Judendomen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vem är Jude?
Enligt den traditionella judiska lagstiftningen (Halacha) är en jude en person som föddes av judisk mor eller har konverterat under rabbinsk ledning till den judiska tron.
Under nästan 2000 år, fram till den moderna tiden, var denna definition fullkomligt tillfredsställande, men under de senaste 200 åren har stora problem uppstått. För första gången i judisk historia är det inte ovanligt att män och kvinnor, som har ingått blandäktenskap,
beslutar sig för att uppfostra barnen judiskt - genom att skicka dem till judiska barn- och lekskolor, till Bar- och Bat Mitzva-undervisning (Detta även kallat omskärelse) och till en judisk sommarkoloni och ungdomsförening. Ofta firar dessa familjer sabbaten och judiska helgdagar, studerar Tora och judisk historia. Resultatet blir att det nu existerar en viss spänning mellan den klara, gamla, traditionella definitionen om vem som är jude och dagens oklara verklighet. För många judar gäller fortfarande judendomens definition. Många andra har försökt komma med nya
definitioner.
Judendomen uppstod i Medelhavsområdet före kristendomen. Det är ett tidigt exempel på en monoteistisk religion. Enligt judarna själva har judendomen alltid varit monoteistisk men enligt religionshistorisk forskning var Jehova bara en av flera kanaitiska gudar.
Det är möjligt att judendomen blev monoteistisk p.g.a. inflytande från zoroastrism någon gång under 500-talet f.v.t.b. En annan teori är att judendomens monoteism härrör från Egypten och att Moses förde idén vidare från den korta monoteistiska epoken under farao Akhenaton.
Vad har de för helig skift då? Tora, som består av de fem Moseböckerna utgör judendomens grund. De kallas också för "den skriftliga läran". Varje sabbat och helgdag läser
man i synagogan ur de handskrivna Tora-rullarna. Tenach, dvs. Gamla Testamentet (den hebreiska Bibeln) innehåller, förutom de fem Moseböckerna, även Profeterna och Skrifterna.

Mina frågor om Judendomen kommer att handla om:
1. Deras syn på livet?
2. Livet efter döden?
3. Skillnad mellan Judendom och kristendom?
4. Regler kring mat
5. Omskärelsen

1. Synen på Livet
Jag har försökt göra svaren generella; det finns ju skillnader i tolkningar och värderingar bland olika inriktningar: ortodoxa, konservativa och liberala. Lagen, det vill säga bud och föreskrifter i de fem Moseböckerna gäller. Judar stöder sig på Lagen i alla frågor, även i moraliska. Ett mer allmänliberalt synsätt är att låta den enskilde människan fatta sina egna beslut, stödd på de tankar som står i Bibeln och som blivit traditioner genom åren; inte minst genom tolkningar i skriften Talmud. Judendomen har ingen "påve" eller "styrelse" som besvarar moderna frågeställningar. Svaren fås antingen genom tro på och acceptans av Lagen, av rabbiner och deras tolkningar, tradition eller att man fattar egna beslut.
Sex före äktenskapet
I princip hör sexlivet till äktenskapet - äktenskapet är heligt inom judendomen. I det moderna samhället förekommer ju sex före vigseln, och det hörs sällan eller aldrig några fördömande ord från rabbiner om det. Emellertid, ortodoxa judar lever enligt läran - de väntar.
Preventivmedel är något man ser på stränga ögon. Ett preventivmedel får inte hindra mannens säd, exempelvis kondomen. Således är p-piller tillåtna. En annan aspekt är att "livet går
före allt": Kondomer kan därför användas för att förhindra spridning av AIDS och könssjukdomar. Detta känns lite dubbelt och jag får nästan uppfattningen att judendomen inte moderniserat sig. Inom många andra religioner kan man se hur de mer anpassats till den tid vi lever i nu. När jag fann denna information om preventivmedel tänkte jag genast på: Hur är det med aborter då? Om moderns fysiska hälsa är i fara pga. Graviditeten, räknas moderns liv som viktigare. Modern judendom räknar även in psykisk ohälsa hos modern, att hon inte klarar av att föda och uppfostra barnet. Under en sen graviditet blir det naturligtvis ett svårare val, och här måste fostrets livsduglighet tas med i frågeställningen. Att göra abort av sociala och ekonomiska skäl anses vara helt fel, det finns många barnlösa par som med glädje skulle adoptera detta oönskade barn. Självfallet är det helt felaktigt att använda abort som ett försenat preventivmedel. Här känns det som om det blir dubbelt, och mycket styrande. Man tillåter inte folk att själva välja. Detta är enligt min mening. Hur ser de då på homosexualitet, eftersom det är så viktigt med skapandet av liv? Enligt Bibeln är homosexualitet en synd. Homosexuella relationer finns bland många judar ändå och är alltså en realitet. Den moderna
Judendomen har utvecklat en tolerans, där homosexualitet inte fördöms. Helt uppenbart är ju att det finns kärlek mellan homosexuella personer. Ortodoxa grenar av judendomen har en mer negativ attityd än konservativa och liberala. Jag tycker inte att någon religion har rätten att bestämma vem, vilka, när och hur man ska skaffa barn eller ha kärleksförhållanden. Detta tycker jag bör ligga i tron hos den egna individen om vad som är rätt eller inte. Därför tycker jag att i alla religioner är det inte särskilt kärleksfullt att döma folk efter sådana handlingar.
Kvinnans ställning inom judendomen, skiljer sig lite från mannens. Kvinnan och mannen har samma värde inom judendomen, ingen är förmer än den andra. Men de har fått olika uppgifter i livet. I det religiösa livet har mannen fått andra uppgifter än kvinnan, exempelvis måste tio män vara närvarande på en gudstjänst för att vissa böner ska kunna läsas. Vilket jag själv inte förstår vad det har med religion att göra. Kvinnans uppgift har traditionellt varit att ansvara för hemmet och barnen. Emellertid, i den moderna och framförallt liberala judendomen, får
kvinnan en alltmer framträdande plats i det religiösa livet. Stockholms Judiska församling driver exempelvis egalitära gudstjänster där kvinnor läser ur Toran, något som annars inte har förekommit. I liberala synagogor, främst i Storbritannien och USA, finns även kvinnliga rabbiner. Kvinnorna bär inga schalar. Hos de ortodoxa kvinnorna är det vanligt
att täcka håret som bevis på att de är gifta, vanligtvis bär de hatt eller sjal, men peruk kan även förekomma. Hon visar självklart sitt hår för den egna familjen. När man läser om Judendomens olika hemsidor på Internet så trycker de hår på att män och kvinnor har samma människovärde. Men jag tycker att flera gånger på dessa sidor hittar man stora skillnader. Rakt ut sagt: Kvinnan har inte samma rätt till att yttra och utöva sin tro som mannen. Och det är enligt mig knappast jämställt.

2. Livet efter döden

Döden är lika naturlig som livet, inget att skrämmas av. Judendomen anser att det finns ett andligt tillstånd efter döden. Det kan inte beskrivas i detalj. Inte heller bör man spekulera i "gator av guld". Judar tror också att en människa får stå till svars för sina gärningar från jordelivet. Det finns inga belägg för en uppdelning mellan "himmel" och "helvete", snarare lever man vidare i den nya tillvaron på ett visst avstånd från Gud. Man kan också se "livet efter döden" så att ens gärningar lever vidare genom barn och barn-barn. På så sätt förs livet vidare. Här kan jag känna att det återkommer klassfördelning av människor. Varför är det så viktigt att dela in människor i kategorier? Känner tydligt inom judendomen att det är två typer av kategoriseringar; Den som står närmre gud än den andra. Jag tycker att detta är riskmoment med religioner. Eftersom människan är en ganska fördömande varelse så tror jag att detta är farligt. Vem har rätten att döma vad som är rätt och inte? Tänker på judendomens syn på aborter eller syn på kvinnan. Den judiska begravningen skiljer sig från den svenska framförallt i att den redan sker efter ett par dagar. Kremering bör inte utföras. Ritualerna kring död och begravning är fastställda i detalj; detta för att visa respekt för den döde, för att hantera de döda på ett gemensamt sätt, samt för att återföra de sörjande så snabbt som möjligt till ett normalt vardagsliv. Till och med här finns tydliga riktlinjer om vad som anses rätt och inte. Vid självmord då? Självmord är förbjudet, rent av en stor synd. Men eftersom självmord
är en realitet, har det utvecklats en tolerans. Offren begravs på normalt sätt.


3. Skillnad mellan Judendom och kristendom?

Jesus, Messias och kristendomen. Kristendomen bygger på Gamla Testamentet, judarnas Bibel. Alltså är det uppenbart att det finns väldigt mycket gemensamt i trosuppfattning.
Det viktigaste är tron på en Gud och de tio budorden som än idag de västerländska samhällena är uppbyggda kring. Inom båda religionerna finns Messiasbegreppet. De kristna anser att
Jesus var den utlovade Messias, att han utförde mirakel och att han är återuppstånden - och har lovat att återkomma till jorden. Judar anser att en människa omöjligen kan upphöjas till en gud. Enligt judisk tradition kommer Messias vara en vanlig människa från Davids stam. I den
messianska eran kommer judarna att återvända till Israel, de döda återuppstå och fredsriket inledas. Vi anser vidare att Jesus inte uppfyllde löftena om ett messianskt fredsrike på jorden. Däremot anses det inom judendomen att han må ha varit en rabbin som fick folkets
förtroende. De flesta av hans berömda citat bygger på redan då känd judisk vishet, exempelvis från rabbin Hillel. De kristna beslöt relativt snabbt att inte anamma de judiska lagarna och direktiven som Gud gav Moses under ökenvandringen. Således omskärs inte kristna pojkar, och kristna lever inte efter denna diet lagar som judar gör; således äter de fläsk. "Det gamla förbundet har upphört".


4. Regler kring mat

Diet lagarna bygger på detaljerade instruktioner från Moseböckerna i Gamla testamentet, samt från uttolkningar i Talmud och tusenåriga traditioner. Idisslande nötkreatur med kluvna hovar får ätas; dessa ska vara tamboskap, inte vilda och inte rovdjur. I praktiken: Kor, får, rådjur.
Ej ätbara blir därför bl.a. hästar, grisar och harar. Bland fåglarna är hönsfåglar och anka tillåtet. Fiskarna ska ha fjäll, alltså bortfaller skaldjur, bläckfisk, ål. Alla ätliga växter är tillåtna. Alla ägg- och mjölkprodukter är tillåtna. Även om det är tillåtet att äta kor, måste de slaktas och förberedas på ett riktigt sätt. Den judiske slaktaren är en högt utbildad person
med djupa kunskaper i djurens anatomi, i judendom och i "kemi". Förfarandet är mycket komplicerat men i princip gäller följande:
* Inga självdöda djur
* Djuret ska vara friskt, undersökt av den judiske slaktaren.
* Döden ska ske omedelbart och djurkroppen ska omedelbart tappas på blod. Slakten sker utan bedövning: Med en skarp kniv görs ett snitt i halspulsådern.
* Kadavret och det urtagna köttet kontrolleras noga: Inga tecken på
sjukdomar eller andra skador får förekomma. Huvudorsaken till att judisk slakt är förbjuden i Sverige är att myndigheterna kräver särskild bedövning. Observera att samernas slakt av renar är tillåten med liknande metoder!
Här finns många liknelser med Islamsk religion, tycker jag.
Det finns dock inom Judendomen särskilda regler om hur maten ska ätas:
Huvudregeln för kött- och mjölk varor är att de aldrig ska "mötas". Ett judiskt kök har därför
* Varsin uppsättning porslin
* Varsin uppsättning bestick
* Varsin uppsättning köksredskap, inkl. disk
* Separata förvaringsutrymmen

5. Omskärelsen - Brit Mila


Fadern bör uppfylla det bibliska budet att omskära sin som på den åttonde dagen, eller att utnämna någon kvalificerad person att göra det på hans vägnar. Ritualen kallas brit, vilket
betyder förbund. Ordet för omskärelse är mila: Brit mila är därför det fullständiga namnet och betyder: Omskärelsens förbund. En pojke får sitt namn i samband med omskärelsen. Här kan jag känna stor frustration över valmöjligheten. En liten pojke på 8 dagar ska omskäras för att vissa sin tillhörighet till judendomen. Att vara troende i en religion är något högst personligt för mig i alla fall. Och jag anser inte att man som människa har rätt att välja tro åt någon annan, inte ens åt sina egna barn. De är inte en ägodel som man äger. Man kan aldrig äga någons känslor och tankar. Här tycker jag att det är precis vad man försöker att göra. Sedan kan man diskutera saker som: Gör det ont? Är det rätt att ”stumpa” människor? Vad säger lagen? Hur påverkas dessa pojkars framtida sexliv osv. Men allt det är petitesser i mina ögon. Jag tycker att det största brottet ligger i att välja och styra över en fri individ!


Egen uppfattning

Jag känner att jag blir arg av alla riktlinjer om hur människan ska leva sitt liv staplas fram. Man fördömer de som inte lever enligt budorden, eller tolkar dem annorlunda.
Här handlar det mer om att följa ett antal regler för att vissa sin tro än om att verkligen tro.
Dessa riktlinjer och regler stakas upp direkt för barnet när det födds. Här fostras man in i en tro utan chans att själv välja. Med tanke på omskärelsen, vill man genom gå en sådan så ska det vara själv valt. Inte gjort när man är 8 dagar gammal. Förhållnings sätt kring maten och till och med porslinet man äter med, känns för mig i alla fall konstigt. Vad skulle det ha med religion att göra? Tron om att man straffas för sina handlingar efter döden, gör mig också mörkrädd. Sådant kan ju få folk att bli mer självdestruktiva. Jag kan också tycka denna religion är väldigt dubbel, särskilt inom preventivmedel åsikterna.
Synen på aborter tycker jag också kan få förödande konsekvenser och att denna tro bör vara mer anpassad till dagens samhälle och ligga mer i intresse för var enskild individ.
Och när det handlar synen på jämställdhet så talas det om samma...