Folkpartiet liberalerna

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Att varje människa ska bli respekterad för den man är, är liberalismens mål och utgångspunkt .Men målet är också att var och en skall kunna förverkliga sina drömmar om ett bra och gott liv .

Politiken skall riva hinder och skapa förutsättningar – inte bestämma hur vi skall leva våra liv .Det är ett personligt ansvar som var och en får bestämma , och det kan inte ersättas av politiken . – Det personliga ansvaret kan aldrig ersättas av politiska beslut . Sedan 1900- talets början har folkpartiet liberalerna och dess föregångare kämpat för att förverkliga dessa drömma .

De kämpar för att alla , både kvinnor och män skulle få rösträtt .
Företagsamhet och konkurens är stora krafterna inom ekonomin , och för att få det behövs en fri marknad , frihet = liberalism !
Kunskap och utbildning är den bästa vägen till ett jämnlikt samhälle . Det är viktigt att alla skall ha samma förutsättningar . T.ex om man går i en friskola och betalar för den skall man inte få en bättre utbildning än en elev som har gått i en kommunal skola .

Det var liberalerna som skapade folkskolan , en skola som gav alla barn kunskaper och färdigheter . Som i sin tur ökade deras möjligheter att utvecklas samt förverkliga sig själv . En skola som ger alla kunskap och bildning idag , vilket fortfarande är en viktig fråga .


Att alla skulle få rätt till en ekonomisk trygghet på äldre dagar var något som liberalerna införde tidigt i sin ”karriär”.
T ex Att om en olycka inträffade eller om man skulle drabbas av en sjukdom skulle man vara säker på att få vård. Detta är viktigt i ett liberalt samhälle.
Allt vi gör kretsar inte bara runt staten , landstingen och kommunen det handlar också om hur vi medborgare skall behandla varandra ” man skall behandla sin nästa som sig själv ” att man skall respektera andra individers vilja och val .

Det är också viktigt i liberalismen. Att vara kvinna eller man skall inte spela någon roll för möjligheterna . Vilken plats man har på jobbet eller i hushållet , eller vilken sexuell läggning man har skall inte spela någon roll.
Människor svarta som röda , gula , vita eller bruna förtrycks på samma sätt . Solidaritet är ett måste!!

Att man känner solidaritet med de som svälter i andra länder eller förtrycks är självklart.
Medkänsla är något som väger tungt i liberalismens värld.

SÅ HÄR FUNGERAR FOLKPARTIET

Folkpartiet liberalerna är organiserade så att medlemmarna skall ha inflytande.
Exempel: Inför större och viktiga beslut brukar partiets ledning via samråd lyssna på medlemmarnas synpunkter.

LOKALFÖRENINGEN: Lokalföreningen utgör basen i folkpartiet liberalernas organisation. Det är genom lokalföreningen som partiet håller den nära kontakten med sina medlemmar. Det är också lokalföreningens medlemmar som sköter den direkta kontakten till allmänheten.
Lokalföreningarna kan variera kraftigt i storlek och det kan finnas me än en lokalförening i varje kommun. Alla lokalföreningar har årsmöte en gång per år, dit alla medlemmar kallas.Samtliga medlemmar har rösträtt vid detta möte.
Årsmötet väljer styrelse, revisorer, valberedning samt ombud till länsförbundets årsmöte.

KOMMUNFÖRENINGEN:I de kommuner som består av flera lokalföreningar finns det en samordnande komunförening som har hand om de uppgifter som är gemensamma för alla lokalföreningar i kommunen. Kommunföreningens främsta uppgift är att utarbeta och anta förslag som kommer från lokalföreningen. I de flesta kommunföreningarna finns en s k ”representantskap” som tar dom sista besluten. Representantskapet består av valde ombud från lokalföreningarna .

LÄNSFÖRBUNDET: Folkpartiet liberalerna har oftast ett förbund i varje län.
Riktlinjerna för verksamheten beslutas av årsmötet. Årsmötet består av valda ombud från lokalföreningarna .Vid årsmötet utses styrelse och inkomna förslag från enskillda medlemmar och lokalföreningar ses över. Rör förslagen länets angelägenheter så försöker dom göra någonting åt saken. Rör förslagen riksangelägenheter kan länets riksdagsledarmot få i uppdrag att få fram frågan i riksdagen, eller också skickas förslagen vidare till landsmötet.

RIKSORGANISATIONEN: Folkpartiet liberalernas riksorganisation består av följande centrala organ: landsmöte , partistyrelse och partiledning. Riksorganisationen har två olika kanslier, partikansliet och riksdagskansliet, där det sammanlagt arbetar 30 personer.

LANDSMÖTET: Landsmötet är partiets högsta beslutande organ och beslutar om programfrågor och väljer partistyrelse. Det består av 175 ombud utsedda av länsförbunden, partistyrelsen, samt två ombud från kvinnoförbundet (FPK) , och Liberala invandrarförbundet (LIF) , samt tre ombud från Liberala ungdomsförbundet (LUF). Partistyrelsen saknar rösträtt på landsmötena.
Landsmötena hålls vartannat år. Vid kris kan extra landsmöten inkallas.
Vid landsmötet behandlas förslag från paristyrelsen, och även enskilda medlemmar kan ge förslag direkt till landsmötet.

PARTISTYRELSEN : Partistyrelsen styrs av partiordförande Lars Lejonborg. Partistyrelsen beslutar om partiets verksamhet mellan landsmöterna och drar upp liberala åsikter för partiets politik, Den består av partiordförande, två vice ordförande, partisekreteraren och 21 av landsmötets valda ombud. Dessutom har ungdomsförbundet, liberala studenter , kvinnoförbundet och invandrarförbundet en ledare var.

PARTILEDNINGEN: Partiledningen leds av partiordförande Lars Leijonborg .Partiledningen ansvarar för att få fram partiets liberala åsikter. Partiledningen sammanträder ett par gånger i månaden och består av åtta personer: Lars Leijonborg, ordförande, Eva Eriksson, förste vice ordförande , Jan Björklund, andre vice ordförande ,Torbjörn Pettersson, partisekreterare, Isa Halvarson, Bo Könberg, Lennart Olsson och Karin Pilsäter.

RIKSDAGSGRUPPEN: Folkpartiet liberalerna har sedan 1994 26 mandat i riksdagen. Gruppledare är Isa Halvarsson, vice gruppledare är Bo Könberg.FOLKPARTIET FRÅN ÅR TILL ÅR

1895 bildades en liberal grupp i riksdagen som kallades Folkpartiet.

1900 gick Folkpartiet upp i Liberala samlingspartiet, som även endast hade riksdagsmän som medlemmar.

FYRA LEDANDE POLITIKER FRÅN DENNA TID VAR:

S A Hedin ( 1834-1905)

David Bergström (1858-1940 ) ”rösträttsgeneral ”, statsråd två gånger , framstående valorganisatör.

Karl Staaff (1860-1915), liberalismens centralgestalt, stadsminister 1905-1906 och 1911- 1914. Staaff kämpade framför allt mor herre och kungamakt.

Nils Eden ( 1871-1945 ) statsminister i den liberalsocialdemokratiska regeringen ( 1917-1920 ). Under denna tid genomfördes allmän rösträtt , åtta timmars arbetsdag m.m

1902 tillkom Frisinnade lansföreningen som ett annat liberalt parti.

1921 blev Kerstin Hesselgren invald i riksdagen som första kvinna . Selma Lagerlöf , Ellen Hagen, Elin Wägner och Emilia Broome är bara några av de kvinnor som engagerade sig i rösträtts föreningen.

1923 splittrades Frisinnade landsföreningen genom att en mindre grupp gick urorganisationen och bildade Sveriges liberala parti.

1924 och tio år framåt fanns alltså två liberala partier . Frisinnade folkpartiet leddes av C G Ekman , som var stadsminister i minoritetsregeringar 1926-
28 och 1930-32. Liberala partiets ledare var Eliel Löfgren.

1934 bildades Folkpartiet genom en sammanslagnig av de frisinnade och liberala partierna samt ett par andra mindre grupper.

1935 blev Gustav Andersson ordförande i partiets riksdagsgrupp. Andersson lade grunden till Folkpartiets framgångar.

1944 blev Bertil Ohlin ordförande i Folkpartiet efter att tidigare ha varit den förste ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund ( FPU).

1948 började Folkpartiet få en serie framgångar. Under 1950- och 60 –talen var Folkpartiet det ledande oppositionspartiet. Folkpartiet drev på regeringen i många viktiga frågor , bl a socialpolitiken, den ekonomiska politiken och bostadsfrågorna.

1967 avgick Bertil Ohlin som partiordförande och efterträddes av Sven weden.

1969 valdes Gunnar Helen till ordförande för Folkpartiet.

1973 gick det dåligt för Folkpartiet i valet.

1975 avgick Gunnar Helen och efterträddes av Per Ahlmark.

1978 ökade Folkpartiet mest av alla partier i valet. Detta bidrog till att Sverige för första gången på 44 år fick en icke socialistisk regering. Folkpartiet, centern och moderaterna tog gemensamt över regeringsansvaret.

1978 i mars avgick Per Ahlmark och efterträddes av Ola Ullsten.

1979 års valgav de icke socialistiska partierna majoritet i riksdagen. Folkpartiet ingick i den nya trepartiregeringen som bildades.

1980 gjorde regeringen och socialdemokraterna en överenskommelse om marginalskattesänkningar ner till högst 50% för inkomsttagarna. . Moderaterna vägrade att acceptera överenskommelsen . Regeringen avgick .

1982 gick det väldigt dåligt i valet för folkpartiet . Valet ledde till socialistisk majoritet i riksdagen, vilket innebar att Folkpartiet efter 6 år i regeringen åter blev ett oppositionsparti.

1983 avgick Ola Ullsten och efterträddes av Bengt Westberg.

1985 var valet en kraftig framgång för Folkpartiet . Framgången räckte dock inte till att göra en icke socialistisk majoritet.

1988 nådde Folkpartiet sitt näst bästa valresultat sedan 70-talets början. Trots detta var resultatet en besvikelse eftersom förväntningarna var mycket större. Socialdemokraterna kunde trots en tillbakagång behålla regeringsmakten. Tillsammans med vänsterpartiet kommunisterna blev det en fortsatt socialistisk majoritet i riksdagen. Valet innebar att ett nytt parti – miljöpartiet fick ingå i riksdagen.

1989 vann folkpartiet en av sina största politiska framgångar någonsin och med att skattereformen beslutades. Flera viktiga liberala prinsiper som att marginalskatterna sänktes radikalt – förverkligades.
Landmötet 1990beslutadeatt partiet skulle komplettera sitt namn till folkpartiet liberalerna.

1991 gick det dåligt i valet för folkpartiet liber...