SO REDOVISNING ISLAM

2 röster
4454 visningar
uppladdat: 2010-02-11
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

SO REDOVISNING

Islam

KORANEN innehåller 114 suror (kapitel).

Här ett smakprov ur sura 17 Den nattliga resan, vers 22-25.

22. SÄTT INTE en annan gud vid Guds sida! Annars kommer du att finna dig klandrad och utstött.

23. Er Herre har befallt att ni inte skall dyrka någon annan än Honom. Och [Han har anbefallt er] att visa godhet mot era föräldrar. Om en av dem eller båda uppnår hög ålder i din vård, var då inte otålig eller sträng mot dem, tillrättavisa dem inte, och tala alltid hövligt och vänligt till dem.

24. Och sänk ödmjukt [ömhetens] vinge över dem och be: "Herre! När jag var liten vårdade och fostrade de mig [med kärlek]; förbarma Dig [nu] i Din nåd över dem!"

25. Er Herre vet vad ni bär inom er. Om ni strävar efter att leva ett rättskaffens liv [skall Han överse med era fel och brister] och Han är alltid beredd att förlåta dem som, när de har begått ett fel, återvänder till Honom med ånger i sinnet.

Tolkningen av Koranen

Under de senaste årtiondena har "Islam är lösningen" ­utgjort slagordet för många organisationer i den muslimska världen. Islams politiska dominans har av många uppfattats som ett hot mot tidigare sociala framsteg, särskilt när det gäller kvinnors möjligheter. Denna dominans har framkallat starka reaktioner från feministiska organisationer, både i den muslimska världen och i västländerna. Man glömmer dock ofta bort att även om återupplivandet av islam i en del länder har försämrat kvinnors sociala status, så har det i en del av dessa länder även medfört att kvinnor kommit att engagera sig aktivt både socialt, intellektuellt och politiskt. Utvecklingen av islamisk feminism är ett slående exempel på denna utveckling.

I slutet av oktober ska den tredje internationella konferensen om islamisk feminism äga rum i Barcelona (se www.feminismeislamic.org). Konferensen fokuserar inte bara på kvinnors problem i muslimska länder utan i hela vår globaliserade värld. Det är en situation som präglas av ett dubbelt förtryck: ett ekonomiskt, på grund av neoliberalism, och ett politiskt, på grund av religiös fundamentalism. Tidigare brukade muslimska kvinnokämpar sträva ­efter att hitta islamiska (läs: icke-västerländska) lösningar för de problem som kvinnor i de muslimska länderna möter. I denna konferens däremot är syftet att hitta nya lösningar som är baserade på mänskliga rättigheter och universala normer och värderingar. De två ämnen som ska diskuteras i denna konferens är (1) förhållandet mellan global feminism och islamisk feminism samt (2) olika strategier för att förbättra muslimska kvinnors rättig­heter, vilka främjas av nationella och internationella föreningar som utgår från mänskliga rättigheter. Denna vändning beror delvis på utvecklingen av en ny riktning inom feminism och islam som först och främst började bland islamiska feminister i Iran.

I många sammanhang förnekar man emellertid att feminism som bygger på ­islam alls skulle vara möjlig, att feminismens idéer baseras på normsystem som strider mot de islamiska. Samtidigt har studier av islamisk feminism i Iran, med exempel på hur islam och de icke-islamiska begreppen kan möta varandra, gjort det möjligt att bredda förståelsen av religionen. På ett liknande sätt kan även de icke-muslimska feministernas förståelse för ­feminismens olika kulturella förutsättningar och kontexter breddas.

Många feminister, politiker, journalister, romanförfattare och även filmskapare i väst har fokuserat på kvinnors situation i muslimska länder. De har dock inte ägnat nog uppmärksamhet åt de iranska kvinnornas intellektuella och praktiska ansträngningar för att rekonstruera genusinriktade islamiska tankegångar. Denna brist på intresse kommer bland ­annat ur den nya våg av islamofobi som började med uppkomsten av islamisk funda­mentalism inom politiken efter revolutionen i Iran 1979 och som nådde klimax efter 11 september. Som ett resultat av detta försöker flera politiker och även massmedia i väst att driva en ny kolonial politik där man demoniserar muslimer för det som betraktas som den största skillnaden mellan dem och västerlänningar: den islamiska ­synen på genus och genuspolitiken. På grund av den ensidiga synen på muslimska kvinnor i väst har Mellanösterns feministiska akademiker, under nästan två årtionden, försökt verka för en adekvat och bättre förståelse av komplexiteten i kvinnosituationen i islamiska samhällen.

Sociologiprofessorn Haideh Moghissi har i flera böcker beskrivit hur iranska kvinnor från olika religiösa och etniska bakgrunder försökt att sakta men säkert vinna tillbaka den mark de har förlorat på grund av islams politiska inflytande i Iran. Detta oavsett om kvinnorna varit religiösa eller sekulära, rika eller fattiga, haft ringa eller omfattande utbildning. Många har gått ännu längre i sina krav och vill att kvinnor ­erkänns som fullvärdiga medborgare. Det intressanta i sammanhanget är inte bara det kurage tusentals kvinnor visar i striden för sina mänskliga rättigheter - ett kurage som sätter deras karriärer, familjer och liv i fara - utan även att denna strid har lett till utvecklingen av en ny islamisk feministisk riktning.

Sekulära kvinnor i och utanför landet har kämpat både för iranska kvinnors sociala och politiska rättigheter och för att dra världens uppmärksamhet till kvinnors situation i Iran. Sekulära kvinnors kamp är viktig men har tyvärr varken varit tillräckligt ­effektiv eller utbredd för att ändra de starka religiösa strukturerna i socialt och politiskt liv i dagens Iran. En orsak till detta misslyckande är den totala makt fundamentalisterna har över de viktiga statliga institutionerna. Därför blir sekulära kvinnors ansträngningar begränsade till ett mycket litet område.

Ett inre tryck och ett inifrånperspektiv är vad som behövs för att förändra den framträdande fundamentalistiska ordningen. Iranska muslimska kvinnor, särskilt kvinnor ur eliten, har trätt fram som svar på detta krav. Deras strävan har gett upphov till en ny trend inom islamisk feminism i Iran, en strävan att omtolka traditionella teologiska och lagliga källor inom ­islam. Vad denna utveckling visar är att en feministisk inställning är möjlig till både islamisk lag och heliga texter. En orsak till denna utveckling är att Islam efter 1979 saknat en oppositionell funktion i iransk inrikespolitik; det verkar som om en sådan inställning åter blivit nödvändig. Islams politiskt dominerande roll innebär att de medverkande i olika samhällsinstitutioner måste handskas med de inbyggda spänningar som följer av tillämpningen av ­sharia (den gudomliga lagen) i modern tid. När sharia blev grunden för rättssystemet i den islamiska staten tvingades makt­havarna ta itu med en motsägelsefull uppgift: dels skulle de försvara familjen och återställa den förment "riktiga och höga" status som islam föreskriver kvinnorna, dels tvingades de försvara de privilegier och förmåner som sharia tilldelar män. Denna motsägelsefulla uppgift blir ännu svårare att hantera när den islamiska ­staten tvingas möta en del frågor som tillhör den moderna tiden och för vilka det inte finns något facit i heliga texter, frågor gällande demokrati, jämlikhet, yttrandefrihet och IT-kommunikation.

De senaste femton åren har sett ett uppsving av feministiska omläsningar av de heliga ­texterna i Iran - en för­ändring som är så radikal att den saknar motstycke i resten av den islamiska världen och är unik i historien för islamisk lag. Ändå kan man inte hävda att kvinnor i Iran är socialt och juridiskt jämställda män. Trots många års hårt arbete av en anmärkningsvärt aktiv grupp kvinnor, både inom och utanför den iranska statsapparaten, kvarstår en rad diskriminerande lagar. Men det gångna årtiondet har också sett en oerhörd tillväxt av kvinnors intellektuella och kulturella verksamheter i Iran. En del tidskrifter, som exempelvis Zanan (Kvinnor) - landets mest prominenta tidskrift med genusinriktning - har tydligt definierat sig som feministiska och har påbörjat ett projekt där islamiska källor om kvinnor tolkas radikalt utifrån ett feministiskt perspektiv. I detta sammanhang används exempelvis idéer om kön som social konstruktion och den individuella kvinnans känsloupplevelser, som inte inryms i gängse islamiska juridiska och teologiska diskurser. Detta projekt har dock inte varit okontroversiellt i hemlandet. En statlig censurmyndighet upphävde i februari detta år publiceringstillståndet för Zanan, som tills dess publicerats under 16 år. Tidningens redaktör Shahla Sherkat har flera gånger gått till domstol för artiklar som publicerats i Zanan. Hon fängslades i januari 2001 under 4 månader för att ha deltagit i en kvinnokonferens i Berlin där både muslimska och sekulära iranska kvinno­kämpare deltog.

Trots att strategin att omtolka Koranen och andra islamiska källor inte är unik för de islamiska feministerna i Iran kan man säga att dessa feminister representerar en postmodern, radikal inriktning inom denna omtolkningstradition. Som John Esposito, den världsberömda islamologen, har betonat bryter iransk islamisk feminism ny mark när det gäller att genom nytolkningar av heliga texter ompröva genus inom islam.

D et radikala hos islamiska feminister i Iran är att de inte hävdar att tolkningar av en del verser i Koranen gällande kvinnofråga är felaktiga (vilket en del andra kvinnokämpare i muslimska länder har hävdat), utan att dessa verser är oanvändbara. I sin "kritik" av Koranen har de applicerat filosofen Abdolkarim Soroushs ­inställning till islam och dess heliga texter. Soroush, som tidigare var en av den islamiska revolutionens mest välkända och vältaliga förespråkare, har senare av den amerikanske journalisten Robin Wright kallats för shiamuslimernas Martin Luther för sina reformistiska idéer. Även om Soroush inte kan betraktas som en förespråkare för genusjämställdhet är han utan tvivel en av de mest inflytelserika figurerna bland islamiska feminister, liksom för skribenterna på Zanan. Soroushs huvudtes är att det finns fundamentala frågor (zati) inom islam som inte kan ändras. Dessa frågor är så viktiga beståndsdelar att utan dem är islam inte islam. Det finns dock andra frågor, som han kallar för tillfälliga (arazi), vilka uppkommer som ett resultat av den särskilda tid och plats som Muhammed, islams profet, föddes och fostrades i. Enligt Soroush var det en historisk tillfällighet att profeten Muhammed föddes i Arabien och att islams språk, som en direkt följd av detta, blev arabiska; något som enligt Soroush haft genomgripande effekter på Koranens begreppssystem.

Soroushs argument innebär att han klassificerar många lagar i islam som tillfälliga där de vanligtvis brukar betraktas som fundamentala, exempelvis lagen som tillåter muslimska män att gifta sig med fyra kvinnor och lagar som ger männen automatisk rätt till skilsmässa och omvårdnad av barnen. I en intervju i The Guardian 1996 betonade Soroush att lagar om kvinnofrågor är tillfälliga och "kan vara föremål för diskussion" (ijtihad). Soroushs doktrin om "utvidgning av profetisk erfarenhet" möjliggjorde för islamiska feminister att ifrågasätta muslimska prästers korantolkningar som underminerar kvinnors rättigheter, genom att hävda att de endast speglar några begränsade erfarenheter ur Muhammeds personliga liv. Dessa verser är därför bara giltiga under en begränsad historisk period och är inte relevanta i vår moderna tid. Bland andra Shahla Sherkat kräver att det religi&oum...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: SO REDOVISNING ISLAM

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2010-02-11]   SO REDOVISNING ISLAM
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=58547 [2022-08-15]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×