Alexandre Dumas d.ä.

Alexandre Dumas d.ä.

Alexandre Dumas föddes i Frankrike år 1803 och avled sedan år 1870 i samma land. Han var son till en brigadgeneral som dog när Alexandre var endast fyra år gammal, detta gjorde att hans uppväxt var mycket fattig. Men han hade en mycket optimistisk syn på livet och var väldigt skojfrisk och gladlynt.
På 1820 talet rymde så Alexandre hemifrån för att börja skriva teaterpjäser vilka gjorde honom känd och rik. De mest framgångsrika pjäserna var ”Henrik III och hans hov” och kärleksdramat ”Anthony”.

Det faktum att han tjänade mycket pengar gjorde honom ganska slösaktig, han älskade vin, god mat och kvinnor.
På grund av sitt förhållande till kvinnor fick han många barn, men han tog endast Alexandre Dumas d.y. till sig.
Även han blev för övrigt författare.

När Alexandres pjäser inte längre drog särskilt mycket publik, gick han över till att skriva äventyrsromaner.
Han hann skriva många böcker under sin livstid, mycket med hjälp av sitt lite annorlunda arbetssätt. Alexandre och hans vän historikern Auguste Maquet drev nämligen en ”romanfabrik” tillsammans. Detta projekt tog sin början eftersom att det blev stor efterfrågan på hans böcker då de var så omåttligt populära, och Alexandre hann inte ensam tillgodose sina läsares behov.
Fabriken fungerade på så sätt att Maquet först började lägga grunden för en berättelse, sedan satte Alexandre sin prägel på historien och till sist fanns anställda som hjälpte till att skriva ihop själva boken, men det var Alexandre som ensam stod som författare.
Romanfabriken ska ha producerat som mest ca 70 volymer på bara två år.

Alexandre var känd för att leva sig in i sina romaner när han skrev dem, han både skrattade och grät med karaktärerna i böckerna.
De flesta huvudpersonerna i Dumas böcker är hämtade ur verkligheten, men Alexandre har gestaltat och beskrivit deras öden efter sitt eget huvud, de är alltså inte om de verkliga personerna böckerna handlar egentligen, utan det är mer som att han lånat de...