- En undersökning av censur i media under krigsförhållanden

3 röster
9196 visningar
uppladdat: 2010-03-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Språk/kommunikation/Omvärld

0910 Höstterminen 2009

Bör censur i krig tillåtas?

- En undersökning av censur i media under krigsförhållanden

Neby Araya                                                                    Klass S1B

Nore Rinnesjö Eckerberg                                                Bromma Gymnasium

Adam Kolthoff                                                               Samhällsvetenskapliga programmet

Lova Nestrell                                                                 Samhällssvetenskaplig inriktning

Sounds of silence

Hello darkness, my old friend
I've come to talk with you again
Because a vision softly creeping
Left its seeds while I was sleeping
And the vision that was planted in my brain
Still remains
Within the sound of silence

In restless dreams I walked alone
Narrow streets of cobblestone
'Neath the halo of a street lamp
I turned my collar to the cold and damp
When my eyes were stabbed by the flash of a neon light
That split the night
And touched the sound of silence

And in the naked light I saw
Ten thousand people, maybe more
People talking without speaking
People hearing without listening
People writing songs that voices never share
And no one dared
Disturb the sound of silence

"Fools", said I, "You do not know
Silence like a cancer grows
Hear my words that I might teach you
Take my arms that I might reach you"
But my words, like silent raindrops fell
And echoed
In the wells of silence

And the people bowed and prayed
To the neon god they made
And the sign flashed out its warning
In the words that it was forming
And the sign said, "The words of the prophets are written on the subway walls
And tenement halls"
And whispered in the sounds of silence

Paul Simon och Art Garfunkel

Innehållsförteckning

Bör censur i krig tillåtas?.

Sounds of silence. 1

Abstract:  Should Censorship in wartime be allowed. 3

1. Inledning. 4

1.1         Bakgrund. 4

1.2  Problemformulering och syfte. 4

1.3  Disposition. 5

2.  Metod och material 6

2.1  Vetenskapligt synsätt. 6

2.2  Val av angreppssätt. 6

2.3  Datainsamling. 6

2.4  Val av litteratur. 6

3.  Censur. 7

3.1  Vad betyder "censur"?. 7

3.2  Vilka former av censur finns det?. 7

3.3  Vad säger grundlagen om censur?. 7

3.4 Censur i Sverige under andra världskriget. 9

3.5  Censur i moderna krig. 10

3.5.1  Kriget i Irak. 11

3.5.1  Kriget i Vietnam.. 12

3.6  Censur idag i andra länder. 13

3.7  Skäl för och mot censur i krig. 20

3.5 Informationstekniken och möjligheten till censur. 21

4.  Analys och slutsatser. 22

4.1 Vad är censur och i vilka former finns censur?. 22

4.2 Är det tillåtet med censur under krig i Sverige?. 22

4.3  Har censur under krig förekommit i Sverige?. 23

4.4 Har censur förekommit i något annat land under något av den senaste tidens krig?. 23

4.6  Vilka skäl finns för och mot censur under krig?. 24

4.8 Bör censur tillåtas under krig i Sverige?. 25

Källförtäckning. 26

Abstract:  Should Censorship in wartime be allowed

Critics say that in some countries the people live in the dark, and the governments use censorship to keep them there, particularly in wartime. They do not see the true nature of their countries or the wars.

Whether this is a valid statement or not is up to you to decide.

However, there are always two sides of a story and in this report we will carefully and open-mindedly discuss them both. Additionally, we will cover the impact censorship has had in Sweden, and in other countries, in wars, and if it is by Swedish law legal to use censorship in wartime. We will also discuss if censorship during war will be technically possible in the future, and if censorship in wartime should be allowed in Sweden.

We have approached this problem by thoroughly reading sources that are both for and against censorship in wartime.

Censorship we can find in many places; newspapers, Television, and on the Internet. Of course it's hard to find, hence the censorship, though it's easy to find where there should be censorship. The reasons for censorship in war may vary, but they all are pretty much the same. For instance: not to leak information to the enemy, or to protect the people from harsh visual material. Some say that these images are necessary to grasp the seriousness of war, else we become numb to the fact of war, and the government is free to operate without any hassle.

Our conclusion is that censorship is always, in all times, a threat to democracy. Naturally, no one should reveal information that could harm the soldiers of their own country. That is common sense and censorship is not necessary to achieve that.

1. Inledning

Här kommer vi att presentera syftet med rapporten och ge en bakgrund till ämnet. Vi kommer också att och gå igenom rapportens disposition.

•1.1    Bakgrund

Censur kan innebära att någon statlig myndighet på förhand granskar material i medier, t ex TV och tidningar eller kommunikation, t ex Internet, och förbjuder att materialet visas. Men censur kan också finnas på andra sätt.

I Sverige har vi yttrandefrihet, d v s en rätt att fritt yttra oss och föra fram åsikter.  Yttrandefriheten har dock flera begränsningar. T ex finns vissa undantag som gäller att skydda staten mot exempelvis spioneri, landsförräderi  och hot mot rikets säkerhet.

I krig har det ofta förekommit censur. Skälet har varit att staten vill att nyheter om motgångar i kriget inte skall påverka soldaterna eller befolkningen. Ett annat skäl har varit att skydda landet på andra sätt, t ex genom att inte fienden ska utnyttja viss information.

1.2  Problemformulering och syfte

Vår avsikt är att klarlägga en rad frågor:

Vad är censur? Vilka former av censur finns?

Är det tillåtet med censur under krig i Sverige (enligt grundlagen om yttrandefrihet)?

Har censur under krig förekommit i Sverige (t ex under andra världskriget)?  

Har censur förekommit i något annat land (t ex USA) under något av den senaste tidens krig (t ex under kriget i Irak)?

Finns censur idag i andra länder och vad är det för sorts länder?

Vårt syfte är att ta reda på vilka skäl som finns för och mot censur under krig och om det med dagens kommunikationsteknik fortfarande är möjligt med censur.

Slutligen vill vi dra egna slutsatser om censur bör tillåtas under krig i Sverige

1.3  Disposition

Kapitel 1: Inledning. En beskrivning av problemet, varför vi har valt ämnet och vilka avgränsningar vi har gjort.

Kapitel 2: Metod och material. Vilka metoder och angreppssätt vi har använt oss av.

Kapitel 3: Censur. Censurens bakgrund och censurens olika former. Undersökning av Sveriges grundlagar och vad grundlagen om yttrandefrihet säger om censur i Sverige. Sveriges censur under andra världskriget, hur censur fungerar i andra länder och en inblick i den censur vi kan hitta i moderna krig. Utöver det kommer vi gå igenom eventuella anledningar/skäl till varför en stat använder sig av censur i krig.

Kapitel 4: Analys och slutsatser Redogörelse för resultatet av vår undersökning, en analys av resultatet slutsatser utifrån de resultat som vi har kommit fram till i den avhandlande delen.

2.  Metod och material

I detta kapitel kommer vi att beskriva hur vi har hanterat vår frågeställning. Vi kommer att

presentera vilket synsätt vi har haft när vi studerat litteraturen, vilken metod vi har använt

oss av när vi har samlat in och analyserat data.

2.1  Vetenskapligt synsätt

Vetenskap kan beskrivas som: "systematiskt samlad och organiserad kunskap; resultat av den verksamhet som enligt vissa regler försöker konstruera redskap för att förstå, förklara, beskriva och ibland förutsäga olika företeelser i världen."  (NE 2009-a)

Vi har valt att använda oss av det hermeneutiska synsättet. Ordet hermeneutik betyder, läran om tolkning (NE 2009-b). Det hermeneutiska synsättet bygger på att man skapar sig en helhetsbild av det studerade området. Det betyder alltså att det hermeneutiska synsättet bygger på en persons subjektiva förståelse av vad han eller hon studerar.

Detta anser vi vara det bästa synsättet för vårt ändamål, eftersom vår rapport bygger på att vi formulerar egna slutsatser vilket kräver att vi har en förståelse och en klar bild av ämnet.

2.2  Val av angreppssätt

Vi har valt att använda oss av en deduktiv metod, dvs. att vi utgår och drar slutsatser från befintliga teorier, skrivna av andra författare. Detta kommer att vara vårt angreppssätt till majoriteten av vårt arbete.

2.3  Datainsamling

I denna rapport kommer vi huvudsakligen använda oss av sekundärkällor, dvs. faktaböcker, uppslagsverk, tidningar, radio, tv, utredningar och statistiskt underlag eller genom att söka material på bibliotek och internet, hos myndigheter och företag. (BRUSHandboken, 2006)

I denna rapport har vi inte kopierat något utan att hänvisa till källan, rapporten består av våra ord och formuleringar.

2.4  Val av litteratur

Vi har valt att söka information från flera källor, bl.a. har vi använt oss av Internet, NE, ett antal artiklar samt ett urval böcker.  Detta passar vårt deduktiva angreppssätt.

Vi anser att Wikipedia inte är en helt trovärdig källa, därför använder vi den begränsat och endast som jämförelse med annat material för att få en helhetsbild.

3.  Censur

Vad är egentligen censur? Den litteratur vi har studerat diskuterar och förklarar vad man

anser att censur innebär, den förklarar också om det är tillåtet med censur i krig och annat som berör censur av media i krig. Vi har valt litteraturen genom att använda oss av sökord som; censur, censur av media och censur i krig, bland andra. Vi har sedan valt böcker/artiklar som har haft en övergripande beskrivning av ämnena, detta för att inte hamna i detaljer, då syftet är att se helheten.

3.1  Vad betyder "censur"?

I NE förklaras att censur kan innebära att någon statlig myndighet på förhand granskar material i medier, t ex TV och tidningar eller kommunikation, t ex Internet, och förbjuder att materialet visas.

Censur kan också finnas på andra sätt.

I Sverige har vi yttrandefrihet, dvs. en rätt att fritt yttra oss och föra fram åsikter.  Men yttrandefriheten har flera begränsningar. T ex finns vissa undantag som gäller att skydda staten mot exempelvis spioneri, landsförräderi och hot mot rikets säkerhet.

3.2  Vilka former av censur finns det?

Man brukar tala om två former av censur. Den ena kallas intern censur eller självcensur, vilket enligt NE beskrivs som självpåtagen återhållsamhet vid publicering. Med detta menas att självcensur är censur där en ansvarig utgivare för ett verk, till exempel en bok eller en film, avstår från att publicera verket eller delar av det, utan direkt tvång.

Den andra formen man brukar tala om är den statliga censuren. Den är beskriven i Olof Rydbecks, "I maktens närhet", sid s.69-70, som att en statlig myndighet förhandsgranskar material i medier eller kommunikation och förbjuder visning av hela materialet eller delar av det.

3.3  Vad säger grundlagen om censur?

Oavsett anledningar till censur av media under krigstid, vad säger den grundlag om yttrandefrihet vi har i Sverige om det? Får man verkligen censurera media i krig i Sverige?

I Sveriges grundlag om yttrandefrihet står det tydligt och klart om myndigheternas rätt till att censurera material inom t. ex tv, radio och tidningar.

1 kap. Grundläggande bestämmelser

1 § Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.

   Vad som sägs i grundlagen om radioprogram gäller förutom program i ljudradio också program i television och innehållet i vissa andra överföringar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor.Med tekniska upptagningar avses i denna grundlag upptagningar som innehåller text, bild eller ljud och som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.Med databas avses i denna grundlag en samling av information lagrad för automatiserad behandling

2 § Varje svensk medborgare är tillförsäkrad rätt att till författare och andra upphovsmän samt till utgivare, redaktioner, nyhetsbyråer och företag för framställning av tekniska upptagningar lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande i radioprogram och sådana upptagningar. Han har också rätt att anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst för sådant uppgiftslämnande eller offentliggörande. I dessa rättigheter får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag. (Regeringskansliets rättsdatabaser 1991-11-14)

Slutsatsen av 1 kap.  1 och 2 §§ är att människor i Sverige har rätt till informationsfrihet och yttrandefrihet, dvs. vi har rätt till att yttra oss och framföra våra åsikter och vi har rätt att höra andras åsikter. Dessa rättigheter framgår tydligt i grundlagarna.

3 § Det får inte förekomma att något som är avsett att framföras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning först måste granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ. Inte heller är det tillåtet för myndigheter och andra allmänna organ att utan stöd i denna grundlag, på grund av det kända eller väntade innehållet i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, förbjuda eller hindra dess offentliggörande eller spridning bland allmänheten.

   Trots första stycket får det genom lag meddelas föreskrifter om granskning och godkännande av rörliga bilder i filmer, videogram eller andra tekniska upptagningar som skall visas offentligt.Det får inte utan stöd i denna grundlag förekomma att myndigheter och andra allmänna organ på grund av innehållet i radioprogram och tekniska upptagningar förbjuder eller hindrar innehav eller användning av sådana tekniska hjälpmedel som behövs för att kunna ta emot radioprogram eller för att kunna uppfatta innehållet i tekniska upptagningar. Detsamma gäller förbud mot anläggande av trådnät för sändning av radioprogram. (Regeringskansliets rättsdatabaser 1991-11-14)

Slutsatsen av 1 kap. 3 § är att myndigheterna inte har någon rätt enligt grundlagen att på något sätt förhandsgranska eller förbjuda eller hindra offentliggöranden som t.ex. tv och radioprogram. Det finns dock ett undantag: "rörliga bilder i filmer, videogram eller andra tekniska upptagningar som skall visas offentligt" får granskas och godkännas i förväg, d v s censureras, om det är tillåtet genom annan lag. En sådan lag är lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram, också kallad granskningslagen. Lagen innebär att Statens biografbyrå prövar om framställningen i en film eller ett videogram ska godkännas för visning.

Yttrandefrihetsgrundlagen innehåller inget undantag som gäller krig. Däremot innehåller yttrandefrihetslagen flera bestämmelser som är särskilt viktiga i krig. Dessa bestämmelser finns i 5 kap. 3 §

5 kap. Om yttrandefrihetsbrott

3 § Om någon lämnar ett meddelande, som avses i 1 kap. 2 §, eller, utan att svara enligt 6 kap., medverkar till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, som författare eller annan upphovsman eller genom att framträda i radioprogrammet och därigenom gör sig skyldig till
1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;
2. oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller
3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag,
gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för sådant brott.

Slutsatsen av 5 kap. 3 § är att en rad olika brott som oftast begås under krigstid eller när ett krig hotar, kan falla utanför grundlagens skydd och straffas enligt den vanliga lagen om brott och straff, den s k brottsbalken. Det innebär också att t ex tidningar och videofilmer som har något med brotten att göra kan beslagtas och förstöras. även radiosändare, datorer, tryckpressar och annan utrustning som använts kan beslagtas och förstöras för att förhindra att nya brott begås.

3.4 Censur i Sverige under andra världskriget

Har censur förekommit i Sverige, till exempel under andra världskriget?

"Under andra världskriget gick regeringens politik ut på att försöka hålla Sverige så 'neutralt' som möjligt gentemot nazismen och den nya politiska makt som höll på att växa fram i Europa. Allt eftersom nazismen växte sig allt starkare i Tyskland och de tyska krigsangreppen riktades mot alltfler stater, väcktes protester bland journalisterna. Man protesterade mot att man i Sverige var för 'eftergiven' mot Tyskland. I början av 1940 inrättades Statens Informationsstyrelse (SIS), som skulle informera allmänheten om krisåtgärder men också granska pressen. Informationsstyrelsen gjorde sig snart avskydd inom pressen för sina gröna och grå lappar och fick i folkmun namnet 'Non-informationsstyrelsen'. Artiklar som gavs en grön lapp godkändes och fick publiceras, artiklar som försågs med grå lappar skulle inte publiceras."

(Om motstånd och kollaboration, hösten 2000)

Under andra världskrigets gång censurerades information i Sveriges tidningar och radio. Den dåvarande statsministern Per Albin Hansson med regering beslutade om vad det svenska folket fick veta. Pressen var Sveriges huvudsakliga källa för information och utan frihet för denna "tredje statsmakt" var Sveriges befolkning i blindo. Som beskrivs i artikeln Om motstånd och kollaboration, ville regeringen att den Svenska befolkningen inte skulle ta del av några protester mot Sveriges neutralitetspolitik, i syfte att inte oroa folket. Det var bättre att det Svenska folket förblev ovetande om vad som försiggick, menade regeringen.

3.5  Censur i moderna krig

Har censur förekommit i något annat land, till exempel USA, under något av den senaste tidens krig, till exempel i Irak?

Många länder anser att det är bäst att folket inte får veta om krigets bakslag, utan endast om krigets framgångar. Detta stärker både folket och soldaterna moraliskt, och kan få andra effekter som att soldaterna får större stridslust om det "går bra" på andra fronter i kriget, och självklart vill de inte vara sämre själva.

3.5.1  Kriget i Irak

Irakkriget började i och med invasionen av Irak den 20 mars 2003, vilken genomfördes av en koalition av länder där Storbritannien och framförallt USA spelade de största rollerna. Kriget pågår fortfarande. Efter flera år av blodig ockupation har man sett otaliga brott mot de mänskliga rättigheterna i Irak. Hundratusentals Irakiska medborgare har dött eller på något sätt blivit skadade, och ännu flera miljoner har blivit flyktingar. Urgamla städer har blivit förstörda av USA:s luftattacker. Tusentals Irakier har blivit fängslade och i många fall torterade. I vissa fall har det belagts att USA:s militärer har varit direkt delaktiga i tortyr.

I Naomi Spencers Artikel om den militära censuren som användes under kriget i Irak beskrivs det hela som om USA:s invånare lever i mörker om sitt lands sanna natur. Lite, om ens något, reflekteras över det verkliga scenariot utan det som står i tidningen är det som militären tycker att USA:s befolkning behöver veta.

Ett exempel på detta är en titel i den amerikanska tidningen New York Times, "4 000 US Döda, och en handfull av bilder", väldigt få fotografier av ockupationen har hittat vägen från Irak genom militärens övervakning till folket. Det mest bristande materialet var i visuellt format, dvs. film.

Militären och Bushs (dåvarande presidenten) regering hade infört regler och mallar över vad media fick använda sig av och vad som inte fick visas, det som inte fick visas var bland annat: dokumentationer av slagfältets förluster, vilka, rank, eller annan identifiering av personer.

Figur 14

Dödade mariner, 26 juni 2008, självmordsbombare i Karmah, nära Fallujah, i Anbar-provinsen. Fotografen, Zoriah Miller, blev avsatt från sin marinenhet efter publiceringen av bilden på hans fotojournalist sajt, Zoriah.com.

 

För att få publicera en bild var man tvungen att ha personens samtycke, vilket är svårt att få från en svårt skadad eller döende man.

Efter 5 år och fler än 4 000 Amerikanska stridsoffer, finns bara färre än ett halvt dussin bilder på döda Amerikanska soldater.

3.5.1  Kriget i Vietnam

USA:s krig i Vietnam avslutades 1975, d v s nästan 30 år före kriget i Irak. Anledningen till att vi har med Vietnam här är för att ge en kontrast till kriget i Irak. Vi ska inte prata så mycket om Vietnamkriget utan snarare nämna några få saker om censureringen.

Enligt artikeln The Censorship of the Vietnam War and Operation Iraqi Freedom kan vi se en markant skillnad mellan de två krigen i fråga om censur.

Till skillnad från de två världskrigen, då USA har haft en strikt policy att inte publicera någon bild på döda amerikanska soldater, kunde denna policy inte upprätthållas i kriget i Vietnam. Huvudorsaken var att televisionen hade blivit dominerande som massmedia och att de som redigerade filmmaterialet ville visa kriget från dess värsta sida. Staten hade ingen möjlighet att hindra strömmen med traumatiska bilder av Amerikanska offer. Därför brukar man kalla Vietnamkriget för "ocensurerat".

Från att inte ha tillåtit att en enda bild publicerades under andra världskriget, lät man en ström med fotografier, reportage och filmer publiceras under Vietnamkriget. Resultatet blev att uppslutningen kring kriget i USA blev svagare ju längre kriget pågick. Till slut var hemmaopinionen så låg att USA tvingades avsluta all inblandning i konflikten. Man kan säga att den stora mängden nyhetsmaterial var en av anledningarna till att USA drog sig tillbaka. Detta kanske har lett till en motreaktion under Irakkriget? Genom censur har militären tagit ett hårt grepp om nyhetsförmedlingen för att inte upprepa misstagen från Vietnamkriget.

3.6  Censur idag i andra länder

Förekommer censur idag i andra länder och vad är det för sorts länder?

Den yttrandefrihet och informationsfrihet vi har i Sverige är långt ifrån självklar i alla länder.

CPJs (Committee to Protect Journalists) lista över de länder som använder sig av censur mest i världen använder vi oss nu av för att beskriva hur censur fungerar i dag i de länder som toppar listan.

•3.6.1     Nordkorea

Figur 1

                                     Ledare:

                                     Kim Jong II, ordförande, Nationella Försvarskommissionen, har varit vid

makten sedan hans far Kim II Song dog 1994.

Hur censureringen f

Hur censuren fungerar:                                                                                            

Nordkorea har tagit efter idealet av styrelseskick enligt Stalins modell; en kommunistisk stat som skapar världens djupaste informationstomhet. All radio, TV, och nyhetstidningar är kontrollerade av regeringen. Radio- och TV-mottagare är låsta till regeringens frekvenser. Innehållet är nästan bara från den officiella Korean Central Central News Agency (KCNA). Det som visas är en daglig dos av fjäsk till deras "käre ledare" Kim Jong II och hans handlingar. Landets ökande svält nämns aldrig. Väldigt få antal utländska journalister får tillträde till landet, och de måste ackompanjeras av en övervakare var de än går.

Övrigt:

Efter en dödlig explosion april 2004 i Ryogchon nära den Kinesiska gränsen, hade

KCNA rapporterat att medborgarna hade visat "andan att skydda sin ledare med sina egna

liv" genom att rusa in till de brinnande byggnaderna för att rädda porträtt av Kim "innan de

söker efter sina familjemedlemmar eller rädda sina personliga ägodelar." Samtidigt var den

internationella pressen chockerade av det tragiska scenariot, där mer än 150 dog och

tusentals var skadade.

3.6.2 Burma

Ledare:

Than Shwe, som tog över positionen som ordförande i militärorganisationen känd som State Peace och Utvecklingsrådet 1992 efter att 1988 kuppledaren General Saw Maung hade avgått.

Figur 2

Hur censuren fungerar:

Militärorganisationen äger alla dagliga

nyhetstidningar och radio, samt landets tre

TV-kanaler. Media vågar inte ens antyda,

och än mindre rapportera,

antiregeringsuppfattningar.

Burmas få privat ägda tryckerier måste                                                      

lämna in innehållet till Press Scrutiny Board 

för godkännande innan publicering:

förseningar i och med att allt material måste

granskas gör att nyheter inte publiceras dagligen.

2005, tog organisationen kontroll över Bagan Cybertech, Burmas största Internet service och tillhandahållare för satellitmaterial. Medborgare har blivit arresterade för att ha lyssnat på BBC eller Radio Free Asia offentligt. Ansökningar om Visa från utländska journalister nekas vanligtvis förutom när regeringen vill visa en politisk händelse.

Övrigt:

En artikel den 4 juni, 2005 i "New Light of Myanmar" (Burma) med titeln "Have

positive attitude in broadcasting news" förklarar regeringens kontakt med media: "Det

Myanmarska folket önskar inte titta, läsa, eller att lyssna på korrupt och vridna

nyhetsrapporter och lögner."

The voice, en Rangoon-baserad veckotidning, blev nedlagd Maj 2005 som straff för en

förstasidesartikel om Vietnams tillbakadragande från Burmas nyårs "vattenfestival", vilket

militärorganisationen fann genant.

3.6.3Turkmenistan

Figur 3

Ledare:

Saparmurat Atayevich Nijazov, framröstad 1991 och förklarad

President för livet 1999. Saparmurat avled december 2006 och hans

ersättare Kurbanguly Berdymuchamedov kom till makten.

Hur censuren fungerar:

Nijazov isolerade landet från resten av världen och skapade en djup

beundran av sig själv bland folket och förklarade sig själv som

"Turkmenbashi", Turkarnas fader.

Staten äger all media och Kurbangulys regering kontrollerar dem

genom att placera ut editerare och censurerat material.

Figur 4, Kurbanguly Berdymuchamedov

Kurbanguly godkänner personligen framsidematerial från de större               

dagliga tidningarna, vilka alltid innehåller en framstående bild av

honom själv. 2005, stängde staten alla bibliotek förutom huset där

presidentens böcker förvarades, och det förbjöds att importera

utländska publikationer. Statens media överöste Nijazov med beröm

samtidigt som de ignorerade viktiga publikationer om AIDS, prostitution,

arbetslöshet, fattigdom, brott och droger. En handfull med lokala och

utländska korrespondenter jobbar för utländska, huvudsakligt Ryska,

nyhetsbyråer, men deras frihet är minimal.

Övrigt:

Landets TV visar en konstant, gyllene profil av Niyazov vid botten av skärmen. Nyhetsankare börjar varje sändning med att utlova att deras tunga kommer att skrynkla ihop om de någonsin rapporterar något baktalande om landet, flaggan, eller presidenten.

Niyazov var en av de mest uppmärksammade ledarna i världen och efter hans död, upphävde efterträdaren Kurbanguly några av Nijazovs beslut. Han har bland annat förbättrat relationerna med omvärlden, med statsbesök från bland annat Irans president Mahmoud Ahmadinejad, och har slutit ett avtal med Ryssland om byggandet av en gasledning mellan de båda länderna via Kazakstan.

3.6.4 Ekvatorial Guinea

Ledare:

Figur 5

President Teodoro Obiang Nguema Mbasogo, vid makten sedan

Statskuppen 1979.

Hur censuren fungerar:

Kritik mot Obiangs brutala regim är inte tolererat i det spansk-

talande landet i Afrika. Alla sändningar i media är ägda av staten,

förutom RTV-Asonga, privat radio och televisionsnätverk som ägs

av presidentens son, Teodorino Obiang Nguema. En handfull

privat ägda nyhetstidningar finns, men publicerar sällan på grund av

finansiellt och politiskt tryck.

En förvisad frihetspress ASOLPEGE-Libre säger att den enda publiceringen som förekommer regelbundet är en regeringsvänlig veckotidning publicerad i Spanien och finansierad av reklamintäkter från företag i Ekvatorial Guinea, "huvudsakligen Nordamerikanska oljeföretag". ASOLPEGE-Libre hävdar att regeringen tvingade alla privata företag att betala för reklamplatser på statligt sänd media. Den beskriver statliga sändningar som "regeringens instrument i syfte av diktator, exklusivt dedikerad till politisk narcissistisk och ideologisk propaganda av regimen. " U.S. State Department rapporterade 2005 att utländska skvaller- och sport-tidningar var tillgängliga att köpa men inga nyhetstidningar, och det fanns inga bokaffärer eller nyhetsstånd. Utländska korrespondenter har blivit nekade visa eller blivit utvisade utan officiell anledning.

Övrigt:

Statsdrivna Radio Malabo sänder sånger som varnar medborgare att de kommer bli tillintetgjorda om de pratar illa/mot regimen. Medans val till parlamentet pågick 2004, kallade statliga media oppositionens aktivister statens "fiender". Statlig radio beskrev Obiang som "landets Gud" som har all makt över människan och saker.

•3.6.5    Libyen

Ledare:

Figur 6

Överste Muammar Qaddafi, obestridd vid makten sedan en

blodlös statskupp 1969.

Hur censuren fungerar:

Libyens media är den mest kontrollerade i Arabvärlden. Regeringen

äger och kontrollerar all tryck och sändningsmedia. Media reflekterar

pliktfullt statens politik och tillåter inte nyheter som är kritiska mot

Qaddafi eller regeringen. Satellit-TV och Internet är tillgängligt,

men regeringen blockerar icke önskvärda politiska sidor.

Internet är en av de få vägarna för författare och journalister, men riskerna

är höga. Dayf al-Ghazal al-Shuhaibi, som skrev för London-baserade

webbsidor med stöd för oppositionen, fanns död med ett pistolskott

i huvudet i Benghazi 2005. Ingen har blivit dömd till mordet, som

har skickat ett meddelande till alla kritiker. Dessutom blev Internet-skrivaren Abdel Razek al-Mansouri fängslad för att ha skrivit kritiskt mot regeringen online.

Övrigt:

1977 lade Qaddafi ut sina idéer för Libyens kulturella revolution i "The Green Book". I pressen skrev han,

"Pressen är ett uttrycksmedel för samhället: det är inte ett uttrycksmedel för privatpersoner eller juridiska personer. Därför, logiskt och demokratiskt, borde det inte tillhöra något av dem."

•3.6.6    Eritrea

Ledare:

President Isaias Afewerki, vald av den nationella församlingen 1993

och är president på livstid.

Hur censuren fungerar:

Eritrea är det enda landet i Syd-Sahara Afrika utan en enda

media eller lokal tv-station. Mer än fyra år efter en attack mot

ett nystartat självständigt tryckeri, hade regeringens repressiva

politik lämnat det lilla landet i Afrikas Horn, gömt från

internationell övervakning och med nästan ingen tillgång till

Figur 7

självständig information. Några få privilegierade har tillgång till

Internet. Den handfull av utländska korrespondenter som finns i huvudstaden

Asmara, är föremål för intensiv övervakning av auktoriteter.

Övrigt:

Åtminstone 15 journalister har blivit fängslade eller på annat sätt berövade sin frihet. De flesta är hållna i hemliga läger. När CPJ (se tidigare förklaring) sökte information om de fängslade journalisterna hösten 2005, sa Minister Ali Abdou till Agence France-Presse, "Det är upp till oss vad, varför, när och var vi gör saker".

•3.6.7    Kuba

Ledare:

President Raúl Castro, kommunistisk politiker och yngre bror till

Figur 8

föregångaren Fidel Castro (Fidel är född 1926 och Raúl 1931).

Fidel har varit Kubas ledare sedan 1959, men Raúl har länge varit

en frontfigur i Kubas Kommunistiska Parti, Fidel Castro insjuknande

i en magsjukdom år 2006 och lämnade över presidentpostens ansvar och inflytande till Raúl, då vicepresident. Fidel är för övrigt den som i världen har varit ledare för ett land längst.

Hur censuren fungerar:

Kubanska konstitutionen tillåter det Kommunistiska Partiet

rätten att kontrollera tidningspressar. Regeringen äger och

kontrollerar all media och begränsar Internettillgång. Nyheter

finns på fyra TV-kanaler, två nyhetsbyråer, dussin av radiostationer,

åtminstone några webbsidor, tre stora nyhetstidningar

som representerar Kommunistiska partiets syn på saker och ting

och andra organisationer som är kontrollerade av regeringen.

Figur 9, Raúl Castro

Media opererar under övervakning av Kommunistiska partiets

Revolutionary Orientation, som utvecklar och koordinerar propaganda-

strategier. Kuba kvarstår som en av världens ledande fängslare av

Journalister, på andraplats precis efter Kina, med 24 självständiga

reportrar bakom galler. De som försöker jobba som självständiga

reportrar är trakasserade, hållna i häkte, hotade med åtal eller fängelse, eller spärrade från att resa. En liten skara utländska korrespondenter rapporterar från Havanna men Kubaner får aldrig se deras rapporter.

Övrigt:

Regeringen organiserar demonstrationer kända som förkastliga handlingar utanför självständiga journalisters hem. Regeringens supportrar samlas runtom hemmen, "skrämmer" de som är där inne och hindrar dem från att lämna eller ta emot besökare.

•3.6.8    Uzbekistan

Figur 10

Ledare:

President Islam Karimov, vald 1991; omvald 1995 och igen 2002.

Hur censuren fungerar:

Karimov har återinfört en diktatur i Sovjetisk stil som förlitar sig på

brutal politisk skrämsel för att tysta journalister, mänskliga rättighets-

aktivister, och politisk opposition. Karimovs regim använder ett

informationssystem med statlig censur för att förhindra privatmedia

att rapportera om polistortyr, fattigdom, svält och en Islamisk

oppositionsrörelse. Uzbekistan har också urskiljt sig jämfört med andra

Sovjetiska republiker, som ledare i fängsling av journalister, med

sex bakom galler vid slutet av 2005.

Övrigt:

Efter att trupper dödade hundratals antiregeringsprotestanter i Andijan 2005, agerade Karimovs regim aggressivt mot utländska media. BBC, Radio Free Europe/Radio Liberty, och Institute for War & Peace Reporting var tvingade att stänga sina byråer. Ett dussin utländska korrespondenter och lokala reportrar som jobbade för utländsk media var tvungna att fly landet.

•3.6.9    Syrien

Ledare:

President Bashar al-Assad, som tog över vid sin fars död 2000.

Hur censuren fungerar:

Media är under konstant och tung statlig kontroll och påverkan.

Vissa nyhetstidningar och andra men för informationsspridning är

privat skötta men ägda av lojala till regimen, eller är blockerade från

att visa politiskt innehåll. Vissa privata nyhetstidningar blir utsatta för

mild kritik av vissa i regeringen

Figur 11

 eller Baath partiet, men inte mer än så.

Statliga tidningar och sändningar kvarstår tveklöst stödjande sin regim.

Tryckföretagen måste följa en speciell kod för vad som får visas och premiärministern kan neka artiklar som inte är "i folkets intresse". Regimen har trakasserat kritiker genom att arrestera och ge varningar.

Övrigt:

Statlig repression har skapat så ostimulerade nyhetstidningar så att till och med Inrikesministern Ghazi Kenaan, kallade en gång Syriens nyhetstäckning "oläslig". Trots ansträngningar att privatisera tryckeriföretagen, blir nyhetstidningar som går över gränsen i dess kritik avstängda eller deras upplagor konfiskerade.

•3.6.10                    Vitryssland

Figur 12

Ledare:

President Aleksandr Lukashenko, vald 1994; senast omvald 2006.

Flera högt ansedda politiker har kallat honom "djupt defekt".

Hur censureringen fungerar:

De flesta radio/TV-sändningar och tryckerier ägs av regeringen,

och prisar Lukashenko med engagemang.

Självständiga radio och TV-stationer undviker politiskt känsliga saker.

Staten har stängt ned dussintals av självständiga nyhetstidningar de

senaste åren, och bara några få finns kvar som inte har blivit offer för

statens våldsamma attacker: Lukashenkos regering har pressat statliga

tryckerier till att inte trycka kritiska nyhetstidningar,

förbjudit postkontor och statliga nyhetstidningsdistributörer från att distribuera självständiga publikationer, beslagtagit hela självständiga tryckföretag, och satt fängelsestraff på upp till fem år för att kritisera presidenten.

Övrigt:

Mer än ett dussin inrikes och utländska journalister blev fängslade under presidentkampanjen, mestadels vid reportage om antiregeringsmötet efter presidentvalet. Reportrarna var oftast åtalade för "huliganism" genom att ha varit med vid dessa möten.

3.7  Skäl för och mot censur i krig

Censur har använts i alla tider, men har anledningarna varit annorlunda eller har de alla varit desamma? I detta kapitel går vi igenom eventuella anledningar till användning av censur i krig och även vilka argument kritikerna har mot användningen av censur i krig.

Enligt Katie O'connors debattinlägg Censorship: Right or Wrong? (05 maj 2006) är ett typiskt argument för de som motsätter sig censur en hänvisning till yttrandefriheten (i USA the First Amendment), dvs. rätten till fritt yttrande.

Yttrandefriheten är dock inte problemfri. Den erfarna advokaten Julie Hilden hävdar att (och använder sig av skandalen när Janet Jackson exponerade sig på scen, som ett exempel) varje missbruk av yttrandefriheten skapar den effekten att fler, överdrivna och onödiga lagar kommer till bruk för att hindra eventuella nya missbruk av yttrandefriheten.

En annan del av debattinlägget nämner att USA:s regering och de som stödjer regeringen anser att censur är nödvändigt för att skydda trupper utomlands. Genom att censurera publikationer om kriget i Irak, skyddar regeringen både folket från hemska bilder och trupperna från möjliga attacker på grund av informationsläckor.

Skyddet av folket via censur hade President Bush ansett vara viktigt och skapade en regel år 1991 : Att media inte hade tillåtelse att ta bilder av flaggtäckta kistor som återvänder hem. Regeln verkar stödjas av många. I en utfrågning i Louisiana State University svarade de flesta nej på frågan om det var fel att dessa foton censurerades. Faktum är att folket varken behöver eller vill se hemska krigsbilder, tyckte många.

I artikeln nämns ett citat av David Perlmutter, utgivaren till två böcker om fotografi i media,

"Antagandet är att folket inte vill se det, och att det underminerar krigsinsatsen.

Invasionen av Normandie var lyckad, men hur skulle vi ha känt oss då om vi hade sett bilderna på alla de döda amerikanska soldaterna på stränderna?"

För de som stödjer censur i Irakkriget är det inte fråga om att förbjuda något av godtyckliga anledningar, utan att skydda trupperna utomlands för att behålla ett övertag i kriget.

Som "Desert Storm" veteranen Clyde Long sa "Är alla verkligen så naiva att de tror att Saddam inte har CNN där han är?"

Kritiker till denna positiva syn på censur hävdar att regeringen använder sig av den för att förhindra folkets möjlighet att se hur allvarligt kriget är, och för att effektivt beröva dem sanningen.

När den första frågan om att förbjuda bilder på flaggtäckta kistor kom, sade de som var för censur att det var farligt för amerikanernas syn på kriget att se dessa bilder. Det skulle göra folk likgiltiga mot kriget. Ord har betydelse, men bilder har det mycket mer, och de som är mot censur menar att bristen på bilder av kistor med döda soldater skapar okunnighet bland folket om krigets allvar.

Enligt David Swanson, en reporter och fotograf; "The poverty of images has removed death from the war: It's war, whether you agree to it or not ... death needs to be shown. You have to know what you might lose before you commit so many lives. A country needs to be reminded that an 18-year-old has just died, and that Memorial Day and Veterans' Day are not just days for picnics at the beach."

3.7 Informationstekniken och möjligheten till censur

I detta kapitel försöker vi ta reda på om censur via dagens kommunikationsteknik är möjlig och hur den fungerar.

DN:s artikel Friheten krymper på internet (21/3 2009), beskriver censuren som något som har funnits sedan Internets begynnelse, men som de senare åren har ökat i skala i Europa.

I artikeln nämns exempel på sidor som censureras på nätet. De exempel som anges är sidor som innehåller barnpornografi, vilket är blockerat i de flesta länderna, då ISP:erna Internet Service Provider, eller internetleverantörer, t.ex. Telia), tillhandahåller en lista som polisen har upprättat. I vissa länder är det förbjudet att förneka förintelsen.

På bilder i artikeln visas exempel på sidor som censureras i olika länder, och dessa rör sig från blockering av upphovsskyddat material till kritisering av Hinduismen, eller i Sydkorea där sidor som uttalar stöd till Nordkorea blockeras.

I Sverige är censur av webbsidor endast möjlig om det bestäms nya lagar som kan säga att "dessa sorters sidor får inte visas", och sådana lagar måste stiftas av riksdagen. När den lagen väl används, är det lätt för ISP:erna att blockera dessa sidor. ISP: er ser lätt information om alla som använder sig av Internet via dem, men får inte enligt lag ge denna information till någon med vissa undantag (med syfte på FRA-lagen och IPRED-lagen, och vissa andra direktiv som vi idag har i Sverige).

4.  Analys och slutsatser

I det här kapitlet kommer vi att göra en analys av och dra slutsatser från resultatet av vår undersökning.

Vi har i huvudsak arbetat med att samla information och bearbeta den informationen, tills vi har skapat vår egen bild av hela sammanhanget. Det gör det lättare att skriva mer ledigt. Vi har granskat innehållet i till stor del Internetbaserade artiklar. Ämnet "Censur i krig" är visserligen stort men är begränsat till teorier och det finns ingen precis fakta som visar vad som är rätt och fel. Det är upp till var och en att skapa sin egen uppfattning.

4.1 Vad är censur och i vilka former finns censur?

I den litteratur vi har använt oss av har vi stött på två sorters censur, där intern censur, eller också kallat självcensur, är den ena. Självcensur är inte en censur som är påtvingad, utan är självpåtagen, t.ex. att man själv har valt att inte alls publicera eller enbart publicera vissa delar av sin bok, film eller dylikt, utan direkt tvång.

Det vi oftast menar med censur kallas statlig censur. Den innebär att någon statlig myndighet har förhandsgranskat material och förbjudit det innan det sänds i medier som tidningar, tv, osv.

4.2 Är det tillåtet med censur under krig i Sverige?

Sverige har en grundlag om yttrandefrihet, den s k yttrandefrihetsgrundlagen. Den uttrycker sig klart och tydligt om statlig översikt av media och vilka begränsningar som finns.

Slutsatsen av yttrandefrihetsgrundlagens inledande bestämmelser är att människor i Sverige har rätt till informationsfrihet och yttrandefrihet, dvs. vi har rätt till att yttra oss och framföra våra åsikter och vi har rätt att höra andras åsikter. Dessa rättigheter framgår tydligt i grundlagarna.

Vidare framgår att myndigheterna inte har någon rätt att på något sätt förhandsgranska eller förbjuda eller hindra offentliggöranden som t.ex. tv och radioprogram. Det finns dock ett undantag: lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram, också kallad granskningslagen, är tillåten. Lagen innebär att Statens biografbyrå prövar om framställningen i en film eller ett videogram ska godkännas för visning på t ex bio.

Yttrandefrihetsgrundlagen innehåller inget undantag som gäller krig. Däremot innehåller yttrandefrihetsgrundlagen flera undantagsbestämmelser som kan vara särskilt viktiga i krig. Dessa undantag från grundlagens skydd gäller följande brott:

1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;
2. oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller
3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag,

En rad olika brott som naturligtvis oftast begås under krigstid eller när ett krig hotar, kan alltså falla utanför grundlagens skydd och straffas enligt den vanliga lagen om brott och straff, den s k brottsbalken. Det innebär också att t ex böcker, tidningar, texter och videofilmer som har något med brotten att göra kan beslagtas och förstöras. Även radiosändare, datorer, tryckpressar och annan utrustning som använts kan beslagtas och förstöras för att förhindra att nya brott begås. Vi är övertygade om att detta i praktiken kan innebära att det finns risk för censur under krig eller om krig hotar i Sverige. Vissa kommer att stoppas av polisen och få sina texter, filmer, datorer och annan utrustning beslagtagen för granskning för att polisen misstänker ett brott (statlig censur). Andra kommer att censurera sig själva (självcensur) för att de är rädda för att anklagas för att begå brott. Censuren kommer förstås i första hand att drabba dem som är kritiska mot kriget och dem som kritiserar de som har makten i Sverige. Det är ju de som har mest intresse av att inhämta, använda eller föra fram uppgifter som kan innebära att de begår något av de uppräknade brotten.

4.3  Har censur under krig förekommit i Sverige?

Vi har funnit material som visar att det under andra världskrigets gång censurerades information i Sveriges tidningar och radio. Regeringen beslutade om vad det svenska folket fick veta. Pressen var Sveriges huvudsakliga källa för information, TV fanns inte, och utan frihet för pressen var Sveriges befolkning i blindo. Regeringen ville inte att den Svenska befolkningen skulle ta del av några protester mot Sveriges neutralitetspolitik, i syfte att inte oroa folket. Det var bättre att det Svenska folket förblev ovetande om vad som försiggick, menade regeringen.

Vi tycker att informationen om erfarenheterna från andra världskriget visar att det även i Sverige har förekommit censur. Därmed drar vi också slutsatsen att det kan finnas risk för censur i krissituationer som krig även i framtiden.

4.4 Har censur förekommit i något annat land under något av den senaste tidens krig?

USA:s krig i Vietnam, som slutade 1975, var en stark kontrast till kriget i Irak. Enligt den artikel om kriget som vi hittade så var kriget i Vietnam något helt annat än krig vi tidigare känner till. Ny teknologi som TV-filmkameror introducerades på slagfältet och mängder med känsligt material kom till USA och regeringen kunde inte hindra att materialet visades i det nya mediet TV.

Irakkriget pågår fortfarande. Övergripande fakta om censur i Irak hittade vi i flera källor. Den genomgående beskrivningen går ut på att det amerikanska folket lever i mörker och inte ser sitt lands sanna natur.

Av de hundratusentals civila som har dött och sårats i Irak, är det just de 4 000 döda amerikanska soldaterna som det skrivs om i tidningarna. Tidningarna skriver inte om alla de Irakier som dör, drivs från sina hem eller blir krigsfångar. Även om det var de amerikanska förlusterna som lyftes fram, var den dåvarande presidenten Bush och hans regering noga med att inga foton på flaggtäckta kistor fick publiceras, och inga reportage om hur det gick i kriget eller bilder på döda, skadade, eller individer som går att identifiera.

Man skulle kunna tro att USA skulle gå mot att bli ett mer öppet samhälle. Vi tycker dock att det verkar som om man i USA har blivit mer intresserat av att använda censur än man var för trettio år sedan i Vietnam. Utvecklingen har alltså gått mot mer censur i krig, inte mindre.

4.5 Förekommer censur idag i andra länder och vad är det för sorts länder?

I detta kapitel fokuserade vi på att få med de länder i världen som använder sig av censur mest. Vi hittade en rapport där alla fakta var sammanställda.

Den övergripande formen av censur var statlig censur, och staterna som vi undersökte använde sig av censur och vred och vände dessutom på informationen så att den till slut var något helt annat och missledande. Detta kallas för desinformation. Flera stater har regler om vad som får och vad som inte får visas på TV, och i nästan alla stater som vi studerade har någon slags statlig övervakning över media, eller att all media är statligt ägda/styrda.

Vår slutsats är att det verkar finnas ett samband mellan censur och brist på demokratiska rättigheter. Det verkar som om de som använder mest censur är diktaturer, länder som minst respekterar mänskliga rättigheter.

4.6  Vilka skäl finns för och mot censur under krig?

De debattinlägg vi hittade, särskilt Katie O'connors Censorship: Right or Wrong? (05 maj 2006), hade mycket bra synvinklar från flera sidor av ämnet.

Kritiker till censur i allmänhet använder sig främst av yttrandefrihetsgrundlagen (och dess motsvarigheter i andra länder) som grund till sina argument. De anser att regeringen håller folket i mörkret om vad krig innebär, och menar att det krävs visuellt material för att folket ska förstå in...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: - En undersökning av censur i media under krigsförhållanden

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2010-03-18]   - En undersökning av censur i media under krigsförhållanden
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=58600 [2022-09-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×