Lavarna

Sammanfattning:

I Sverige finns drygt 2000 arter av lavar. Varje lav består dock av två organismer: en svamp som ger skydd för den alg ( i vissa fall även bakterier) som lever inne i svampen. Algen tillverkar vid sin fotosyntes socker som "erbjuder" svampen som tack för husrum. Ett sådant ömsesidigt beroende kallas symbios. Detta samspel mellan lav och alg är komplicerat och saboteras lätt av förorenade luft och surt regn.

Lavar växer mkt långsamt och det innebär att det tar lång tid för att reparera skador, som sker när vi utsläpper skadliga kemiska föreningar i luften, men lavarna är mest känsliga mot svaveldioxid.

Bild n# 1 Mjölkudden

Inledning

Lavarna är jättekänsliga för luftföroreningar och det förekommer märkbara skador om lavar saknas eller är antalet mycket låg. Och detta betyder en negativ signal för vara miljö.

I min rapport om (tall träd) har jag undersökt två olika områden en på Mjölkudden och en annan i Arcushåll (minst 10 träd i varje område) på samma dag den 2007-04-08.

Material:

Bild #2 material

Jag har använt en linjal, meter, kamera, en konvexlins, papper och penna sen har analyserat och jämfört resultaten.

Syfte

•1        Att undersöka vilken kvalitet luften håller på den plats jag har undersökt

•2        Jämföra resultat i två plaster             

•3        Räkna medelpoäng och till vilken grupp träden tillhör.

•4        Ge en bild av luftföroreningars spridning och effekt.

Metod

Val av provträd: I min undersökning försökte jag välja träd i ungefärlig samma ålder, då studerade jag träd som har omfång mellan 70 till 95 cm. Alla träd hade inventering mellan mindre än halv meter till max två meter.

Karta över mjökudden#

PåMjölkudden, som ligger ganska långt bort från stan och har mindre byggnad område, har tall träden i denna skog område, som jag valt ganska lika mycket lavar på trädstammen. Det finns en god tillgång till solljus i detta området.

Bild # 3 Mjölkudden                                                        

Andra skogsområde jag har undersökt, ligger 2 km utanför LULEÅ i Arcushallen. Jag har valt detta område för att där finns inga byggnader

( karta # 2 Arcus)

och det var mindre solljus där.  Och det kan man se när man läser resultatet, för att lavarna som har mer tillgång till solljus, har större lavar än de som har mindre till gång till sol ljus. Området på Ascus är ganska stort och ser lite äldre än det första skogsområdet, alltså på Mjölkudden.

Jag började med att undersöka mäta stammensomkrets, minst 70 cm, och då hade tog redan på diametern, som bör vara minst 20 cm, för om jag dividerar 75 (stamomkrets) och 3.14 får jag 24 cm för diameter. Sen kollade upp lavarna och hur ser, vilken typ är de och hur många poäng får dem enligt mitt protokoll. Att jämföra luftkvaliteten, måste jag jämföra resultanterna som jag har fått och då måste jag räkna  medelpoängen.

Bild #4 Arcus

Resultat:

Värdetabell               Antal poäng                      Medelpoäng             antal träd

Mjölkuddensskogen     33.5                                    3,4                              10

Arkosskogen                 31,5                                   3,15                             10 

Resultatet ger en tydlig bild av lavflorans tillstånd i Mjölkudden, som ligger i Luleå, och det visar att detta har på något sätt påverkats av luftföroreningar. Som vi ser är luftkvalitén har medelpoängen 3,4. Och det är mellan 3 och 4 alltså det bedöms ha sämre förortsluft.

Diskussion:

Lavar i Arkos, som ligger utanför Luleå, ungefär 1500 m, har medelpoängen 31,5 poäng. Så vi ser att luftkvalitén, har påverkats mindre, därför att det ligger nära på bättre storstadsluft d v s ungefär 3. Undersökningen visar att lavarna har på verkats jättelite av luftföroreningar i Arkos, och jag tror att det är så där för att det ligger ganska långtbort från staden. Dessutom har jag iakttog att lavarna växer mycket mer än vad det gör på Mjölkudden, som i sin tur ligger nära byggnaden.  

Bild# 5 Mj&...