täta toalettbesök
· Ofta kissnödig igen efter toalettbesöket
· Plötsligt och starkt behov av att behöva gå på toaletten
· Törst, ibland dricker man så mycket som 4,5 liter/dygn
· Trängningsinkontinens –läcker urin.

Orsaken bakom överaktiv blåsa är att detrusormuskeln krånglar. Nervskada, urinblåsestenar, bieffekter av läkemedel, nervsjukdomar som MS, Parkinsons sjukdom, hjärtinfarkt, skador i ryggmärgen m.m. kan även de vara bakomliggande orsaker. Ca 60 % av de som drabbas av överaktiv blåsa får symptom som täta toalettbesök och trängningar. 40 % har även problem med trängningsinkontinens.


Neurogen blåstömning

När man till följd av sjukdom, skador i hjärnan, ryggmärg eller nerver, inte kan tömma blåsan normalt så kallas det neurogen blåsrubbning. Vanligaste orsakerna är olika former av demens, hjärnblödning (stroke) och Parkinsons sjukdom. Normalt är urinläckage, men vid Parkinsons sjukdom kan man även drabbas av blåstömningsproblem. Vid sjukdomar i ryggmärgen är det MS (multipel skleros) som är den vanligaste orsaken till inkontinens. Människor som råkat ut för skador i ryggmärgen till följd av olycka har ofta både urinläckage och blåstömningsbesvär. En liten grupp får besvär med inkontinens till följd av medfött ryggmärgsbråck. Vid diabetes kan man också få problem, då man kan få skador på de nerver som leder till, eller finns i och runt urinblåsan. Symptomen vid neurogen blåstömning är oftast urinläckage samt blåstömningsproblem. Vid skador i ryggmärgen kan personen känna sig kissnödig redan vid mycket små mängder urin, Får man en ryggmärgskada i höjd med korsryggen så kan man få problem med att känna när blåsan är full. Personer med problem att känna detta kan få gå runt med resturin i blåsan. Behandling av neurogen blåstömning sker oftast genom antikolinerga läkemedel. Ett av behandlingssätten som dock kommer alltmer är självkateterisering, som går ut på att man lär sig tömma blåsan genom att själv föra in en tappningskateter i blåsan 4-5 gånger per dygn, detta kallas RIK. Vid svåra fall så kan det bli nödvändigt att operera in en kateter eller att förstora urinblåsan.

Svårt att tömma urinblåsan

En del har svårigheter att tömma urinblåsan, de kanske inte kan tömma blåsan alls. Orsaken kan vara dålig koordination mellan urinblåsan och slutmuskeln. Om slutmuskeln drar ihop sig samtidigt som blåsan så uppstår problem med att tömma den. Bakomliggande orsak till detta kan vara att det ligger något motstånd (tex en förstorad prostata) och klämmer åt. Förträngningar i urinröret ger liknande besvär, samt om man blivit förslappad i musklerna kring urinblåsan.

Analinkontinens

I normala fall har vi avföring 1-3 gånger/dag eller upptill 2 gånger i veckan. Avföringen är oftast mjuk och normalfärgad. Normalt är även att man själv kan reglera mängden gas som ska komma ut, och vid vilken tidpunkt man har avföring. Analinkontinens innebär att du inte kan kontrollera när du släpper gas och lös eller fast avföring. Den vanligaste orsaken är en skada i ändtarmens slutmuskel. Det kan komma vid förlossning eller av operationer i bäckenet. Det är främst kvinnor som drabbas och många vågar inte söka hjälp trots att det finns god hjälp att få, vilket inte många vet. Neurologiska sjukdomar och nervskador kan också bidra till avföringsinkontinens. Besvären kan förvärras med åldern och vid klimakteriet då muskler och bindväv kan tappa delar av sin elasticitet. För behandling får man ofta genomgå en ultraljudsundersökning där man kan se om det är någon bristning eller förändring som kan ha orsakat inkontinensen. Man kan också genomgå en undersökning där man mäter trycket i ändtarmen, både i vila och vid krystning. Kost- och dietråd, mediciner, bäckenbottenträning m.m. är vanligt att man får ordinerat. Har man problem med inkontinens så tar man kontakt med sin vårdcentral.



Blod i urinen

Upptäcker man blod i urinen så bör man ta kontakt med sin vårdcentral så fort som möjligt. Orsaken bakom kan vara många; urinvägsinfektion, tumör, njurskador m.m. Så det är viktigt att man kommer till en urolog för utredning.


Hur mycket ska man dricka?

Idag är samhället inne på att man ska dricka mycket vatten, att du ska dricka mycket vatten för att få fin hy tex. påståendena är många om vad vatten gör för dig och din hälsa, och det stämmer ibland till viss del. Överdrivet vattendrickande resulterar oftast i att man behöver uppsöka toaletten oftare, eller att man måste upp och kissa på natten. Normalt behöver vi 1,5 liter vätska per dygn. I detta ska man räkna med ev. soppa och annan vätska som vi får i oss genom mat och annat. Drycker som kaffe, te och alkohol bidrar till tätare urineringar. Har man problem med täta urineringar så ska man undvika dessa drycker.


Olika typer av behandlingar

Blåsträning

Minska vätskeintaget och lär dig hantera dina tömningar. Behandlingen kan rikta in sig på att avleda uppmärksamheten. Exempel på avledning av uppmärksamhet kan vara att undvika att ta i dörren vid samma tidpunkt som du brukar, om det är så att den brukar vara en signal till trängning. Ett annat knep kan vara att räkna till 20 när signal om behov av tömning kommer. Man kan träna upp blåsan så att man slipper gå så ofta på toaletten.


Bäckenbottenträning

Bäckenbotten är insidan, längst ner i bäckenet och den sträcker sig från blygdbenet och sittbensknölarna till svanskotan och brukar kallas ”golvet” i bukhålan. Bäckenbotten består av muskulatur, ligament och fasciesstrukturer. Muskulaturen i bäckenbotten har till uppgift att;

· Verka som bålens stabilitet
· Stödja underlivsorganen så att de sitter på plats ( livet ut)
· Vara ett starkt motstånd vid förlossningar och tunga lyft samt fysisk aktivitet
· Hjälpa till att hålla det tryck som behövs för att hålla inne gas, avföring och urin.
· Det finns lustreceptorer i muskulaturen som hjälper till vid njutning m.m.
· Slappna av vid samlag, förlossning och tömning av urin, gas och avföring.

Männens bäckenbottenutgång är mindre än kvinnans, därför har kvinnan lättare för att få inkontinens. Kvinnor löper större risk att skadas vid tunga lyft, träning, förlossning m.m. eftersom öppningen i bäckenet vid spalten för urinrör, slida och tarm är så stor. Man kan börja med bäckenbottenträning redan i tonåren, eftersom man även kan få bättre njutning vid sex och samlag. Vid graviditet är det extra viktigt att bäckenbottenträna, det kan under vid förlossningar om man vet hur man slappnar av. ( du kan läsa om hur man kan bäckenbottenträna i bilagorna)


Elektrostimulering

Med hjälp av elektriska impulser påverkar man nerverna i urinvägarna så att de på ett bättre sätt kan stimuleras till att styra blåsfunktionen. En elektron förs in i slidan eller i både ändtarm och slida för att sedan skicka impulser som ska stimulera nerverna i bäckenbotten. Efter detta är det viktigt att man börjar träna, eftersom man fått nerverna att ”vakna”. Behandlingen tar ca 20 minuter och ska göras två gånger i veckan i ca fem veckor. Man kan göra behandlingen hemma, men då tar den i regel längre tid.

Operation

Ett ganska litet ingrepp kan ge bra resultat för de som lider av ansträngningsinkontinens. Ingreppet kan göras utan narkos och det är oftast inga längre väntetider för vårdtagaren. Man opererar in ett stöd under urinröret som ska fungera som stödjande vävnad när elasticiteten försvunnit eller är dålig. 80 % av de som opereras brukar bli nöjda. En ny metod som nyligen utvecklats är att man sprutar in ”kuddar” runt urinröret som ska fungera som stöd vid knipet. Trängningsinkontinens eller överaktiv blåsa har ingen nytta av operationer.

Ren intermittent kateterisering

RIK- Att med hjälp av ett plaströr själv kunna tömma blåsan har blivit ett hjälpmedel som används allt oftare. Man kan antingen använda hjälpmedlet (katetern) under en period, eller genom hela livet. När man använder kateter genom självhjälp så gör man det minst fyra gånger per dag och blåsans innehåll bör vara 350-400 ml, eftersom man eftersträvar en normal blåstömning. Många får inopererat en kvarkateter som tappar urin genom en slang som går från urinblåsan ut via magen och in i en kateterpåse. Man försöker undvika kvarkateter så länge det går eftersom den kan orsaka infektioner och inflammationer. Att tömma blåsan med hjälp av RIK hjälper vårdtagaren att förhindra uppkomst av urinvägsinfektioner, njurskador och andra problem som kommer av dålig blåstömning. Många återfår sina liv när de kan kontrollera sin blåsa igen. Vid införande av kateter så är det mycket viktigt med noggrann hygien. Man ska aldrig ta i området runt kateterslangen med otvättade händer, man bäddar för problem senare. Att tvätta händerna sätta på handsprit och att använda handskar rekommenderas allmänt.

Hjälpmedel
Urinuppsamlare

Inkontinensskydd suger upp och absorberar urinläckage. De nyaste inkontinensskydden innehåller superabsorbent, ett material som kan suga upp större mängder vätska, långt över sin egen vikt. I ett inkontinensskydd skyddas huden mot urinen av en tunn nonwowenfilm som hindrar fukten att bilda miljöer där bakterierna frodas. För att skydda kläderna utåt så hålls vätskan kvar av en plastfilm. Produkterna finns i många olika varianter och material. Gemensamt är att de ska användas för rätt läckage och vara i rätt storlek. Man ska inte använda en superabsorberande binda om man inte har behov av det. En del tror att större bindor och blöjor genom mindre läckage utanför blöjan, men om blöjan är för otät så uppstår risk för läckage. Det är viktigt att mäta midja och mått upp till navel för att få bästa skydd. Inkontinensskydd i form av bindor och blöjor används av både kvinnor och män.

Ett skydd som däremot bara använd av män är urindroppsamlaren. En urindroppsamlare fungerar som en kondom, men innehåller en större behållare för urin istället. Man kan byta urinuppsamlare med jämna mellanrum.

Hos kvinnor så finns det en sorts plugg av silikon som förs in...