Läkare Utan Gränser

"Läkare Utan Gränser", "MSF" (Médecins Sans Frontières), är en humanitär och internationell hjälporganistation. Läkare Utan Gränser bistår människor som drabbats av naturkatastrofer, krig, epidemier och andra former av kriser. Läkare Utan Gränser's arbete är neutraliserat, de tar ingen hänsyn till varken politiska åsikter, religion eller etnisk tillhörighet. Arbetet skall enbart styras med syfte för nödställda människors behov.

Historik:

Läkare Utan Gränser startade i Paris år 1971. Det var under kriget i Biafra som en grupp franska läkare, med Bernad Kouchner i spetsen, grundade idén.

Det hela startade under inbördeskriget i Nigeria år 1967 till 1970. Landets sydöstra del, Biafra, hade just förklarats självständigt och den nigerianska militären hade infört en blockad runt hela Biafra.
Medan de stora nationerna Sovjetunionen, Storbritannien och USA stöttade Nigerias regering var det endast Frankrike som stod som stöd för Biafra.
Röda Korset skickade ut 50 volentära, franska läkare till Biafra, det var dem som satte grunden för Läkare Utan Gränser.

I Biafra fick de bevittna det ofattbara. De mötte människor som köade för att komma in till sjukhus, sjukhus som långt ifrån hade den utrustning och personal krävdes. Läkarna var med och utsattes för attacker från den nigerianska armén. De fick uppleva ett folkmord i både våld och svält. De upplevde vardagen i Biafra.

Idén kläcktes att det behövdes en ny hjälporganisation. En organisation som inte rättar sig efter religion eller politiska åsikter, utan enbart tar hänsyn till människors välmående.

Läkare Utan Gränser i världen:

Läkare Utan Gränser har sektioner i 19 länder. Frankrike, Beligien, Holland, Spanien, Schweiz, Sverige, Australien, Österrike, Kanada, Tyskland, Danmark, Norge, Hongkong, Italien, Japan, Luxemburg, Grekland, Storbritannien och USA.

Bland de 19 länderna är Frankrike, Beligien, Holland, Spanien och Schweiz de såkallade operationella sektionerna. Där drivs de olika projekten och beslut fattas om var, när och vilka insatser som är viktiga.

Då de 5 operationella sektionerna ovan arbetar med de stora frågorna, driver projekt och fattar beslut för organistationen, arbetar de övriga 14 sektionerna huvudsakligen med rekrytering av volentärer, olika insamlingar, kampanjer och informationsverksamhet.

Organisationens internationella kontor ligger i Bryssel. Det är ett center, med råd bestående av 19 ordföranden, 19 generalsekreterare och en ledningsgrupp med representanter från de fem huvudkontoren.

Läkare Utan Gränser i Sverige:

Den svenska sektionen arbetar med att samla in pengar och rekrytera volentärer för Läkare Utan Gränser. En viktig uppgift är också att informera politiker, media och allmänhet om organisationen och dess arbete.

Sverige rekryterar ca. 80 nya volentärer för Läkare Utan Gränser varje år. Efterfrågan är störst för medicinsk personal, men även psykologer, ekonomer, administratörer och logistiker rekryteras.

År 2008 lyckades Sverige samla in nära 303 miljoner kronor till fonden för Läkare Utan Gränser, där 65 procent av bidragen kom från privatpersoner.

Läkare Utan Gränser godtar inga bidrag från företag som har en verksamhet inom tobak-, alkohol-, vapen-, olja och glas-, diamant-, guld- eller läkemedelsindustrin.

Svergie arbetar även en stor del med press- och informationsarbete, lobbying och kampanjer. Läkare Utan Gränser måste driva såkallat témoignage, det innebär att höja rösten för bevittnade övergrepp och missförhållanden.

Metoder:

För att utföra det här arbetet på bästa sätt har jag fördjupat mig med flera metoder för att få en så bred och sanningsenlig bild som möjligt om organisationen "Läkare Utan Gränser".

Metod 1:

Som grund och för att få ut den mesta faktan om organisationen har jag besökt Läkare Utan Gränser's hemsida. Jag har där fått en bra uppfattning kring deras grundtankar och idéer. Jag har tagit reda på historian kring Läkare Utan Gränser, hur organisationen skapades och varför den skapades. Hemsidan för Läkare Utan Gränser har varit till stor hjälp och jag har fått mycket bra och grundläggande information därifrån. En annan källa jag har använt mig av i syfte för fakta är Dorthe Ravn's bok "Läkare Utan Gränser".

Metod 2:

För att fördjupa mig ännu lite extra och få ytterligare en version av organisatioen, än vad de själva redovisar på hemsidan, har jag även fördjupat mig i media. Det finns väldigt mycket artiklar anknytna till organisationen, men jag kan inte påstå att det är någon som har fått mig att förändra min bild och version kring Läkare Utan Gränser, sen den fakta jag tidigare läst om.

Media förtydligar hjälporganisationens fantastiska arbete, men det bevisar också vilken farlig process det är att jobba som fältarbetare. De tar stora risker kring sina egna liv, i enbart syfte för att rädda andras.

Ur "Dagens Nyheter" publicerat 2009- 03- 12, 20:14

"Tre utländska hjälparbetare kidnappades på torsdagen i Sudans Darfur-region. Nu evakuerar Läkare utan gränser den personal som finns kvar i landet.

De tre hjälparbetarna, en kanadensisk sjuksköterska, en italiensk doktor och en fransk samordnare, fördes bort av beväpnade män från organisationens kontor i norra Darfur."

Metod 3:

En annan metod jag använt mig av för det här arbetet har jag internet att tacka för. Jag har hittat flera bloggar skrivna av fältarbetare för Läkare Utan Gränser.

Ett exempel av dessa bloggare är Monica Oswaldsson.

Monica arbetar som fältarbetare för Läkare Utan Gränser's hollänska sektion i Haiti. På hennes hemsida http://monikaoswaldsson.wordpress.com kan man hålla sig uppdaterad och tydligt informerad om situationen där.

Monica Oswaldsson har titeln "Mental Health Officer" och har sin huvuduppgift riktad på att stötta kvinnor i  svåra situationer. Bland annat kivinnor som har förlorat sitt barn, blivit övergiven av sin familj, varit utsatt för våld eller våldtäkt, kvinnor som måste adoptera bort sitt barn eller upplever en svår graviditet.

Monica Oswaldsson i inlägget "En stund av ro" juli 27, 2009

"Jag har haft min första stund av fullkomlig ro. När allting tystnar och stillnar. När världen slutar snurra för ett ögonblick. Jag är uppe på andra våningen i sjukhuset, en fullbelagd avdelning med över 60 patienter i ett enda stort rum. På en stol i ena hörnet sitter en liten tjej i ett stort blommigt nattlinne. Hon håller just på att amma sin son. Helt absorberad av honom. Just nu finns inget annat i världen, för henne eller för mig. En stund av fullkomlig stillhet. Hon är nästan 12 år och vi har hittat en lösning för henne och för barnet, i s...