När företag får möjlighet att verka på en väl fungerande marknad med ett minimum av offentliga regleringar skapas samhällsekonomisk effektivitet. Samtidigt är förtroendet för företagen en viktig grundbult för samhällsekonomisk tillväxt - om förtroendet skadas minskar investeringsviljan, vilket på sikt skadar såväl företagens som samhällets tillväxt. Efter företagsskandaler som Enron, Trustor och Skandia har det skapats en diskussion om den interna kontrollen – såväl nationellt som internationellt – vilket lett till att regelverk, normbildning och praxis världen över har granskats och reviderats. Med bakgrund i detta har ”Svensk kod för bolagsstyrning” utvecklats i Sverige. ”Svensk kod för bolagsstyrning” utgör basen för en form av självreglering som är uppbyggd efter principen ”följa eller förklara”, vilket medför att ett företag kan välja att avvika från specifika punkter genom att förklara varför. Det är sedan marknaden som skall avgöra huruvida förklaringen är godtagbar eller ej. Från och med den första juli i år omfattas alla större företag, med juridisk hemvist i Sverige, som är noterade på Stockholmsbörsens A- eller O-lista av ”Svensk Kod för bolagsstyrning”. I samband med detta har media speglat ett missnöjt näringsliv som menar att ”Svensk kod för bolagsstyrning” inte kommer att ge någon effekt eftersom det är näringslivet själv som måste sanera. I detta arbete analyserar och diskuterar vi hur koden som utgångspunkt för självreglering skall få genomslagskraft på den interna kontrollen – som vi anser vara en viktig del av begreppet bolagsstyrning - inom svenskt näringsliv. Genom abduktion och en fallstudiebaserad forskningsmetodik har vi intervjuat två revisorer och sex olika representanter för företag som initialt omfattas av koden om attityder och inställningar till ”Svensk kod för bolagsstyrning” i allmänhet och den interna kontrollen i synnerhet. Resultatet av dessa intervjuer har därefter ställts mot en teoretisk referensram bestående av olika motivationsteorier. ”Svensk kod för bolagsstyrning får genomslagskraft i det svenska näringslivet, menar vi, eftersom det finns en acceptans för regleringens rimlighet och en insikt om värdet av att arbeta med den interna kontrollen. Dessutom påverkas genomslagskraften nu, i det initiala skedet, av att det är just de noterade företagen som omfattas. Eftersom dessa företag är beroende av marknadens kapital och marknaden kan premiera företag med god intern kontroll, så skapas även incitament till att arbeta med de punkter gällande intern kontroll som finns i ”Svensk kod för bolagsstyrning”. Det som vi sammanfattningsvis kommit fram till är att självregleringen som incit...
