Klockans utveckling.

51 röster
34635 visningar
uppladdat: 2006-02-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
I dagens samhälle styrs vi enormt mycket klockan, och tiden. Det sägs att det är tiden som ger oss en regelbunden vardag. Tiden flyger iväg, vi blir stressade och kan till och med bli sjuka p.g.a. tiden. Men det är inte bara i dagens samhälle vi använder oss utav klockan.

Redan 3500 år f.Kr uppfann egyptierna soluret, för att hålla koll på tiden. Soluret blev historiens första klocka och fungerade på följande vis, man satte en pinne i marken, runt om pinnen lade man stenar. När solens ljus reflekterade på pinnen bildades en skugga. Och på så sätt kunde man läsa av tiden. Amenemhets sägs ha uppfunnit vattenuret, eller den så kallade klepsydran.
Vad man däremot vet med säkerhet är att det äldsta bevarade soluret är från 1400 talet, f.Kr.
De första mekaniska uren utvecklades vid 900-talets slut. Det äldsta uret som finns bevarat är dock från 1300-talet och drevs av ett lod, hängande i ett snöre, och hade kuggdrev och tandade hjul. Detta kallas spindelgång.
Det första, precisa pendeluret, uppfanns 1583 av italienaren Galileo Galilei. Han upptäckte att en pendels svängning inte varierar med svängningens storlek, utan med pendelns längd. En 99 centimeter lång pendels svängning varar i en sekund. I och med denna uppfinning var grunden för pendeln lagd.
Sanduret, även kallat timglaset, sägs ha uppfunnits nära Kristi födelse men tycks inte ha kommit i användning förrän vid 1300 talets mitt. Det var främst avsett för kortare tidtagning, en timme, en halvtimme, en kvart osv.
Det första bärbara uret anses ha uppfunnits av Peter Heinlein (1480-1542) från Nürnberg. Till en början var de bärbara uren trumformade, ibland kunde de även vara klotrunda och urtavlan skyddades av ett lock. Vid 1580 blev det allt vanligare att tillverka klockor i brons, mässing och ädla metaller, samtidigt som uren blev ovala till formen. Det blev också populärt att ha klockor formade till böcker, hundar, fåglar och kors. Glas över urtavlan kom dock inte förrän 1800 talets början.
Det var också här, vid 1800 talets början, som man införde engelsmannen Hooks uppfinning, minut och sekundvisare på de flesta klockor. Uppfinningen gjorde att klockan nu mätte människans tid i minuter och sekunder, istället för timmar och dagar.
Klockan fortsatte att utvecklas och 1930 kom den första formen av ett digitalt ur. Istället för en urtavla med visare hade detta ur som små fönster, och bakom dem rörde sig skivor med siffror. Siffrorna på skivorna visade timmar, minuter och på en del även sekunder. Konstruktionen på denna nya sorts klocka var dock inte särskilt bra. Skivorna hakade upp sig lätt, och var väldigt högljudda.
Vid 1953 hade man utvecklat det digitala uret, men inte heller detta fungerade korrekt och det dröjde fram till 1975 innan man fick rätsida på hur uren skulle konstrueras för att fungera perfekt.
Uren fick då en flytande kristalldisplay, som fungerar på följande vis: Teknikerna man använder sig utav är halvledartekniken och mikroelektroniken. Och för ett digitalt ur krävs två saker, en elektronisk svängningskrets med ett räkneverk och givetvis en display. Den elektroniska svängningskretsen styrs av en liten kvartskristall, som har ett mycket exakt definierat och konstant svängningstal. Det kan röra sig om flera miljoner svängningar per sekund. Till denna krets är där en annan krets kopplad. Denna krets tar ner de mycket höga svängningstalen till mera hanterliga värden, som det följande räkneverket kan ta hand om. Det är alltså där omvandlingen till sekunder, minuter och timmar sker. Från räkneverket sänds elektroniska impulser till displayen. Det består av flytande kristaller, som lyser upp då de träffas av impulserna från räkneverket.

Som ni ser har klockan haft en enorm utveckling. Det är ju bara att jämföra egyptiernas uppfinning, soluret, med dagens högteknologiska klockor som är ljusdrivna (laddas av dagsljus, solljus eller lampa) och kineticklockor som drivs av rörelseenergi och dessutom har inbyggt minne. Detta betyder att det finns ett litet datachip inbyggt som tar hand om all överbliven energi som alstras och släpper ut lika mycket energi som den tar in. Gångreserven på dessa klockor är 2-4 veckor. Det finns även klockor som kan hålla tiden fem år i minne, AutoRelay, man tar bara fram klockan från platsen den legat på, skakar den och visarna gå runt och ställer sig på rätt klockslag. Sen finns där även klockor med...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Klockans utveckling.

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-03-09

    skiiiiit grymt arbete du gav m

  • Bosse Lövbrand 2020-11-07

    Amazing :0

Källhänvisning

Inactive member [2006-02-01]   Klockans utveckling.
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5620 [2024-04-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×