Jean-Jacques Rousseau

Jean-Jacques Rousseau

Jean-Jacques Rousseau föddes den 12 juni år 1712 i Genève.

Hans mor dog väldigt kort efter hans födelse och senare var olyckan över familjen igen då hans far Isaac förvisades från Genève för en misstänkt duell.

Det kanske påverkade hans val senare i livet och även hans tankar om barn och barnuppfostran som han senare fördjupade sig i .
Efter sin mors bortgång och faderns avsaknad flyttade Jean-Jacques in hos sin morbror.

Man vet inte hur han upplevde tiden där, sällan nämnde han att det var bra och att han fick vara mycket självständig.

Rousseau var tvungen att få ett yrke, år 1725 började han som lärling hos en gravör men han tröttnade snart på det yrket.

Han var en person som hellre läste och tänkte än att arbeta fysiskt.
De följande åren spenderade Rousseau på resande fot i Frankrike, Italien och Schweiz där han lärde sig mycket om världen under denna omvälvande tid.

Han jobbade sin väg fram under resan med pengar han tjänade som alltifrån fotsoldat till ambassadörssekreterare och det var egentligen där som hans grund lades till de tankar han senare skulle utveckla.

På vägen träffade han flera älskarinnor som han sedan hade fem barn med och han skrev en välkänd bok om barnuppfostran som heter Emile - eller om uppfostran.

År 1742 flyttar Rousseau till Frankrike.

Han såg negativt på hur människan blev påverkande av vetenskapen och tekniken, människans liv hade blivit alltmer artificiellt och onaturligt pga. vetenskapen och tekniken.

Ett samhälle som styrdes av pengar och blev mer och mer inriktat på materiella saker blev följderna till detta enligt Rousseau.

Däremot ville Rousseau att staten skulle styras så att allt folk skulle känna sig som medlemmar i samhället, om en kung styrde mot folks vilja skulle han avsättas oavsett med vilka medel, till och med revolution.

Han ville att människan skulle återgå till ett enkelt samt naturligt sätt att leva, alltså den simpla bonden som levde nära naturen.

Dock var Rousseau naiv och godtrogen.

Men Rousseau var inte den enda upplysningsfilosofen på den tiden, det fanns andra med stora namn som Voltaire, Montesquieu eller Diderot.

Rousseaus idéer skilde sig stort från bl.a. Voltaires idéer, han tyckte att folket alltid skulle vara dumt och barbariskt, därför skulle förnuftiga och smarta människor styra samhället.

Slutsats

Rousseau var nog en mycket bra man med naiv. Varför?

Alla hans tankar blev styrda av godtrohet, naivitet och den tron på den goda människan inom allt folk, men han är beundransvärd påsåsätt att han höll kvar vid sina drömmar, åsikter, idéer och tro.

Rousseau såg allt folk som goda människor, och ville göra det bättre för dem.

Ur mitt eget perspektiv undrar jag hur Rousseau ville göra alla människor nöjda.

Man kan aldrig få alla människor nöjda, hur bra det än låter.

Han var enligt mig en av de allra viktigaste upplysningsfilosoferna, Rousseau ville göra det

bättre för de små, obetydliga människorna i världen som inte hade stor inflytning på hur

samhället styrdes.

Rousseau var bra på att övertala i sina skickliga texter som han skrev, bl.a. om hur människan skulle återgå till det naturli...