Genetik

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Cellen är uppbyggd av : Ett cellmembran som fungerar som ett skydd runt cellen, den skyddar mot ämnen i cellens omgivning , men släpper in ämnen som cellen behöver. Cellplasma som är en trögflytande vätska som är gjord av vatten salter och proteiner. Ett energiverk som gör så att cellen får energi. Dessa energiverk kallas mitokondrier. En cellkärna som styr cellen. I kärnan finns våra arvsanlag. Proteinfabriker Arvsanlagen i cellkärnan signalerar till cellens proteinfabriker att tillverka olika proteiner. Proteinernfabrikerna kallas ribosomer. Reningsverken tar hand om ämnen som inte hör hemma i cellen och tömmer ut dom ur cellen. Dessa reningsverk kallas lysosomer.
Genetik handlar om ärftlighetsläran, att veta hur en individ ärver något från sina förfäder. Arvet styrs inifrån cellkärnan, som finns i varje enskild cell.
I mikroskopisk storlek så kan man se en nästan lite lilafärgad struktur, så kallad kromosom.

Kromosomerna
I en normal individ så finns det exakt 46 kromosomer i varje enskild cellkärna. Könscellerna har bara 23 stycken kromosomer eftersom att när man har samlag så kommer ju en spermie till en äggcell.
I äggcellen så finns det 23 stycken kromosomer och i sperman finns lika många
( 23 + 23 = 46 ). Då har fostret fått 46 st. kromosomer.

Ibland kan det bli fel när kromosomerna fördelas. Om det bara finns 45 kromosomer överlever inte cellen, men om det däremot tillkommer en kromosom så det totalt är 47 kromosomer föds det ett barn med Downs syndrom.

Kromosomerna framträder vid celldelning. Som går till att en cell som ska dela sig produceras flera kromosomer.
När cellen har 92 stycken kromosomer ( 46x2 ) så drar sig 46 stycken kromosomer åt ena sidan av cellkärnan medens de andra 46 stycken kromosomerna drar sig åt motsatta hållet.
Cellen delar sig och i varje cellkärna är det nu 46 st. kromosomer.

Kromosomerna innehåller en viss mängd information som styr våra biologiska egenskaper, t.ex. vilken hårfärg eller ögonfärg man har. Informationen om våra egenskaper som barnet får är uppdelad i olika gener eller arvsanlag. I en kromosom ligger den långa DNA-molekylen lindad runt proteiner. Om man skulle veckla ut kromosomen så skulle man se en lång DNA-spiral.

DNA kan kallas kroppens informationskälla. Kemiskt sätt så består kromosomerna till störst del av DNA, och är själva källan till arvet. DNA ser ut som en repstege som man snurrat till en spiral. Repen har inga speciella mönster som dom ska följa, däremot skiljer stegpinnarna sig åt. Varje steg har sitt egna mönster som består av två bokstäver. Det finns fyra bokstäver: adenin (A), guanin (G), cytosin (C) och Thylin (T).
DNA innehåller endast information och kan inte själv utföra något arbete i cellen. Bokstäverna i DNA:t ger information till cellen om hur den ska tillverka olika proteiner. Varje gen har sin egen information till ett protein.

Mutation:
Ärftliga sjukdomar är resultatet av fel i arvsmassan och mutationer hos människan. I dag kan de flesta ärftliga sjukdomarna bero på mutationer.
Mutationerna kan drabba enstaka gener sk. genmutationer. Det kan också uppstå fel, då det kan drabba hela eller stora delar av kromosomer, så kallade kromosom-mutaioner. Cirka hälften av alla missfall beror på att fostret har allvarliga kromosomfel.

Många andra sjukdomar uppstår därför att arvsanlag ger en disposition för sjukdom. Något annat än arvsanlag kommer då att besluta om sjukdomen bryter ut eller inte. Samspelet mellan arv och miljö är då orsaken till sjukdomen. Till denna grupp räknas många psykiska sjukdomar men också även cancersjukdomen.
Ifall man har olika färger på sina ögon har det skett en mutation – en förändring som inte borde ha skett.

Den vanligaste mutationen sker när DNA:t ska läsas av och bilda proteiner. Det är en så lång procedur att det kan inträffa olika slags mutationer som till exempel:
1. ”Kvävebaserna byts ut eller förändras så att basparningen inte längre stämmer. Då blir det fel aminosyra och fel protein”.
2.” När kvävebaserna paras ihop förskjuts parningen och det bildas återigen fel protein. Den typen av mutation är ofta dödlig”. DNA:t kan läsas av fel.

Det blir fel i kopieringen en gång på 10 – 100 miljarder baspar. En DNA-tråd innehåller ungefär fem miljarder baspar så det blir ett fel per 2 – 20 kopierade DNA-trådar.
Kroppen kan reparera mutationer till en viss del själv, ifall dem inte är alltför stora, annars skulle alla gå med någon mutation just nu.

Genteknik

Under de senaste åren har genteknikerna lärt sig att ändra DNA-molekyler och föra in DNA-molekyler i de flesta olika levande varelser.
Man har till exempel tagit genen för människans insulin och satt in den i en bakterie bredvid en DNA-bit. Den sade åt bakterien att bilda jättemycket av proteinet.
Och bakterien lydde. Den tillverkade stora mängder insulin som kunde renas fram och ges till sockersjuka.
På liknande sätt kan man få majs att tillverka bakterieproteiner, som dödar insektslarver. Eller får att tillverka medicin åt blödarsjuka, eller para ihop djur så man får tillexempel ”den ultimata tävlingshästen”.
Man kallar detta för att genmodifiera. De organismer som på detta sätt får nya gener kallas ofta för genmodifierade organismer. Vilket förkortas GMO.

Ribosomer finns i alla celler. De är små kroppar där proteiner bildas.

Ifall man fått anlag för blå ögonfärg från både mamma och pappa, blir ögonfärgen blå. Ifall man har fått anlag för brun färg blir ögonfärgen brun.
Ifall man däremot har fått ett anlag för blå ögonfärg och ett anlag för brun ögonfärg kanske resultatet inte är lika självklart. Trots att man har båda anlagen blir man brunögd. Det är för att man säger att den bruna färgen dominerar över den blåa. Då är den bruna färgen dominant och den blåa recessiv.
Vad man dock ska komma ihåg är att man fortfarande bär med sig anlag för blå ögonfärg.

Genterapi

Med hjälp av nya gener kan vi försöka få kroppens egna celler att tillverka den medicin som behövs. Att föra in nya gener i våra celler kallas genterapi. Genterapi har hittills bara gjorts på kroppsc...