Mördad av har

3573 visningar
uppladdat: 2006-03-03
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Hon var så rasande att hon skakade. Hur kunde någon göra något så hemskt? Nu var det hans tur att lida. Hon gick med snabba steg ner för den lilla skogsvägen mot bryggan och båthusen. Det hade blivit mörkt och vinden ilade och tjöt emellan träden. Nu såg hon hans gestalt där han stod intill dom faluröda båthusen. Hon kände sådan ilska och hat när hon såg honom. Hon hatade honom för det han hade gjort. Nu skulle han få lida, lida till döds!

Carina satt på polisstationen och drack sitt morgon kaffe och granskade sin spegelbild i fönstret. Hon såg en tjej i 30 års åldern med mörkbrunt axellångt hår, gröna ögon, liten näsa och en smal mun. Hon väcktes upp ur sina tankar när telefonen ringde.
- Carina Strömberg.
- Hej Carina. En död pojke har hittats vid båthusen bredvid Alsbäcksbrygga. Du måste komma hit.
- Okej jag kommer direkt.
Carina slängde på sig jackan och gick ner till bilen.

När hon kom dit stod det en polisbil och en ambulans där. Hon gick fram till båthusen och såg polisen Peter Wallin lite längre bort.
- Hej Peter!
- Hej Carina, vad bra att du kunde komma så snabbt.
- Rör det sig om ett mord?
- Jo, det verkar så.
- Vem är pojken? frågade Carina.
- 17 åriga David Johansson.
- Det namnet känner jag igen. Är det inte han som är misstänkt för våldtäkten på 16 åriga Frida Lundberg?
- Jo sa Peter.
- Tror du det finns något samband?
- Det kan det mycket väl göra.
- Hur har mordet gått till?
- Han var fastsnörd till händer och fötter, hade silvertejp över munnen och någon hade skurit upp handlederna på honom. Han låg utanför båthusen.
Carina rös.
- Usch vilket hemskt sätt att mörda någon på.
- Mm. Det var en man som hittade honom när han var ute med sin hund, sa Peter
- Du kan väl undersöka brottsplatsen? Sen kan vi träffas kl 15.00 på polisstationen och gå igenom våra uppgifter, sa Carina.
- Okej, vad ska du göra?
- Jag åker hem till familjen Lundberg. Vi ses sen.

Carina klev in i bilen och körde upp för backen och i backspegeln såg hon båthusen och runt om var det avspärrat. Peter hade gått innanför avspärrningarna och stod och pratade med en annan polis.
Carina stannade utanför familjen Lundbergs villa. Här hade hon varit förut när dom utredde våldtäkten på Frida. Det flotta vita tvåvåningshuset och den skinande svarta BMWn som stod utanför garaget avslöjade att dom inte hade så ont om pengar. Carina steg ut ur bilen, gick fram till dörren och ringde på. Den äldsta dottern Sanna, 18 år öppnade.
- Hej, jag är kommissarie Carina Strömberg. Jag skulle vilja ställa några frågor. Får jag komma in?
- Ja.
Carina gick efter Sanna in i vardagsrummet. Sannas blonda hår var uppsatt i en tofs. Hon hade rätt så kraftiga ansiktsdrag och var lite längre än Carina. Dom kom in i vardagsrummet och hon hälsades välkommen av föräldrarna Bertil och Annika Lundberg och dom bad henne slå sig ner i den stora bruna skinnsoffan.
- Jag vill prata lite med er, men jag vill att Frida ska vara med också. Är hon hemma?
- Ja det är hon. Frida!
Ett ljust huvud stack ut genom en dörr.
- Vad är det?
- Kan du komma ut lite?
Frida kom in och bakom henne kom en pojke i hennes ålder. Frida var lite kortare än Sanna och hade ett lite spädare ansikte.
- Hej Frida, sa Carina.
- Hej det här är Nicklas, min pojkvän.
- Hej, Nicklas.
- Hej.
- Jag vet inte ifall ni vet det här, men det har skett ett mord vid Alsbäcksbrygga. David Johansson har blivit mördad.
Fridas ansikte stelnade till och hon kramade Nicklas hand. Annika drog efter andan.
- Visste ni om det?
- Nej det gjorde vi inte, sa Sanna.
- Jag vet ju att han är misstänkt för våldtäkt på dig, Frida. Så jag undrar var ni befann er kl 23.00 igår kväll när mordet skedde?
- Menar ni att ni anklagar min dotter för mord? Frida har haft nog med hemska upplevelser, sa Bertil.
- Jag anklagar ingen för mord. Jag undrar bara vad ni gjorde i går kväll?
Frida var alldeles vit i ansiktet och hon skakade.
- Jag var hemma, sa Sanna.
- Har du någon som kan intyga det?
- Jag kan, sa Frida snabbt. Jag var också hemma.
- Vi var på 50 års fest igår kväll, sa Annika.
- Vad gjorde du igår kväll, Nicklas? frågade Carina.
- Jag och en kompis hade en fest tillsammans hemma hos honom.
- Vad heter din kompis?
- Han heter Joakim Blomkvist och bor på Ankarevägen 3.
- Okej, tack. Var någon stans var ni på 50 års fest?
- Ett par som vi känner fyllde 50 år. Dom heter Lena och Tor Nyberg och bor på Sjögräsgatan 21.
- Tack så mycket. Jag återkommer. Hej då.

Carina gick ut, klev in i bilen och körde iväg. Klockan var nästan 15.00 så hon körde mot polisstationen. Hon tänkte på det hon hade fått reda på. Hon skulle kolla upp ifall deras alibi stämde. Carina kände ett litet hugg i hjärtat när hon tänkte på Frida. Hon hade varit med om så hemska saker så Carina hoppades att hon inte var den skyldiga. Men det hon hade varit med om lindrade ju inte misstankarna precis.
Carina klev in på polisstationen.
- Hej Carina, sa Peter. Hur har det gått?
- Jo, rätt så bra.
Carina berättade för Peter vad hon hade fått reda på.
- Så jag får kolla ifall deras alibi stämmer. Hur har det gått själv? - Jo, jag har skickat in repet som han var bunden med. Så dom ska kontrollera fingeravtryck. Det blir färdigt imorgon.
- Då behöver vi fingeravtryck från dom misstänkta. Jag kanske ska åka tillbaka dit direkt för Nicklas är antagligen kvar där. Sen slutar jag efter det, för jag måste hämta min dotter Alice på dagis, sa Carina.
- Det är bra. Vi syns i morgon.
Carina körde tillbaka till familjen Lundbergs hus. Bertil öppnade dörren.
- Hej igen, sa Carina. Jag skulle vilja be om en liten tjänst. Jag glömde det när jag var här senast.
- Kom in då, muttrade Bertil.
Carina blev visad in i köket. Alla satt och åt middag. Nicklas var också kvar.
- Ursäkta att jag stör mitt i middagen, men jag skulle vilja be er om en liten tjänst. Jag skulle vilja ha era fingeravtryck. Ni är inte skyldiga att lämna något, men det skulle underlätta arbetet för oss. Så vi slipper misstänkta någon oskyldig.
Frida och Sanna gav varandra en snabb blick, Bertil mumlade något ohörbart och Annika såg blek ut. Men Carina fick allas fingeravtryck och gick nöjd därifrån. Hon satte sig i bilen och körde mot dagis.

Nästa dag.
Carina klev in på polisstationen klockan kvart över nio. Peter satt vid sitt skrivbord.
- Hej Carina. Har du någon plan för hur vi lägger upp dagen?
- Jag ska ta reda på om dom misstänktas alibi stämmer.
- Gör det på förmiddagen, för då har jag ett möte, så kan vi åka till laboratoriet tillsammans på eftermiddagen, för att få svar på fingeravtrycksanalysen.
- Det blir bra sa Carina, och satte sig vid datorn för att få fram var Ankarevägen och Sjögräsgatan och när hon hade fått fram det gick hon ner till bilen och körde mot Ankarevägen.

Hon klev ur bilen och ringde på. En kille i 16års åldern öppnade dörren.
- Hej, jag är kommissarie Carina Strömberg. Är det du som är Joakim Blomkvist?
- Ja det är jag.
- Vad bra. Jag skulle vilja ställa några frågor. Går det bra?
- Ja visst, kom in.
Carina gick efter Joakim in i vardagsrummet.
- Det har skett ett brott, natten till igår, sa Carina. Vad hade du för dig då?
- Jag och en kompis hade en fest tillsammans hemma hos mig.
- Vad heter din kompis?
- Nicklas Andersson. Hans flickvän Frida Lundberg var också med och hjälpte till.
- När var festen slut?
- Dom sista gick hem halv ett. Sen stannade Nicklas och Frida kvar och hjälpte till med disken och städningen.
- Var dom här hela kvällen?
- Gästerna kom och gick, men Nicklas och Frida tror jag var här hela kvällen. Jag såg dom inte hela tiden, för det var ju så mycket folk.
- Okej, tack så mycket för hjälpen och hej då.
- Hej då.

Carina gick ut till bilen och körde iväg. Det var konstigt, Joakim sa att Frida hade varit där hela kvällen. Medan Frida påstod att hon var hemma. Varför skulle hon ljuga?
Carina stannade vid Sjögräsgatan 21 och ringde på dörren. En man i 50 års åldern öppnade.
- Hej, jag är kommissarie Carina Strömberg och jag skulle vilja ställa några frågor.
- Det går så bra så, kom in. Jag heter Tor Nyberg och det här är min fru Lena, sa han och pekade på en kvinna som hade kommit ut i hallen.
Carina följde efter dom in i vardagsrummet.
- Vill du ha något att dricka? Kaffe eller så?
- Nej tack, det är bra sa Carina. Jag vill bara ställa några frågor.
- Det går bra.
- Det har skett ett brott natten till igår. Jag undrar vad ni hade för er då?
- Vi hade en 50 års fest för vi fyllde 50 år båda två.
- Grattis.
- Tack.
- Vilka var där?
- Vi har bordsplaceringen uppskriven. Vill du se den?
- Ja tack, gärna.
Carina fick pappret med bordsplaceringen.
- Jag ser att ni satt bredvid ett par som hette Bertil och Annika Lundberg, sa Carina.
- Ja dom är väldigt trevliga. Vi satt och pratade med dom hela natten.
- När var festen slut?
- Annika och Bertil var dom sista som gick och dom gick ungefär klockan halv tre.
- Okej, tack så mycket. Nu ska jag inte störa mera, hej då.
- Det var så lite så, hej då.
Carina gick ut till bilen och körde mot polisstationen med huvudet fullt av tankar.

Peters möte var slut när Carina kom tillbaka till stationen.
- Hur har det gått?, frågade Peter
Carina berättade vad hon hade fått reda på.
- Frida måste ha ett finger med i spelet, varför skulle hon annars ljuga, sa Peter
- Jo kanske det, men hon kan också ha ljugit för att hon egentligen inte fick gå på festen för sina föräldrar.
- Jo det förstås. Ska vi åka iväg till laboratoriet? Frågade Peter
- Ja det gör vi.
Dom gick ut till bilen och körde iväg. Carina var spänd på resultatet av fingeravtrycks- analysen. Det kändes som att hon var nära lösningen men inte riktigt kunde sätta fingret på det.
Dom stannade bilen utanför laboratoriet och gick in. Dom blev visade in till ett rum. Christian Jakobsson som jobbade där visade dom svaret. Dom jämförde fingeravtrycken med dom som Carina hade med sig.
- Både Fridas, Sannas, Bertils och Annikas fingeravtryck finns på repet, sa Peter med en rynka i pannan.
- Fast det behöver ju inte vara så konstigt. Repet kan ju komma hemifrån och dom tillhör ju samma familj. Nicklas fingeravtryck finns i alla fall inte på repet och hans alibi stämmer bra. Bertil och Annika är också uteslutna för deras alibi är väldigt starkt, sa Carina.
- Men Frida och Sanna?, frågade Peter
- Nu har jag det, nästan skrek Carina. Jag har inga bevis så jag får försöka få henne att erkänna.
- Va?
- Vi åker hem till familjen Lundberg.

Carina sprang ut till bilen med Peter hack i häl och körde iväg. Dom svängde in framför familjen Lundbergs villa, gick ur bilen och ringde på. Annika öppnade.
- Hej får vi komma in?
- Visst.
Carina och Peter gick efter Annika in i vardagsrummet. Där satt hela familjen och såg på tv. Men Nicklas var inte där.
- Vi vill gärna prata lite med er, men det skulle vara bra om Nicklas var med också, är han här?
- Nej, sa Frida. Men jag kan ringa och kolla ifall han är hemma, för då kan han nog komma hit. Han bor inte så långt härifrån.
Frida gick och ringde till Nicklas.
- Vi skulle precis sätta på kaffe till oss, vill ni också ha?
- Ja tack det skulle vara gott, sa Carina och Peter
Bertil gick ut och gjorde i ordning kaffet. Frida kom tillbaka.
- Han kommer o...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Mördad av har

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2006-03-03]   Mördad av har
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5776 [2024-04-24]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×