Nya tider nya världar

17 röster
43957 visningar
uppladdat: 2006-03-15
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
På jakt efter nya handelsvägar

Europas handelsvägar österut gick genom Medelhavet med italienarnas kontroll. Norditalienarna förlorande kontrollen av handeln till Turkarna genom deras erövring av Konstantinopel och det Osmanska riket byggdes upp sedan av turkarna som övertog kontrollen av östhandeln. Nya handelsvägar utvecklades för att hitta nya vägar till öst. Portugal utrustade expeditioner ut med Afrikas kust. Med påvens välsignelse för kristendomens utbredning men mest för guldets skull. En ny Handelsväg öppnades runt Afrika till Indien. Den italienska Sjökaptenen Christoffer Columbus ville istället hitta en väg till Indien genom att segla västerut. Han fick sitt stöd från Spanien. Han kom till Västindien och var övertygad om att han kommit till den asiatiska kusten. Portugiserna gjorde många framsteg inom sjöfarten, skeppsbyggnadstekniken och navigationstekniken gjorde portugiserna ledande inom handeln. Spanien med sin såkallade upptäckt av Sydamerika var brutal och inte handelsinriktad. Man plundrade och erövrade. Portugiserna ägnade sig med att erövra handelsstationer och överta turkarnas roll i Kina och Indien.

Handelskapitalism

När fjärrhandeln växte förändrades de ekonomiska och sociala förhållandena i Europa. En ny typ av handel utvecklades. Den långväga handeln var en första ekonomiska området där kapitalinvesteringar och vinstmotivet spelade en avgörande roll. Men effekterna spred sig snart till andra sektorer. Leverantörer och kontrakts producering utvecklades för att effektivisera handeln. Bankfirmor med utlåning betalningsverksamhet samankopplade handelstäderna. De flesta människorna var jordbrukare och det var adeln som kunde handelsvarorna. Handelsmännens mål var ofta att bli rik och köpa lantegendom och bli adlad och få positioner av kungen.

Handelshuset Fugger

Firman Fugger förenade många av de drag som var typiska för handelskapitalismen. Fugger Drev olika produktions projekt och bekostade också handelsresor till Östasien. Utlåningsverksamhet till kejsare och påvar var stor och som slutade med firmans konkurs.

Inflation

Folkmängden växte och då efterfrågan på livsmedel ökade mer än produktionen. Det gjorde att priserna steg. När silvret i form av mynt spreds över Europa ökade penningmängden snabbare än varumängden, och priserna steg. Handelsmännen och storbönder med egen mark som inte hade arrenderat ut den gynnades av inflationen. De som arrenderat ut eller de som arbetade mot lön försämrades villkoren radikalt. Svälten blev ett hot mot de fattiga i Europa.

Renässans och reformation

Renässansen

Som betyder ”återfödelsen” och var en kulturrörelse bland de italienska köpmannamiljöerna.
Renässansen framhävde människonaturens rikedom och skaparförmåga. Den dystra kristendoms lära som presenterandes då var inte kul. Man ville väcka liv i den antika romerska och grekiska andan. Den nya synen framträdde tydligast inom konsten. Två kända konstnärer vid den här tiden var Leonardo da Vinci och Michelangelo.

Den nya världsbilden

De geografiska upptäckterna och renässanskulturen bidrog till att man också började ifråga sätta medeltidens världsbild. Nu började en mer vetenskaplig inställning göra sig gällande, som sökte sanning ur fakta, iakttagelser och experiment. Den medeltida världsbilden utgick ifrån att jorden var universums medelpunkt, och tanken med den perfekta cirkelformen. Samtidigt fick kunskapen om himlakropparnas rörelse en allt praktisk betydelse. Sjöfarare hade allt svårare beräkna positioner med den gamla världsbilden. Nicolaus Copernicus förklarade himlakropparnas rörelse med solen som medelpunkt. Och Johannes Kepler fann att observationer och teorier stämde bättre med planeternas ellips rörelser. Italienaren Galileo Galilei utnyttjade ett nytt instrument, kikaren. Utvecklingen av en ny världsbild fullbordades då engelsmannen Isaac Newton lade fram sin teori, lagen om all rörelses lika fysiska lag. Människans särställning rubbades och oändligheten svindlade. Kyrkan reagerade starkt mot den nya världsbilden.

Martin Luther och hans lära

Påvliga sändebud reste runt och sålde avlatsbrev, för att de som köpte skulle slippa göra botgöring. Också för att få in bidrag till byggandet av Peterskyrkan i Rom, många reagerade negativt inför köp av botgöring.
Där ibland främst teologi professorn Martin Luther, han spikade upp 95 teser på kyrkporten i staden Wittenberg. Enligt Luther kan man inte nå frälsning genom gärningar, bara genom Guds nåd. Luther framhöll att människan står ensam inför Gud och är fri att följa sitt samvete. Han framhöll också Bibeln som enda rättesnöre och översatte den till tyska. Det finns flera drag i Luthers tänkande som anknyter till den samtida renässanskulturen.

Reformationens spridning

Påven bannlyste Luther men ändå spred sig den nya läran som en löpeld. Dels berodde det på Johan Gutenbergs boktryckarkonst. Fattigt folk fäste sig vid budskapet för sina strävande efter ett bättre liv. De knöt samman de nya religiösa idéerna med sina egna krav på att livegenskapen skulle avskaffas och gjorde revolt. Luther tog avstånd till revolten. Manade till adeln att trycka tillbaka, och det gjordes blodigt. Att ansluta sig till Luthers lära var för furstarna ett sätt att stärka sitt oberoende gentemot kejsaren. Luther ansåg att kyrkan skulle vara statlig och styrd av fursten. Nästan omedelbart spred sig också reformationen till andra länder, särskilt i norra Europa där kungarna anslöt sig till den nya läran. Det uppstod tidigt stridigheter mellan katoliker och protestanter som Luthers anhängare kom att kallas.


Kalvinismen

Schweizaren Jean Calvin var en allvarligare, mera intellektuell natur är Luther. Hans lära hade en kärvare ton. Calvin ville efterlikna de första kristna församlingarna genom att göra kyrkan enkel. Altare och tavlor togs bort och gudstjänsten dominerades helt av predikan och bibelläsning. Enkelhet och strävsamhet borde också prägla människornas livsföring. Till skillnad från Luther hävdade Calvin att kyrkan måste stå fri från staten och styra sig själv. Det var till och med rätt att göra uppror mot en ”ogudaktig” kung. Dessa inslag i kalvinismen hade stor betydelse för utvecklingen av idén att folket bör styra samhället. Bara i Holland och Skottland vann kalvinisterna en majoritet av befolkningen. I frankrike kallades de hugenotter i England puritaner. Det var framför allt städernas borgerskap som attraherades av kalvinismen. Det var en lära som tilltalade strävsamma hantverkare och köpmän med ambitioner att förbättra sin ställning i samhället.

Motreformationen

Inledningsvis försökte den katolska kyrkan uppnå en kompromiss med sina protestantiska utmanare. Men snart slöt den sig samman och gick till motoffensiv. Man gjorde upp med många av de missförhållanden som Luther och andra kritiker pekat på, bland annat avlatshandeln, och skärpte prästernas utbildning och moral. Mötet i Trente blev inledningen till en andlig förnyelse inom den katolska kyrkan., den så kallade motreformationen. Vaksamheten mot alla avvikande tankar skärptes och inkvisitionen blev mera aktiv. Det var en särskild domstol som inrättats redan under medeltiden med uppgift att uppspåra kättare och försvara trons renhet. På så vis skärptes de religiösa motsättningarna. Samtidigt vävdes de samman med tidens politiska konflikter, både inom och mellan länderna.

Kungligt envälde och krig

Mot en starkare centralmakt

Italienare Niccolò Machiavelli diskuterade i sin bok Fursten vikten av utvecklingen av en stark och handlingskraftig kungamakt. Fortfarande ansåg man att kungen hade fått sitt uppdrag av gud. Men nu tolkades detta som en rätt att styra enväldigt över samhället, oberoende av lagar och regler som vanligt folk måste följa. Utvecklingen mot en starkare kungamakt hade inletts redan i slutet av medeltiden. En viktig betingelse var förändringarna i den militära tekniken. Bara kungen hade råd att rusta en komplett armé av det nya slaget. Nu kunde kungen i rikets namn kräva ensamrätt på att få utöva våld i samhället. För att få ihop pengar till de militära rustningarna skärpte kungarna skattetrycket. Och det drabbade de ofrälse stånden eftersom adeln i samhället var befriad från skatt. Detta ledde ofta till blodiga revolter. Därför sökte kungarna efter andra sätt att dra in pengar till kronan. Ett sätt var att gynna handeln och tvinga köpmännen att betala tullar och andra avgifter. Ett annat sätt var att knyta kyrkan till staten och lägga beslag på dess egendomar. Detta var en viktig anledning till reformationens segrar i delar av Europa. Kungarnas strävan efter mer makt hade inte haft framgång om de inte hade fått stöd från olika grupper i samhället. För bönderna betydde det skydd mot adel. Borgerskapet hoppades på tryggare och säkrare betingelser för handeln. För adeln som fick behålla sina ekonomiska privilegier öppnades också nya karriär möjligheter inom den växande statsförvaltningen

Huset Habsburg och den spanska stormakten

Särskilt i västra Europa började mera centralstyrda stater växa fram men en stor del dominerades Europa av ett löst sammanfogat välde av den gamla, feodala typen. I spetsen för detta stod den tyska furstesläkten Habsburg. Habsburgarnas överhuvud under det tidiga 1500-talet var Karl V. Hans starka position hade byggds upp genom en serie strategiska giftemål under de föregående generationerna. Han härskade över Österrike och de angränsade länderna, Spanien med deras kolonier, Nederländerna och södra Italien. Han var också kejsare i det tyskromerska riket, som senare tillföll hand bror. Det övriga ärvdes av sonen Filip II. Spanien var det rikaste och mäktigaste riket i Europa. Filip ärvde sedan också den portugisiska kungakronan. Envälde fanns redan i riket och Filip stärkte centralmakten med att begränsa de olika spanska regionernas självstyre. Framför allt såg han sig som en förkämpe för den katolska motreformationen. Spanien hade vuxit fram som ett kristet rike och genomsyrades av en sträng och oförsonlig religiositet, främst efter att islam tillbakaträngts söderut. I Spanien fanns stora grupper av judisk eller morisk (islamsk) härkomst som spelade en viktig ekonomisk roll, de förra inom handel och stadsnäringen, de senare inom jordbruket. Trots att de i allmänhet övergått till kristendomen förföljdes de och drevs ut ur landet. Spanien gjorde på detta sätt av sig med de mest driftiga medborgarna. Ungefär 1/3 del av befolkning stod under kyrkans tjänst, och den spanska adeln var krigisk, högdragen och stolt. Vilket naturligtvis tärde hårt på landets resurser. Under sådana förhållanden kunde inte de koloniala rikedomarna ge någon ekonomisk utveckling. Det mesta förbrukades av militären, kyrkan och hovet, eller på import av lyxvaror till adeln. Italienska, tyska och nederländska affärsmän finansierade främst sjöfarten. Spanien och Portugal fungerade mest som genomströmningsländer av rikedomar som stimulerade tillväxten på andra håll. Filip tvingades ta stora lån hos Fugger och lade tyngre skatter på bönderna och städernas borgerskap.

Krig mot Holland och England

Nederländerna ingick i det habsburgska väldet men var sedan medeltiden ett kommersiellt centrum i Europa. Köpmännen var rika där och många anslutit sig efter reformationen till Calvins lära. Filip lade skatt på deras handel och försökte påtvinga katolicismen. Kraftigt motstånd uppstår. Men Spanien lyckades splittra motståndet så att de katolska delarna som idag är Belgien stannade kvar inom det habsburgska väldet. Men de kalvinistiska provinserna med Holland i spetsen, lyckades med England hjälp slå sig fria. Den djup religiöse Filip II såg som sin uppgift att åter införa England till den katolska fållan. År 1588 avseglade ”den oövervinnliga armadan” med en invasions arme som skulle anfalla England. Men det gick inte som Filip hade tänkt sig och det slutade i ett misslyckande.

Trettioåriga kriget

De politiska och religiösa konflikterna gick mot ny och blodig kulmen. Ur en synvinkel var alltså det trettioåriga kriget ett religionskrig mellan katoliker och protestanter. Men de religiösa motsättningarna var sammankopplade med de politiska. Två sändebud från Wien blev utkastade från ett fönster i böhmiska staden Prag och blev upprinnelsen till det trettioåriga kriget. Majoriteten i Böhmen var protestanter men, landet ingick i tyskromerska riket. Det tyskromerska riket var splittrat i små och stora furstestater, som stod under kejsaren men i realiteten var de självstyrande. Reformationen hade på skyndat detta sönderfall. Den nya kejsaren i Wien habsburgaren Ferdinand II påtvingade militäriskt en motreformation i Böhmen. De protestantiska furstarna uppfattade detta som brott mot den Augsburgska religionsfreden och slöt sig samman för att försvara sina intressen. Ferdinand ansåg att det var dags att stärka centralmakten och tränga tillbaka den protestantiska läran. Mobilisera de katolska småstaterna och knyta dem närmre kejsarmakten, så att det tyskromerska riket skulle återvinna enhet och styrka. Det fanns en risk att hela Europa skulle tvingas ner under Habsburgska tyskspanska spira. Därför understödde Frankrike både ekonomiskt och militärt de protestantiska furstarna trots att landet var katolskt. 1630 landsteg den svenske kungen Gustaf II Adolf på den tyska kusten och inledde ett segertåg som skulle tvinga kejsaren till reträtt. 1635 ingicks en kompromiss och religionsfredens bestämmelser från Augsburg stadsfästes återigen. Detta mot att furstarna formellt betygade kejsaren sin lojalitet. Att kriget ändå fortsatte berodde mest på främmande makters inblandning. Trettioåriga kriget var det mest förödande kriget dittills i Europa.

Westfaliska freden

Trots att kriget börjat som en religionskonflikt handlade mötet i Westfalen 1648 om ekonomisk och politisk makt. Segrare var länder med stark central makt och som knytet an till handelskapitalismen. Det var Frankrike, England och Holland, där handelsvägarna vid atlantens kust löpte samman.

Kriget nya ansikte

1600-talet växte krigs arméer sig större och det var främst fotsoldater istället för riddarföljen som på medeltiden. Det var stora komplicerade slag som krävde utbildade och disciplinerade soldater. I slutet av 1600-talet slukade militären tre fjärdedelar av statsutgifterna i flera av Europas ledande stater. Civilbefolkningen fick utstå mycket lidanden genom mer eller mindre organiserad plundring. För när försörjningsmöjligheterna för militären i en trakt var uttömda måste man helt enkelt söka upp nya och rikare områden att plundra.


De nya stormakterna

Köpmännens republik

Holland var den främsta nationen inom handeln. De hade konkurrerat ut Hansan inom Östersjöhandeln och gripit kontrollen över flera portugisiska handelsstationer på vägen mot Indien och Ostasien. År 1609 grundades Amsterdams bank, som ända till slutet av 1700-talet utgjorde Europas finansiella centrum. Till skillnad från alla andra stater i Europa var Holland en republik. Makten låg hos städernas köpmän, redare och bankirer, som i allmänhet var kalvinister. Men genom kampen mot självständighet mot Spanien fanns respekt mot religiös tolerans och yttrandefrihet. Där kunde Judar och kristna med andra tros inriktningar föra en öppen debatt i både världsliga och andliga frågor. Handelskapitalismens blomstring präglade också kulturlivet, särskilt konsten. Konstnärerna gjorde konsten på beställning och sålde konsten till borgerliga köpare istället för att förhöja prakten i kyrkor och furstehov.


Inbördeskrig i England

Kungarna hade här stärkt sin ställning, och ett led i detta var att ta kontrollen över kyrkan. Henrik VIII bröt med påven och gjorde sig till kyrkans överhuvud. Många var lojala mot påven och andra blev puritaner som Calvins lära kallades i England. Landet riskerade slitas sönder i religiösa konflikter. Konflikterna dämpades under Elisabeth I kraftfulla styre. Hon utformade anglikanska kyrkan till en kompromiss. Också i England utvecklades handeln, de största vinsterna fanns att hämta inom handeln med ull och ylletyger. Det speciella med England var att delar av adeln engagerade sig i affärsverksamheten. Ofta förenades adelsmän och köpmän även i sin religion som puritaner. Karl I försökte införa tullar och skatter som drabbade just handeln, för att bygga upp en armé. Karl ville också stärka anglikanska kyrkan för att han ville styra över kyrkan. Men sedan medeltiden hade parlamentet haft rätten att göra besluten. När karl skicka de ut soldater för att arrestera oppositionens ledare utbröt inbördeskrig. Karl fick stöd från högadeln. Och parlamentsanhängarna mobiliserade det enkla folket och skapade en slagkraftig armé. Som ledare framträdde den lågadlige godsägaren Oliver Cromwell. De kungatrogna besegrades. England blev en republik, och statskyrkan avskaffades. Karl I avrättades 1649 och det väckte uppseende över hela Europa.

”Den ärorika revolutionen”

Splittring följde sedan mellan Cromwells anhängare. De rikare tyckte han gick för långt och de fattiga ville ha rösträtt för sin medverkan. Han svarade med att införa militärdiktatur. Efter Cromwells död återupprättades den anglikanska statskyrkan och det gamla styr sättet. Tjugo år senare ville Jakob II likt karl I styra landet enväldigt, och han var dessutom katolik. 1688 avsatte parlamentet Jakob som oblodigt flydde utomlands, varför händelsen brukar kallas ”den ärorika revolutionen”. Som ny kung inkallades den holländske fursten Willhem av Oranien. Han lovade att respektera The Bill of Right, som starkt begränsade kungens rätt att ta upp nya skatter och stifta nya lagar. Kungen fick inte heller utan parlamentets godkännande hålla någon stående armé. Också de riktningar som stod utanför statskyrkan fick frihet att utöva sin tro. En lång period av politisk stabilitet och ekonomiska framsteg inleddes. Detta betydde att de engelska handelskapitalistiska intressena fick störst inflytande i Europa. Mot slutet av 1600-talet började England ta över Hollands roll som den främsta sjöfararnationen och handelsmakten i Europa.

Frankrike – Europas folkrikaste land

Precis som i England var det oroligt i Frankrike. Då kungarna försökte centralisera makten. De franska kalvinisterna som kallades hugenotter, utsattes för blodiga förföljelser av den katolska majoriteten. Den viktigaste skillnaden jämförelse med England var att handelintressena inte hade en lika stark ställning i det franska samhället. De adliga jordägarna tog sällan aktiv del i näringslivet, därmed försvagades möjligheterna till en sådan allians mellan städernas köpmän och marknadsinriktade godsägare som fick så stor betydelse i England. Militärt var också kungamakten starkare i Frankrike, Under trettioåriga kriget spelade landet den ledande rollen i kampen mot huset Habsburg. Den politiska oron utmynnade i en seger för det kungliga enväldet. Efter Westfaliska freden 1648 var Frankrike både politiskt och militärt Europas starkaste makt. Inom kulturlivet blev det ett föredöme.

”Kung sol”

Ludvig XIV var fast övertygad om att Gud hade givit honom obegränsad makt och att kungen vilja måste bli Frankrikes lag. Framstod som ett typ exempel på ett kungligt envälde ”av Guds nåde”. Hugenotterna förbjöds att utöva sin tro. Högadeln förlorade sin ställning och de borgliga kretsarna fick tjänstemäns poster. Det växte fram en trogen ämbetsmanna adel som var knuten till kungamakten och staten. Han kallade sig ”kung sol” för att markera att hela Frankrike cirklade kring kungen som rikets centrum. För att öka strålglansen anlade han ett praktfullt slott i Versailles utanför Paris, där hovlivet i minsta detalj utformades för att understryka kungens majestät. Men kungen aktade sig för att dra in adeln skattefrihet. Men Ludvig XIV gjorde det obligatoriskt för adeln att närvara vid hovet under stora delar av året, för att hålla uppsikt över den samhällsklass som tidigare så ofta intrigerat mot kungamakten. Paris fick den ställning som flärdens och modets huvudstad som staden behålligt in i vår tid.

Merkantilismen

Ludvig XIV: s finansminister hette Colbert. Han är mest känd som den företrädare för merkantilismen, den ekonomiska politik som tillämpades i nästan alla europeiska stater under 1600- och 1700- talet. Grundtanken var att staten skulle styra näringslivet så att landets samlade rikedomar växte. Att öka landets inkomster betydde för merkantilismen att begränsa importen och gynna den inhemska produktionen. Med stränga lagar tvingades alla som inte ägde jord eller var anställda hos någon husbonde att arbeta i statens tjänst. Under 1600- talet började Frankrike konkurrera med England och Spanien, med att bygga upp ett kolonialt välde i Amerika. För att kunna skaffa fram billiga råvaror och förhoppningsvis kunna exportera på gynnsamma villkor. Colbert medverkade också till att ett ostindiskt kompani bildades. Sådana kompanier fanns det sedan början av 1600- talet i England och Nederländerna. De var typiska uttryck för merkantilismens uppfattning att staten på samma gång borde understödja och styra den ekonomiska verksamheten.

Öste...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Nya tider nya världar

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2009-10-29

    bra arbete

  • Inactive member 2009-11-11

    oh tack så mycket va duktig du ör jag behövde de jätte mycket och de var svårt att läsa i boken för de skit mycket

  • Inactive member 2018-12-04

    feijkaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaat

Källhänvisning

Inactive member [2006-03-15]   Nya tider nya världar
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5861 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×