Filmanalys av Richard LaGravenese Freedom Writers(2007)

Filmanalys av Richard LaGravenese Freedom Writers(2007)

Den här filmen handlar om Erin Gruwell som är en nybörjarlärare i engelska och får undervisa de jobbigaste eleverna på skolan. Man får följa henne när hon förändrar eleverna från att vara helt ointresserade och frånvarande till raka motsatsen: de vill gå till skolan och älskar engelskalektionerna. Filmen är baserad på en sann historia. Materialet till filmen är dagböcker skrivna av elever som har gått på skolan en gång i tiden.

Anslag

Man hör röster som berättar om en händelse/nyhet och varnar folket om nyheten. Titeln kommer fram i ett annorlunda typsnitt. Kort därefter flyttas man till nyheten där det brinner, det är någon som slår sönder fönster, bilar och det förekommer slagsmål. Samtidigt som man ser detta fortsätter rösterna prata om nyheten och åter igen varna befolkningen. Texten "gängbråk och spänningar mellan raser är flera än någonsin" avslutar anslaget. Man ser tydligt här vad filmen kommer att handla om, rasism, fördomar och olika gäng.

Presentation

Först presenteras Eva. Man dras in i hennes dagbok och hon berättar om hennes barndom. Hon står emot både fysisk och psykisk smärta, såg på när polisen tog hennes pappa ifrån henne. Eva är en väldigt tuff tjej som har varit med om mycket. Hon har sett någon dö flera gånger, varit med i många slagsmål och man märker att hon har det svårt. Hon lever i slummen där man hela tiden måste vara beredd för slagsmål, då måste man vara tuff och självsäker.

Nästa person som presenteras är filmens huvudperson, Erin Gruwell. Hon har håret bakom öronen, använder pärlhalsband och försöker alltid ha ett leende på läpparna. Bilden man får av Erin är att hon är snäll, perfektionist och nervös. Hon lever ihop med en kärleksfull och stöttande man Scott. Han ger henne pussar och kramar på morgonen och kvällen.

Till sist presenteras klassen. De bråkar, pratar, slåss, vänder bänkarna som de vill. Man ser här att de flesta i klassen är våldsamma och bygger sina åsikter på fördomar om andra. I klassrummet är de väldigt inaktiva och bryr sig inte alls om att lära sig något.

Fördjupning

De börjar prata om respekt och Eva säger att hon inte har någon respekt alls mot vita eftersom de vita har mer makt och de har gjort så mycket ont mot hennes familj, enligt henne. Helt plötsligt frågar en elev vad förintelsen är och det är inte bara han som inte vet. Ingen i klassen har hört talas om den innan(förutom den enda vita personen). Slutligen ber Erin dem att räcka upp handen om man någon gång har blivit skjuten och det är det samma antal som inte visste vad förintelsen är som räcker upp handen. Att det är så många som har blivit skjutna är hemskt, man märker på Erins ansiktsutryck att hon tycker synd om eleverna och vill hjälpa dem på något sätt. När de räcker upp handen får Erin nästan tårar i ögonen men försöker hejda tårarna.

Scott blir upprörd över att de bara pratar om jobb hemma och han tycker inte om att Erin lägger ner för mycket tid och pengar på sitt jobb genom att skaffa två extra jobb.

Konfliktupptrappning

När klassen kommer in på lektionen så ska de spela linjespelet för att bevisa att bara för att de har olika kulturer och kommer från olika delar av världen har de varit med om samma saker.  Det går till så att man hör en fråga och om svaret är ja så ställer man sig på linjen. Frågorna gick från vilka som har Snoop Doggs skiva till vilka som har suttit i fängelse/ungdomsanstalt och vilka som har förlorat vänner på grund av gängvåldet. Det är förvånansvärt många som ställde sig på linjen. Kameran zoomar in på vissa personer och markerar de "coola" och visar en finare och mjukare sida av dem. För att avsluta spelet sa dem de avlidnas namn vilket de gjorde för att ha som en slags minnesstund. I slutet av lektionen gav Erin de alla varsin dagbok så de kan få dela med sig av sina liv till henne och de fick välja själva ifall de ville att hon skulle läsa dem eller inte. Det tog ett tag innan någon tog en bok för eleverna är väldigt osäkra och vågar inte riktigt kasta sig över böckerna men när den första har tagit dröjer det inte lång tid tills nästa tar sin bok.

Scott blir trött på att hela tiden vänta på att Erin ska komma hem, att hon väljer att vara med klassen istället för honom. Han försöker hitta olika sätt att trycka ner dem på. När Erin berättar att hon har fått en hedersstudent frågar han om han kan undervisa någon som är smart t.ex. Han gör detta för att hon ska se honom mer.

Point of no return

Eleverna har valt att Erin ska få läsa deras dagböcker. Hon har lyckats köpa böcker och fått med klassen till en utställning om förintelsen, med hjälp av två extrajobb. Hon lägger ner all sin tid på sin klass och försöker få dem att må bra, tänka efter och förändras inviduellt.  Efteråt åt de middag tillsammans med Erin, hennes pappa och riktiga överlevare från förintelsen som berättade om sina upplevelser av kriget. Alla lyssnar som aldrig förr på överlevarna och ser dem som hjältar eftersom att de överlevt det största kriget på 1900-talet.

Alejandro slänger sin pistol, det första Marcus gör när han kommer till skrubben där han bor är att skriva i dagboken. När de kommer tillbaka till skolan efter sommarlovet så har det hänt saker. Marcus hälsar på Ben(den vita och rädda killen). På väggen i klassrummet står det "A toast for change" och precis alla skålar och lovar sig själva att bli en bättre person. Helt plötsligt ville den ensamma och osynliga pojken läsa högt ur sin dagbok. Folk gråter och blir alldeles tagna av hans text. Marcus går fram och visar en tår på kinden och klappar pojken på ryggen. Han visar att han ser honom och hans styrka.

Allt detta visar på att eleverna är påväg uppåt och vill förändras och man ser att dem kommer att göra det eftersom att det är så känslosamt. De accepterar alla nu. Erin har givit dem Anne Franks dagbok att läsa. Ingen kan sluta läsa boken.

Erin kommer hem och ser att Scott har packat sina väskor. De pratar och dricker vin. Han klarar inte av att vara den där mannen som bara finns. Scott frågar henne om vad hon skulle välja: honom eller klassen och svaret är det sistnämnda.

Konfliktförlösning

Marcus frågar sin mamma om han får komma hem och hon ger honom sina matkassar som svar. Han vill verkligen förändras, bort från gatan och gänglivet till ett mysigt hem där han kan ta hand om sin mor och sig själv. Eva är vittne i en rättegång där hennes pojkvän har mördat en person men det är en oskyldig som är åtalad. Hon talar ändå sanning, trots att hon borde skydda sina egna men varför ska en oskyldig få lida tänkte hon. Eva pratar med Erin efter lektionen om händelsen. Sindy kommer in och sätter sig bredvid henne. Eva har nu äntligen öppnat sig och vågar/vill prata om hur hon mår och har det. Sindys och Evas blickar och gester till varandra visar en början på en långvarig vänskap.

Det är dags för ett sista projekt, de ska skriva en bok av deras dagböcker. Var och en ska få berätta sin historia som sen binds ihop till en stor bok. De får öva sin skrivning mer och barn som är/kommer att bli som de var ska kunna läsa boken och se att man kan bli en bättre person, bara man vill och tror på sig själv.

Erin och Scott skiljer sig. För att nå den gemenskap och sammanhållning hon har skapat med klassen förlorade hon sin man.

Avtoning

De har fått reda på att Erin kommer att vara deras lärare ända tills dem tar studenten, vanligtvis får inte nybörjarlärare det. Eleverna hoppade, jublade, kramades och klappade händerna av glädje så fort de fick veta det. Det har bildats ett hem i klassrum 203 för de flesta, alla respekterar varandra. Bilden blir fryst och texten "flera av eleverna blev de första i familjen med att ta studenten och läsa på college" rullar. De visar att de inte bara har försökt utan att de faktiskt har blivit bättre personer...