Tillverkning av livsmedel och olika tekniska framsteg

Tillverkning av livsmedel och olika tekniska framsteg

Flodkulturen

För ungefär tiotusen år sedan började man att odla jord så man kunde få vete och korn att växa vilt. Man var tvungen att odla i bergsluttningar för att få regnvatten på sin odling då klimatet var torrt nere vid floderna så sädeskornen kunde gro. Varje vår så drog floderna med sig smältvatten som människorna börja lära sig att dra nytta av. Bönderna börja samarbeta så bönderna i varje by kunde få vatten till åkrarna. Samhället växte och man fick hjälp av dammar och kanaler så man kunde sprida vatten över större områden. Många fler människor kunde då livnära sig på detta. I efterhand tog kungar över makten och bönderna var tvungen att lämna ifrån sig spannmål och andra jordbruksprodukter i ett förrådsmagasin som fanns vid tempel och palats. Familjerna kunde då vid normala år producera mer än de behövde för att överleva. Överskottet användes för att de svältande kunde få mat och även för att försörja andra yrkesgrupper som hantverkare, handelsmän, administratörer och krigare. I tvåflodslandet fanns det många småriken som ofta befann sig i krig med varandra så därför var det viktigt att militärerna fick spannmål från överskottet. Militärerna gjorde även så att bönderna kunde hålla sams. Tidigare än denna tid hade människorna redan lärt sig att tillverka guld och silver, mjuka metaller som man bara kunde ha till prydnad. Dom kom sedan på att om man blandade silver och tenn så fick dem brons som dög till både vapen och redskap då det blev en hårdare metall. I tvåflodslandet kom även skriften till. Det använde kungar och präster till att bokföra deras varor och handelsuppgörelser. För att teckna religiösa myter kom även skriften väl till hands. Det växte en till flodkultur vid Nilens nedre lopp. Varje år svällde Nilen ut efter regnperioden och avlämnade sitt näringsrika slam över åkrarna och drog sig sedan tillbaka.

Järnåldern (Antiken)

I Grekland så var det ett så bergigt land att det var ont om odlingsbar jord. Dom byggde jordgods såkallade latifundior där de odlade oliver, vin och andra produkter. På denna tid framställdes även järn som blev billigare som var hårdare och lättare än brons. Ett nytt skiftspråk kom till som heter feniciskt. Med hjälp av det nya skiftspråket så minskades antalet tecken och det blev lättare att komma ihåg. Romarna lärde sig att bygga vattenledningar och hantera metaller. Klimatet blev varmare på medeltiden så man fick lägga odlingarna åt sidan ibland så jorden fick vila upp sig. Nu hade man kommit på en uppfinning som var en hjulplog som fungerade bättre när man odlade då den skar djupare i jorden och vände upp och ner på grästuvorna. Ibland gick man över till hästar som arbetade istället för oxar då hästarna var starkare och mer uthålligare. Jordbruket var ofta organiserat i stora gods med en borg i centrum. För att få bruka jorden måste bönderna göra dagsverk åt godsherren flera gånger i veckan. Det menas med att de måste lämna ifrån sig delar av sin säd, kött och sitt smör. Nya silvergruvor öppnades och metall slogs till mynt. Kryddor, siden och porslin kom till. I norra Italien tillverkades exklusiva textilier och hantverksarbeten i glas, läder och metall. Runt Nordsjön och Östersjön dominerade trä, järn, salt, spannmål och torkad fisk bland folket. Pennings hushållningen spred sig i samhället då detta kom. Då mynten kom kunde man sälja livsmedel och sen använda sig av mynten för att kunna köpa andra varor.

Revolutionens tidevarv

Både fransmän och engelsmän tog fram plantager som odlade sockerrör och tobak. Så småningom blev bomull den viktigaste grödan. Det krävdes mycket arbetskraft på de vidsträckta fälten och det problemet löste man med att importera slavar från Afrika. Redan under 1600-talet uppstod slavhandeln längs Afrikas västkust. När plantage odlingen tog fart så dubblades människoroven. Tyger, järn, vapen och glaspärlor byttes ut mot slavar och i Amerika bytte de ut det mot tobak, socker och bomull som sen såldes i Europa. Hundratusentals människor blev arbetslösa i Frankrike på grund av konkurrensen från England där industrin började ta fart. Jordbruket drabbades av missväxt för att det var kallt och regnigt sommaren 1788. Brödpriserna steg då. När det fattiga folket protesterade mot svälten så slogs de ner av militären.

Imperialismen

Britterna for längs med Indiens kuster där dom steg för steg utvidgade sitt herravälde och över hela den Indiska halvön. Där hämtade dom bomull, vete, te och indigo. Hit sålde dom industrivaror, inte minst bomullstyger. Man var tvungen att betala allt med silver. I början på 1800-talet började britterna att sälja opium till Kina. År 1839 utbröt opiumkriget då dom kinesiska myndigheterna försökte stoppa narkotikahandeln. Historiker har diskuterat livligt om drivkrafterna bakom imperialismen. Att ekonomiska motiv var viktiga är uppenbart. Industrin behövde råvaror som metaller, olja, gummi och bomull. Efterfrågan på varor som exotiska frukter, te, kaffe och socker växte när levnadsstandarden steg i Europa.

Ekonomiska kriser

Medeltiden

På medeltiden försörjde man sig bäst som bonde då dom producerade allt man behövde som bröd, kött, kläder och verktyg. Rik blev man då man plundrade människor. Bönder drabbades ofta av missväxt och svält som resulterade i att många människor dog. Om man drabbades av jobbiga situationer med skörden så kunde man begära att godsherren använde sina matförråd för att hjälpa människor i nöd. En adelsman blev rikare och mäktigare av att bönder var tvungna att betala skatt till honom och att han tog över större områden att härska över.  Den katolska kyrkan blev även allt rikare då dom var befriad ifrån att betala skatt och bönder var tvungna att betala en tiondel av sin produktion. Med tiden ägde dom större jordområden som dom fått av människor som ville att kyrkan skulle be för deras frälsning. Under denna tid fick man inte låna ut pengar mot ränta. Det kallas ocker och man brännmärktes som ogudaktigt sätt att utnyttja andra människor. På senmedeltiden kom det en svältkatastrof. Försörjningen blev allt svårare då vädret blev kallare och fuktigare. Efter digerdöden omkom en tredjedel av befolkningen i Europa. Bönderna hamnade då i bättre läge än godsherrarna då det blev brist på arbetskraft.

Nya tider, nya världar

1500-1600 talet steg priserna men lönerna steg inte lika fort. Då blev det en ny svältperiod. Det betraktades inte längre som en synd att låna ut pengar mot ränta och inte heller att höja priserna på varor som gick åt mest. Skattebetalning av bönder skedde inte i silver utan av deras skörd och annan produktion som tjära, spannmål, hudar, fick mm. Vid varje nytt krig som Sverige drogs in i så krävdes det nya extraskatter. Staten hamnade i akut penningnöd trots exportering av koppar och järn som gav staten inkomster. Det fanns ju gränser över hur mycket extraskatt man kunde ta ut från bondebefolkningen.

Från krig till krig

Miljontals människor förlorade sina besparingar då börskraschen kom. Vad hände egentligen? Tidningarna hade skrivit om framtida vinster och allt fler människor började köpa aktier då dom kunde sälja dom dyrare dagen efter. En del varor började falla i pris i brist på köpare. Dom större aktieägarna började sälja ut sina värdepapper och ryktena om en större nedgång spred sig. Torsdagen den 29:e oktober år 1929 kallades för den svarta torsdagen då alla utbröt i panik. Alla ville sälja sina aktier men ingen ville köpa dom. Bankerna fick inte tillbaka sina pengar som människor lånat så 9000 banker stängdes eller gick i konkurs. Depressionen spred sig snabbt bland människorna. Arbetslösheten steg p.g.a brist på jobb och lönerna sänktes och lager av osålda varor växte då ingen hade råd att köpa dom. Regeringen pressade upp spannmålsexporten till det dubbla som resulterade i hungersnöd som beräknas ha tagit sex miljoner liv år 1932-33. Tyskland drabbades värst av börskraschen. Dom pengar som USA gick in med och lånade ut för att hjälpa dom igenom den föregående ekonomiska krisen drog USA tillbaka på denna krasch kom. Många blev då arbetslösa och många företag gick i konkurs. År 1932 var det kaos i Tyskland. Arbetslösheten och fattigdomen underblåste missnöjet. Under 1920-talets hög konjunktur i Sverige var arbetslösheten fortfarande stor och det gjorde att lönerna hölls nere.

Mina tankar

Det verkade vara väldigt komplicerat att odla förr i tiden. Nu har vi ju traktorer och andra maskiner som hjälper till med odlingen och som kan vända grästuvor. Även mynten och sedlar borde vara lättare att betala med nu än vad det var att betala med silver. Under detta arbete lärde jag mig mycket tycker jag. Hur svårt dom hade att försörja sig jämfört med nu. Nu i Sverige kan man inte svälta om man bara söker hjälp. Socialen finns ju som hjälper till med mat och pengar. Nog för att vi alltid kan ha ekonomiska kriser i detta 2000-tal då fel parti kommer in i riksdagen. Allt har ju trots allt en mening. Det kan bli bättre och bara efter något år har vi lyckats komma ikapp så det är snart ingen kris. Företag har börjat starta upp igen. Så lätt var det inte förr i tiden. En del kom aldrig ifrån kriserna. Många är arbetslösa just nu i Sverige men man blir ändå aktiverad då man genom arbetsförmedlingen går på olika projekt och praktiker. Därigenom har man ett jobb så länge man går på kurser och dylikt då man faktiskt får pengar från arbetsförmedlingen eller a-kassan. Att uppfinna nya saker i vår tid går snabbare än vad det gjorde förr i tiden då det kan komma uppfinningar nästan varje dag. Vi ska vara glad för det vi har idag och som Sverige ser ut. Det var dom från förr som hjälpte oss att framskaffa olika tyger, livsmedel mm. Man försörjde sig bäst på att leva som bonde förr i tiden men i dagens läge så är det hårt för en bonde i vårt samhälle. Kyrkorna har det inte heller så lätt då d...