Kosher

3 röster
20884 visningar
uppladdat: 2009-01-11
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kosher

Inledning: Judar ska leva efter regler och förhålla sig kosher, jag blev nyfiken när jag hörde förslaget på uppgift och ville veta mer. Det jag kommit fram till finns i denna text.

Kosher är en judisk term som beskriver någonting som användbart i rituellt sammanhang, främst föda, enligt judendomens matregler (regler om "användbarhet", kashrut)

Motsatsen till kosher är trefa, det förbjudna.

Termen kan också gälla en Torarulle, ett rituellt bad (miqwe) eller ett vädurshorn (shofar), här är motsatsen det odugliga (pasul).

Varför ska man hålla kosher, citat från Judiska Församlingen i Stockholm:

"Det övergripande skälet till att de finns syftar till att skilja människan från djuren. Människan är utrustad med ett intellekt och detta är till för att användas. En judisk ekologi, som definierade vårt förhållande till jorden och de varelser som bebor den, skulle inte bygga på antagandet att människan inte är annorlunda än andra levande varelser. Det skulle utgå från motsatt uppfattning: Människan har ett särskilt ansvar just därför att hon är annorlunda. Människan kan bete sig disciplinerat i förhållande till något så heligt som mat, något man inte kan begära av djuren."

Att servera kött tillsammans med mjölkprodukter ses som oheligt. Naturen skapar mjölk i juvret hos modern för att hålla ungdjuret vid liv. Redan att äta ett ungdjur är ett utfall av människans lust. Men att äta köttet med mjölken som modern producerat förvärrar grymheten.

Därför serverar en lagtrogen jude inte mjölk i kaffet vid köttmåltid, inte heller smör till. Man har till och med separata serviser och bordsilver pga. detta.

Frukt och grönsaker är alltid kosher så länge de inte innehåller insekter eller annan ohyra. I dagens samhälle lever vi med så mycket processad mat att det ibland kan vara svårt att veta vad som är kosher ändå. Då kan det vara bra att ta hjälp av en rabbi.

Varför håller judar på dessa lagar?

Det enklaste svaret är: För att Torah säger det. Men det finns helt klart hälsoskäl till att följa dem. Kosherslakt är så sanitärt att i USA har många slaktare och slakterier som följer lagarna om kosher inte behövt bry sig om flera bestämmelser det amerikanska jordbruksdepartementet (USDA) satt upp. Men hälsa är inte det enda kosher-ätande är menat för. Många regler inom kashrut har inga hälsoeffekter. Kamel och kanin är trefa fast de inte alls är sämre för hälsan än t.ex nötkött, som är kosher.

Det finns forskning som pekar på att ätande av mjölkprodukter tillsammans med kött stör matsmältningen och att inget beredningssätt väger upp det som att äta dem separat.

Svårt att hålla på kosherreglerna?

Nej, det svåra för en jude att äta kosher är att andra inte gör det. I Stockholm finns en butik i samma byggnad som Judiska Församlingen håller till. Kosherian på Nybrogatan säljer bland annat fryst kosherkött.

Man ska heller inte låta sig luras av restauranger som är "kosher-style", dessa restauranger serverar bara traditionell judisk mat men som i stor utsträckning inte är kosher.

Regler:

  • Vissa djur får du inte äta av alls(kött, organ, ägg och mjölk)
  • De djur som får ätas måste dödas enligt judisk lag
  • Allt blod måste bort.
  • Vissa delar på tillåtna djur får ej ätas
  • Frukt och grönsaker får ej innehålla insekter.
  • Kött får ej ätas med mjölkprodukter. Gäller ej fisk och ägg (vissa förbjuder även fisk tillsammans med mjölk)
  • Måltidstillbehör, exempelvis tallrikar, för kött får ej komma i kontakt med mjölkprodukter och vice versa. Sådant som kommit i kontakt med icke-kosher mat får ej användas till kosher mat. Detta gäller bara om maten var varm, annars går det bra att användas efter diskning.
  • Druvprodukter (ex. russin&vin) gjorda av ickejudar får ej ätas. Hela druvor räknas till frukt.
  • Det finns fler regler men de är inte desamma bland alla judar.

    Enligt Tora måste däggdjur uppfylla två krav för att vara kosher: Det måste ha kluvna hovar och idissla. Alltså inkluderas, utöver kor, får, getter, och en del hjortdjur. Exempelvis gris och kamel är trefa.

    Allt kosher ur havet måste ha fjäll och fenor. Detta medför att skaldjur och blötdjur är trefa.

    Vad gäller fåglar finns det inget klart direktiv om vad som är kosher, dock finns det en lista där alla kosher fåglar är bytesdjur eller asätare. Även kyckling, gås och anka räknas som kosher. En del judar undviker kalkon då den nämns i Tora, vilket skapat tvivel. 

    Bland insekter är ett fåtal tillåtna, men eftersom vetskapen om vilka det gäller gått förlorad äter man inte någon insekt. Även gnagare, grod- och kräldjur är alla trefa.

    Otillåtna delar på tillåtna djur:

    Ischiasnerven, som går från höften ner till baksidan av låret, och närliggande blodkärl får ej ätas. Den är svår att få bort så ofta säljs därför köttbiten som icke-kosher. Fett som sitter runt organ, ej underhudsfett eller runt muskler, kallas chelev och är inte heller det tillåtet. Kosherslaktare tar därför bort den typen av fett. Ny forskning har visat att chelev skiljer sig från underhudsfett och fett runt muskler, vad det gör för skillnad för människor är dock oklart.

    Om ett ägg innehåller en blodprick (detta är inte särskilt vanligt) får det inte ätas. Om man steker ett sådant ägg gör den stekpannan icke-kosher.

    Slakt (Shechitah):

    Vid slakt bör smärtan vara så begränsad som möjligt. Ett däggdjur eller fågel som ska ätas kosher måste ha slaktats enligt judisk lag. Det får alltså inte ha dödats av ett annat djur eller dött av naturliga orsaker. Det får heller inte ha några sjukdomar eller skador på organen vid tidpunkten för slakt. Dessa bestämmelser gäller inte fisk; "bara djur som lever i flockar eller hjordar".

    Personen som utför slakten kallas för shochet, det kommer från samma hebreiska ord som ordet för slakt, vilket betyder förstöra eller döda. För att döda ett djur använder man sig av ett långt vasst blad utan den minsta egg eller ojämnheter. Man skär ett kvickt, djupt snitt över halsen. Metoden är känd som den mest humana slaktmetoden: den orsakar ingen smärta och djuret förlorar medvetandet efter två sekunder. Att kapa halspulsådern medför att man lätt kan tömma djuret på så mycket blod som möjligt direkt vid slakten. För att kött ska kunna klassas som kosher måste allt blod ha tömts ut senast tre dygn efter slakt. I Sverige är kosherslakt förbjuden. Här måste djuret först göras medvetslöst föra att sedan avblodas. För att göra djuret medvetslöst använder man sig ofta av bultpistol, kulvapen eller koldioxid. Val av metod beror på vad för djur som ska avlivas.

    Anledningen till att judar inte äter blod är att man anser att djurets själ sitter i blodet (gäller ej fiskar!). 

    Tömning av blodet som finns kvar efter slakten sker mha upphettning eller insaltning. Detta är inget en vanlig jude behöver tänka på då slaktaren eller grossisten sköter det.

    Separering av kött och mjölk

    På tre ställen i Toran står det att man inte får "koka en unge i moderns mjölk".

    Enligt "den muntliga Toran" (det Gud sa till Moses utöver den skriftliga Toran) medför detta att man inte kan äta mjölk tillsammans med kött. Rabbiner har tillagt att kyckling ej heller får ätas med mjölk. Enligt Talmud får man heller inte laga till eller servera kött och fisk tillsammans då detta ses som ohälsosamt. Däremot går både fisk och ägg bra att äta med mjölk.

    Det finns tre huvudgrupper man brukar benämna mat som: Fleishik(kött), milchik(mjölkprodukter) och pareve(neutralt).

    Så fort en bit kött vidrört exempelvis en tallrik blir tallriken klassad som fleishik. Om köttbiten ej var varm då den hamnade på tallriken, säg att det serverades kallskuret, går feishikstämpeln bort med diskning. Men om det var grillad biff som serverades är tallriken för evigt fleishik. Samma sak gäller även med mjölkprodukter och för alla tänkbara köksredskap och servisdelar. Till och med handduken du torkar den diskade fleishiktallriken får då stämpeln. Därför har judar som följer detta olika serviser, bordsilver, kastruller och stekpannor för fleishik och milchik.

    För diskmaskiner räcker det med att du har olika hyllor för mjölk och kött. Om du istället bara kör kött i maskinen behöver du köra den en gång till, tom, för att sedan kunna använda den för mjölkprodukter och vice versa. Handdukar tar också åt sig av stämpeln, men efter en tvätt är de neutrala igen.

    Tiden du måste vänta efter att ha ätit kött tills du kan äta mjölkprodukter (så att de inte blandas i magen heller) varierar mellan tre och sex timmar. Du måste vänta så länge för att kött lätt fastnar i munnen. Men om du först äter mjölkprodukter för att sedan äta kött kan det räcka med att du sköljer ur munnen och äter något fast, neutralt såsom bröd. Det gäller så länge mjölkprodukten inte är av sådan typ att den lätt fastnar i munnen.
    Analys

    Slakt: Varför är kosherslakt förbjuden enligt svensk lag när den är den mest humana slaktmetoden? Slaktarens säkerhet, den kan inte äventyras mer än vid valig slakt. Åtminstone inte i stora slakterier där de stora djuren blir fastspända så man lättare kan kontrollera att blodet rinner ut. Säg att du ska avliva en ko, den kanske förstår vad som är på gång och får panik.

    Kan det vara så att jordbruksverket varit klenmagade och reagerat på att man snittar halsen medan kossan, eller vilket djur som nu ska avlivas, fortfarande är vid medvetande. Och att det ser grymmare ut än att få en kula i huvudet i stället. Vid kosherslakt faller djuret bara ihop av blodförlust utan att känna någon smärta, men vid normal slakt krampar djuren samtidigt som de kollapsar. Kan de ha tänkt att det vore orimligt att alla slaktare ska behöva utbilda sig i kashrut, något som bara krävs om köttet ska vara kosher. Detta vore orimligt dumt för att komma från en myndighet, man kan ju fortfarande slakta "kosher-style" för djurens skull. Så Det sistnämnda är jag skeptisk till.

    Slutsats: Kosherslakt är bra, något jag inte trodde innan jag började läsa på om det. Jag hade hört att det skulle vara uselt och äckligt, när det egentligen är renligt och humant mot djuren.

    Varför ska man ha så många olika matregler? Såsom alla judiska högtider har skapat en vi-känsla hos judar, vilket varit en del i hur man klarat sig genom de svåra tider man fått utstå, kan även de hårda matreglerna ha bidragit till vi-känslan. Att man dessutom får svårt att umgås med ickejudar pga. att man inte kan äta tillsammans. Att svenska samhället ska bli så mixat som möjligt,...

    ...läs fortsättningen genom att logga in dig.

    Medlemskap krävs

    För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
    Kontot skapar du endast via facebook.

    Källor för arbetet

    http://www.jf-stockholm.org/judendom/kosher.php http://sv.wikipedia.org/wiki/Avlivning http://www.jewfaq.org/kashrut.htm http://ne.se/artikel/1207425

    Kommentera arbetet: Kosher

     
    Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
    Det verkar som att du glömde skriva något ×
    Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
    Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

    Kommentarer på arbetet

    Inga kommentarer än :(

    Källhänvisning

    Inactive member [2009-01-11]   Kosher
    Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=57966 [2024-04-20]

    Rapportera det här arbetet

    Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
    Vad är problemet?



    Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
    Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
    Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
    Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
    Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
    Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×