Hus

Inledning

För väldigt länge sedan var bostaden en enkel grotta eller koja, där man kunde få skydd för väder, vind och vilda djur. Men när människan blev bofast för ungefär 10 000 år sedan började man bygga större och bättre bostäder. Man byggde av det material som fanns, som oftast var trä, sten eller lera.                                     

I Norden byggdes husen ofta av trä. Förr byggde man ofta husen av timmer med tak av tegel eller skiffer. Man lade husmossa mellan stockarna för att få väggarna riktigt täta. Dessa hus blev mycket stadiga och har stått emot väder och vind i många hundra år.

Långhus

Efter förebilder från andra stenålderskulturer i Europa, började man bygga den typ vi brukar kalla för långhus. En byggnad där man sov i, lagade mat, använde huset som bostad, ladugård och förråd. Innan timmerhusen blev vanliga omkring år 1000 e Kr var långhusen under flera tusen år den dominerande byggnadstypen i Sverige. Dessa hus var konstruerade kring parställda stolpar som grävdes ned i marken och förbands med varandra. Taken kunde vara av vass eller tång. Det fanns ingen skorsten för att ta hand om röken från den öppna eldstaden mitt i huset utan röken fick leta sig ut genom taket. I långhusen bodde människor och djur tillsammans.

Timmerhusteknik

Under tusen år kom timmerhustekniken att dominera byggandet i vårt land. Timmerhus bygger på det kraftiga skalets princip som man dessutom kan belasta med tyngden av ett tjockt grästorvtak. Timmerhusen håller värmen bra tack vare sina grova väggar. Timret sattes samman med dymlingar - grova träpluggar som borrades genom stockarna. Laxknutarna kunde utformas mycket skickligt av duktiga timmermän. Det är också vid den här tidspunkten som grundstenar började införas. Timmerhusen har funnits i cirka 1000 år. Det är en stadig och bra byggkonstruktion med väggar som är självbärande. Om trävirke utsätts för långtgående fukt kommer det att ruttna. Tack vare att timmerhuset är självbärande kan en rotskada i bottensyllen åtgärdas ganska enkelt.  

 Korsvirkesteknik

När timmerhus infördes började också den svenska traditionella bondgården växa fram. I de skogsfattiga delarna av landet blev timmerhusen alltför materialkrävande. Där byggde man istället i korsvirkesteknik, en metod som spreds i Europa under medeltiden. Precis som för skiftestekniken består delarna av ständare med fyllning.

Men istället för trä har man fyllt med lerklinade väggar, samma väggtyp som fanns i de gamla långhusen. När teglet infördes till Sverige under 1200 talet, blev detta i stället ett vanligt fyllningsmaterial . Eftersom det är ständarna som bär konstruktionen, gör det inte så mycket om fyllningarna putar ut eller är snedställd.

Därför kan man ibland se korsvirkesbyggnader som är mycket sneda och vinda, utan att det är någon omedelbar fara för byggnadens hållbarhet. Eken användes till korsvirkeshus och som karmträ.

Skiftesverkstekniken

Skiftesverkstekniken var vanligast i södra Sverige, där också tillgången på virke var mer begränsad. Skiftesverk bygger hela väggar med hjälp av kluvna stockar som läggs fast i en yttre ram.

När man använde sig av ek- och bokträ, kunde man få ut mycket breda utsträckningar på detta virke. Det räckte med några få delar per vägg, vilket gav täta och fina väggar. Det var också bra med denna teknik för allt eftersom träet torkade ihop, sjönk också konstruktionen ihop.

Väggarna var alltså alltid relativt täta. Skiftesverken kom så småningom att ersättas med korsvirkeshus, som också är en virkesbesparande husbyggnadsmetod. Men fortfarande kan man se en del uthus i södra Sverige som byggts i skiftesverksteknik. Många av dessa är från mitten av 1800 talet när den utbredande sågverksindustrin kunde leverera sågade bräder.

Byggnadsmaterial

Snickarens byggnadsmaterial var i äldre tider ofta furu, mycket beroende på att furun har haft ett stort spridningsområde och att den är lätt att bearbeta. Längre fram kom gran allt mer i bruk, ofta använt till stommar, golv och paneler. Gran har ofta valts till golv för sin vita färg och till vissa paneler. Sedan 1700 talets början har den i allt större utsträckning ersatt furu.  I södra Sverige, som har brist på både fur och gran, har eken utnyttjas i större utsträckning. Användningen minskade dock under 1700 talet på grund av trädbrist.

Stenhantverk

Sten är ett material som ofta brukats och brukas än idag på grund av sin relativt goda hållbarhet och beständighet. Sten på tak förekommer främst i områden där tillgången på naturligt tunna stenskivor är goda. På södra Gotland har man lagt sandstenflis och i Dalsland, Värmland och Närke är skiffertak inte ovanliga.

Byggnader, romarna och grekerna

Man byggde även borgar och slott, små kyrkor och stora katedraler. Ofta använde man sten eller tegel som byggnadsmaterial. Tegel för man av lera som torkas i solen eller bränns i ugnar. Både sten och tegel är tunga material som kräver en speciell teknik när man bygger. En balk av sten bryts nämligen av sin egen tyngd om den görs för lång.  När grekerna byggde sina stora tempel måste de därför ha många pelare som stöttade balkarna.

Romarna hade mer praktiskt yrkeserfarenhet och kunde föra det som grekerna inte klarade av. De lärde sig att bygga valv. De gjorde stenarna kilformiga och lade dem så att de bildade en halvcirkel. Många av deras byggnader håller ännu efter nära 2000 år.

Konstruktionen av valvet var ett stort tekniskt framsteg. Det gav mera plats i byggnaden, eftersom det inte längre behövdes pelare som stöttor.  Senare utvecklades tekniken ytterligare och man gjorde valven spetsigare. Många katedraler är byggda så. Ett exempel är Uppsala domkyrka, som byggdes för 800 år sedan.

Genom att göra spetsiga valv blev belastningen på väggarna mindre, och man kunde gör väggarna tunnare. Det gav möjlighet att göra stora fönster, som ofta hade vackra glasmålningar. Numera bygger man oftast stora byggnader i stål, betong och glas.

Stommen

De flesta småhus i Sverige har stomme av trä. De bärande väggarna kan ha olika uppbyggnad beroende på husets ålder. Den äldsta väggtypen är av liggtimmer. Enklare, äldre byggnader är ofta uppbyggda med stolpväggar. En mycket vanlig väggtyp i Sverige är plankväggen - de flesta småhus som byggdes under 1920-talet har plankväggar. Den allra vanligaste väggtypen sedan 1940-talet är träregelväggen. Bjälklag av trä är vanliga inte bara i småhusen utan dominerar i den äldre bebyggelsen. De äldre stenhusen har träbjälklag. Först på 1920-talet började bjälklag i stenhus byggas av armerad betong.

Trägolv

Golv av trä är tradition, skärskilt i skogrika områden. Den äldre bebyggelsens golv domineras av trägolv. Förr hade man ofta trägolv i bostadens alla rum. Då fanns det inte så många olika golvmaterial att välja på. Idag är konkurrensen hård mellan olika golvmaterial, men trägolven har på grund av många fördelar en stabil marknadsandel. Trägolv är lämpliga i alla typer av rum där det inte förkommer vattenspolning eller konstant hög fuktbelastning.

Plåttak

Taket är en jätteviktig del för byggnaden. Takets uppgift är att skydda byggnaden för vind och nederbörd, men också för att bevara den värme som finns i huset. Några taktyper är torvtak, trätak, tegeltak, vasstak, skiffertak och plåttak. Jag har valt att fördjupa mig inom en sorts tak vilket är plåttak.

Först vid mitten av 1700-talet började plåttaken bli vanliga i Sverige. Äldre plåttak lades med skivtäckning, det vill säga mindre plåtar lades omlott för att kunna täcka en större yta. Äldre plåt tillverkades av svartplåt. Äldre plåt är ofta något tjockare än den yngre plåten. Ett plåttak är utsatt för fukt och nederbörd från ovansidan, men det bildas också fukt från undersidan. För att inte rosta sönder alltför snabbt måste plåten vara skyddad av ett färg lager.

Innan de moderna rostskyddsfärgerna kom, användes oftast en blandning av hälften rå och hälften kokt linolja, pigmenterad med blymönja. Detta är en blandning som ger ett gott ytskydd för materialet. Nylagd galvad plåt som läggs på ett tak bör däremot inte målas förrän efter något år för att färgen skall kunna fästa.

Plåtarbetena är en viktig detalj för en byggnads karaktär. Om man själv vill sätta plåtpannor på taket så är det ytterst svårt, det här jobbet borde man lämna över till proffsen. För att taket skall hålla så länge som möjligt är det viktigt att det är skyddat av färg. Ifall färgen har lossnat lite här och där på taket så ska man bättra på färgen. Ifall skräp ligger på plåttaket så binder det fukt, och komm...