möss och människor

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Möss och Människor

Originaltiteln är Of Mice And Men och är skriven av John Steinbeck men denna svenska översättning Möss och Människor är översatt av Sven Barthel. Då jag inte läst originalet kan jag inte jämföra språk och se hur översättningen har varit men jag skulle inte kunna säga att det är en översatt bok på mina ringa kunskaper om böcker.

Boken handlar om de två vännerna George och Lennie, deras vänskap och gemensamma dröm. Lennie är en kraftig man och duktig på att arbeta men han är inte vidare smart och försätter de två ofta i knepiga situationer som George senare får lösa eller komma på en lösning på. De två männen åker omkring och jobbar på olika gårdar och hjälper till, fast deras gemensamma dröm, drömmen om ett eget ställe lever i deras huven. Boken är en trevlig och intressant bok och de olika situationer som Lennie hamnar i p.g.a. sitt handikapp gör att man känner medömkan och medlidande för honom, men även för george som får ta hand om Lennie som kan liknas vid en vuxen bebis.

Man har ju själv upplevt gånger då man gång på gång förklarat det som för en själv verkar vara den enklaste sak i värden men den man förklarar det för inte förstår, vill förstå eller kan förstå vad det är man egentligen pratar om. Så när man läser boken kan man förstå vreden i George som uppkommer då han gång på gång får förklara för Lennie hur han sak vara och uppträda men som ändå alltid på något sätt gör fel.
”
- Men så är det inte med oss. Vi har en framtid. Vi har någon att prata med som bryr sig om oss. Vi behöver inte sitta på någon krog och supa upp våra besparingar bara derför att vi inte har någon annanstans att ta vägen. Om de andra pojkarna kommer i fängelse kan de ligga där och ruttna utan att en enda människa bryr sig om det. Men så är det inte med oss.
- Men så är det inte med oss! Och varför? Jo, därför att… därför att jag har dig som tar hand om mig, och du har mig som tar hand om dig, just därför. Han skrattade förtjust. – Mera George!
- Du kan ju. Berätta själv.
- Nej, du. Ja glömmer bort somliga saker. Berätta hur det ska bli.”

På samma sätt vet man ju att det är drömmar och mål som får en att ha något att sträva efter.
Va skulle livet vara utan drömmar?
Vi alla har ju drömmar och så även Lennie och George.

Kanske blir måttet till slut rågat och man tar till samma medel som George eller var det för att på något konstigt sätt vara snäll...