Motivation

1. Vad är motivation?

Motivation är ett väldigt intressant begrepp att studera eftersom det försöker förklara varför olika beteenden uppstår hos oss människor. Ordet motivation kommer från latinets "movere" som betyder att orsaka rörelse: Man kan säga att motivation är ett sammanfattande namn på olika faktorer som ligger bakom våra sätt att bete oss.

Drifter och motiv påverkar vårt beteende

Drivkraften, det som får oss att handla som vi gör (som gör oss aktiva), brukar inom psykologin kallas för motiv. För att vi ska kunna förstå varför vi beter oss som vi gör måste vi försöka förstå varför vi handlar på olika sätt - alltså söka motiven till våra drifter.

Behov är ett annat exempel på motiv. Vi känner att vi har behov av något när vi känner att vi saknar något, med andra ord uppstår ett bristbehov. När det uppstår en sådan brist måste detta behov tillfredställas, något som sker inom teorin enligt Maslows behovstrappa där våra behov verkar på olika nivåer, där nya behov gör sig gällande när behov på tidigare nivåer tillfredställts. Ett annat exempel på motiv är kognitiva motiv som bygger på att våra önskningar och förväntningar påverkar vårt sätt att handla dvs. våra beteenden.

Riktning och intensitet

Motivation handlar ofta om att vi har en riktning i vårt tänkande, som innebär att vi oftast tar en egen roll i att förstå vår motivation när vi befattar ett slut om eller när vi har ett val.

Vi kan ha motivation för fysisk träning men känna mer motivation för en viss sport än en annan. Kanske väljer vi att prioritera en annan aktivitet eftersom vi känner att vi är bättre på just denna än en annan. Ger vår träning framgångar kan detta bidra till att vår självrespekt ökar t.ex. genom att vi får beröm av tränaren eller lagkamraterna.

Intensitet är ett annat begrepp och handlar om hur mycket energi vi väljer att lägga på den aktivitet/de aktiviteter vi valt inom vår riktning.

Inre och yttre motivation

Yttre motivation uppstår av utomstående förhållanden. Ett exempel kan vara att vår sociala status kan öka om vi kommer först i en tävling. Inre motivation innebär de inre faktorer som påverkar oss (som de yttre faktorerna kan ha bidragit till). Det är viktigt att påpeka att vi påverkas av ett samspel mellan inre och yttre faktorer. Det finns alltså inte bara "en typ" av motivation som påverkar oss, utan ett samspel av olika faktorer inom och runt omkring oss.

2. Exempel: En dag i fjällen

Jag åkte med min familj för ett par år sedan till Sälen för att åka skidor (något som jag gjort flera gånger tidigare i min barndom). I och med att jag åkt skidor tidigare hade jag sedan innan har fått bekräftat att jag har fysiska förutsättningar för att lyckas med den typen av uppgift. Denna gång ville jag väldigt gärna våga åka röd pist, den näst svåraste backen. Jag hade på resan till Sälen tänkt på tidigare erfarenheter genom att bearbeta mina tankar och känslor för att vara mer mentalt förberedd på att möta en svårare utmaning.

Den första gången jag försökte ta mig nerför var det svårt eftersom backen var brantare än vad jag var van vid. Men jag hittade efter ett par försök en metod jag kände mig bekväm med. Jag hade ju de fysiska förutsättningarna och hade dessutom klarat av att åka enklare typer av backar tidigare, och nu klarade jag till och med av den näst svåraste pisten. Jag kände mig glad och stolt när jag väl var nere från berget. Jag åkte dessutom pisten flera gånger eftersom jag till slut fick in ett riktigt flyt. Jag känner nu att jag skulle vilja våga mig på svart pist nästa gång, de svåraste och brantaste backarna, något jag ser fram emot till nästa skidresa.

3. Reflektion

Något som vi alltid måste ha i åtanke när vi analyserar olika psykologiska begrepp och processer är att vi aldrig kan komma fram med något som är slutgiltigt för alla människor eftersom vi alla upplever världen utifrån olika perspektiv. Något som också är viktigt att ta hänsyn till att det oftast inte är en, utan många faktorer som ligger till grund för våra beteenden. Vi kan endast analysera och resonera kring olika fenomen.

I exemplet berättar jag om att jag åkt skidor ett par gånger tidigare. Anledningen till att jag överhuvudtaget har haft den möjligheten är att min familj har haft råd genom en stabil ekonomi. Det andra trappsteget på Maslows behovstrappa handlar om våra trygghets- och säkerhetsbehov. Trygghet kan ju vara av olika karaktär och tar sig här i uttryck i form av ekonomisk trygghet. Dock kan man inte säga att mina behov på denna nivå är tillfredsställda till fullo eftersom ekonomi bara är en av många, många faktorer som spelar in i begreppen säkerhet och trygghet. Behoven som gör sig gällande på trappsteget över (sociala behov) är också delvis tillfredsställda i och med att jag när jag åkt skidor funnit en gemenskap med folk som gillat att göra samma sak. En känsla av respekt från människor runt omkring mig har gjort att jag finner mig mer bekväm med vem jag är vilket i sin tur har gett positiva konsekvenser i form av större självuppskattning som också är ett av de högre stegen i trappan. Jag känner allt mer att det jag presterar blir till något värdefullt i andras ögon, att jag kan och vill. Jag strävar mot högre former av självförverkligande. Förutsättningen är att min utveckling fortsätter gå mot det bättre, och att inget oväntat som förändrar min tillvaro till det allt mer negativa, inträffar.

Många skulle nog uppfatta att vi går från ett steg till ett annat i trappan varefter våra behov tillfredsställs. Faktum är att vi nog i själva verket kan ha olika typer av behov under olika rubriker på trappan tillfredsställda - andra inte. Vem har t.ex. sagt att en person som lever under hårda förhållanden som knappt finner föda för dagen inte kan ha en bred social krets av vänner? Genom exemplet kan vi visa på att även människor som har det svårt kan ha behov av högre nivåer tillfredsställda. På detta sätt tycker jag därför att teorin inte är helt konsekvent. Dels går det inte att bilda en teori som är gällande för alla människor, dels är det inte möjligt att tänka sig att en människas utveckling följer trappan exakt efter de steg den är graderad i. Behoven i trappan är oerhört viktiga men jag tror att vi ska tillåta dessa behov att samspela i individuella fall istället för att gradera dem. Vad gäller våra anlag för självförverkligande anser jag i princip samma sak, dvs. att även låta detta "trappsteg" få verka fritt. Vi kan ha nått delar av våra högsta strävanden, och andra inte.

Sambandet tanke-känsla-kropp som det ofta talas om inom den kognitiva psykologin, spelar också en viktig roll i Maslows Behovstrappa. I exemplet visade sig detta i form av att mina tankar (bearbetning av tidigare erfarenheter) bidrog till en upprymd känsla av förväntan som gjorde mig fysiskt mer beredd på vilken utmaning som väntade. Trots att det ofta är yttre omständigheter som avgör våra förutsättningar spelar också våra inre föreställningar en roll. En person som ser positivt på livet har troligtvis lättare att tillfredsställa flera t.ex. sociala behov. När en person tänker positiva tankar om livet kan denne få känslor av hopp och lycka som bidrar till att han eller hon både mentalt och fysiskt orkar mer. Detta bidrar till att vi lättare kan känna motivation. En person som t.ex. är deprimerad kan få hjälp genom kognitiv beteendeterapi genom att man försöker ändra tankemönstret i förhållandet. Detta kan vara ett sätt att försöka hitta andra vägar att finna mening med livet om man har svårt för detta då man ju kan må mycket dåligt.

Inom inlärningspsykologin talar man ofta om att vi försöker oss på olika beteenden och sätt för att finna metoder att klara av olika uppgifter. I exemplet beskrivs det hur jag efter upprepade försök äntligen klarar av att våga åka ner för backen. Detta kan liknas vid trial and error (försök och misslyckande) och trial and success (försök och framgång).

Jag testade på olika metoder som till en början funkande mindre bra, jag försökte och "misslyckades". Efter ett flertal försök hade jag lärt mig en metod som fungerande och detta visade sig som "trial and success". Mina framsteg gjorde mig motiverad att vilja våga mig på svårare utmaningar i framtiden. Samtidigt blev jag bättre på att åka skidor.

En del människor anser att vårt tänkande sker aktivt och väldigt medvetet, samtidigt som andra anser motsatsen, det vill säga att processer påverkar oss på omedveten nivå. Jag skulle t.ex. kunna ha upplevt och tagit till mig information och beteenden som jag direkt inte varit medveten om. Jag kan ha tidigare kunskaper som jag inte direkt är medveten om utan som indirekt har påverkat mina tankar och känslor under olika händelser under mitt liv. Detta tankesätt är vanligt främst inom det psykodynamiska perspektivet. Jag skulle t.ex. kunna ha minnen som jag direkt inte kan relatera till men som ä...