Fosterdiagnostik

Förord: Nya metoder för att upptäcka sjukdomar och skador redan på fosterstadiet utvecklas kontinuerligt. Numera kan sådana metoder användas även för att upptäcka ärftlig risk för att drabbas av vissa sjukdomar efter födelsen, dvs. sådana sjukdomar som bryter ut först i vuxen ålder. Det är dock inte självklart att alla dessa metoder ska användas. Frågan är i vilken utsträckning vi bör göra det vi kan göra inom fosterdiagnostik. En kort samman fattning av dessa frågor kommer här att redovisas.

Sammanfattning:

Då fosterdiagnostik introducerades under sent 60-tal och början av 70-talet förekom i huvudsak tre motiveringar för verksamheten: 1) kvinnans hälsa, livskvalitet och självbestämmande, 2) barnets hälsa och livskvalitet samt 3) samhällsekonomin. Det hänvisas inte längre till den sista motiveringen, framför allt efter kritik från handikapprörelsen.

Tekniken:

Fosterdiagnostik kan omfatta många olika metoder för att skaffa information om fostrets hälsa. Det kan exempelvis vara bilder vid ultraljudsundersökning eller prov på vävnader som tas från fostret i samband med fostervattensprov eller prov på moderkaka. Analysmetoderna kan variera från att en erfaren barnmorska eller läkare analyserar ultraljudsbilden till kromosomanalyser och molekylärgenetiska undersökningar av vävnadsprover. Nästa steg, som troligen kommer inom de närmsta åren, är teknik för att hitta fosterceller i den gravida kvinnans blod. Trots att fostret och kvinnan har helt skilda blodomlopp med en barriär dem emellan i moderkakan, läcker enstaka celler över till mamman, och när tekniken finns så kommer det alltså att räcka med ett vanligt blodprov från kvinnan för att göra genanalys på barnet. Ju mer vi lär oss om människans arvsmassa i takt med att den nu kartläggs i det så kallade HUGO-projektet och genom annan forskning, desto mer kommer vi att kunna ta reda på om en människa. Detta gäller vid fosterdiagnostik men på samma sätt vid gentester av redan födda, vuxna som barn.

Fördelar och möjligheter:

Nackdelar och risker:

Lagar och regler:

Riksdagen har antagit riktlinjer för foster- och embryodiagnostik, och delar av verksamheten regleras i en lag om genetisk integritet.

Vad säger samhället:

Fosterdiagnostik aktualiserar svåra etiska frågeställningar som berör många människor. Det handlar om människosyn och värderingar. Det handlar också om inställning ...