Hemskrivning i etik och moral

Hemskrivning i etik och moral

Problem 1 är  ganska okonkret, det handlar mest om vad mamman "vill" och hennes svårheter att genomföra sin vilja, inte vad som är moraliskt rätt eller fel. Problem 3 är alltför okomplicerat, enligt samtliga moraliska resonemang blir slutsattsen att Anders organ bör doneras.[1] Han säger: "Jag har egentligen inga skäl att säga nej".  Eftersom inga övriga omständigheter ges (t.ex. hjärtats tillstånd) kan en disskusion om problem 3 enbart handla om Anders "känsla" VS samtliga moraliska resonamng[2]. Därför väljer jag problem 2, där finns i alla fall ett litet moraliskt dilemma.

A) En frågespalt i en normal tidning brukar utgå från samhällets värdegrund och ge svar som motsvarar samhällets normer, svar som samtiga läsare ska kunna ta till sig och tillämpa utan att några problem uppkommer. I en normal frågespelt skulle svaret utan tvekan vara "lämna tillbaka pengarna". Men vad händer om eleven som ska göra denna uppgift har en avikande åsikt? I så fall kommer  "Svara på så sätt som man skulle göra i en frågespalt" och "Vilka råd skulle du ge insändarskribenten" i konflikt med varandra. Men som tur är hamnar jag inte i detta dilemma då jag av en lycklig slump råkar tycka "rätt". Såhär skulle det kunna se ut:

Hej Tomas! Tack för ditt brev! Du beskriver ett mycket vanligt moraliskt dilemma vi alla ställs inflör ibland. Vad ska vi gör när vi får tillbaks för mycket pengar i växel? När man väl står där med en 500-hundring i handen är det mycket lockande att tacka slumpen, ta pengarna och gå. Eftersom valet görs under så kort tid hinner man sällan tänka ordentligt. Det är först efteråt, när man kommit hem och packar upp varorna som man börjar inse vad man gjort. I ditt fall späs det hela på ytterligare när du hör att kassörskan fick betala för det hela ur egen ficka. Hur ska man handla i en sådan situation? Det handlar ytters om vilken sorts människa man vill vara. Vad skulle konsekvenserna bli om alla handlade så? Vilka skilnader/likheter finns  mellan denna situation och att stjäla en 500-lapp?

Vårt samhälle bygger i grunden på tillit och förtroende. För att samhället och våra relationer ska hålla ihop och fungera väl är det viktigt att alla respekterar desa värden. Det kan kännas tungt ibland, men att göra det rätta behöver inte bara innebära att man offrar något. Om du lämnar tillbaka pengarna kommer kassörskan bli mycket glad och tacksam och se på dig som en mycket god människa. Och det kommer antagligen vara mycket mer värt för dig än en liten 500-lapp! Sätt dig ner och tänka igenom det hela ordentligt. Det är aldrig försent att ändra sig!

B) Sinnelagsetik

Hur skulle man resonera kring problem 2 utifrån sinnelagsetiken? Det är en mycket bra fråga. Alla moraliska teorier som kan ge ett svar på hur man bör handla i en viss situation har en teori om vad som är gott och ont och vilka värden man vill förverkliga. Sinnelagsetiken som sådan, är bara en övergripande benämning av de moraliska resonamang som säger att den handlandes avsikt avgör om handlingen är rätt eller fel. Vilka avsikter som är goda/dåliga svarar inte sinnelagsetiken som sådan på. Därför kan man omöjligen resonera kring problem 2 utifrån "sinnelagsetiken". Om vi antar att det är rätt att döda så handlar jag rätt när jag har avsikten att döda. Även om vi på något mystiskt sätt skulle komma fram till en lång lista med moraliskt goda avsikter som all accepterar så skulle alla former av sinnelagsetik ändå ha en hel del stora problem. Hur många människor avser att åstadkomma något som är dåligt on eller fel när de handlar? Alla gör nästan alltid det de tror är bäst. Den tveksamme Tommas tog inte emot 500-ingen för att det var hans avsikt att stjäla eller göra kassörskan ledsen. Avsikten var att bli glad själv, att känna sig utvald av slumpen eller kanske att inte krångla. Då kan man säga att hans val var moraliskt rätt! Min aviskt med att råna banken är att bli glad, eftersom min aviskt är god så legitimerar det mitt handlande! Men Tomas kanske inte hade någon avsikt alls, mer än att köpa godis och chips. Hur ser en sinnelagsetiker på situationer där aviskt helt saknas? Sådana situationer blir helt omöjliga att bedömma! Eftersom man dussutom aldrig kan vet vad en viss person har för avsikt i en viss situation så blir sinnelagsetiken både teoretiskt och praktiskt obrukbar! Min slutsats är alltså att det är logiskt omöjligt att alls resonera kring något moraliskt dilemma alls utifrån sinnelagsetiken!

Regeletik

Regeletik är även det en övergripande kategori av fler andra moralläror. Man kan omöjligen behandla ett moraliskt dilemma ur ett rent "regeletiskt" perspektiv. Först måste man veta vad som är ont/gott för att utifrån det kunna sätta upp regler. Om jag hittar på en regel som säger "det är rätt att döda" så blir alla dödande handlingar moraliskt rätt!

Det finns olika sätt att komma fram vilka regler som gäller. Ett sätt är att hänsvisa till någon form av gud, någon högre makt. Gud har givit oss ett antal regler vi bör följa. Gud avgör vad som är rätt och fel, gott och ont. Ett annat sätt är att försöka börja från noll och logiskt resonera sig fram till ett antal regler. Kants kategoriska imperativ är ett mycket känt sådant försök: 1) Handla alltid så att maximen av din handling kan upphöjas till allmän lag. 2) Behandla alltid männikor som självändamål, inte som medel. Utifrån dessa två principer härleder Kant en mängd etiska regler, t.ex. "det är fel att ljuga".

Men hur ska man då veta att alla människor kommer fram till samma saker utifrån det kategoriska imperativet? Jag kanske anser att skattefusk har ett egenvärde och är något jag vill förverkliga i samhället. Genom att  skattefuska säger jag att jag tycker skattefuskande borde upphöjas till en allmän lag (jag kanske vill bli av med staten)! Varför ska människan alltid behandlas som ett självändamål? För att kunna påstå det måste man anse att människan på något sätt är speciell, helig eller okränkbar och aldrig får utnyttjas. Det går endast att motivera med någon form av religion. Kant trodde på Gud.

För att kunna hävda att en regel är absolut, måste man alltså ha en fast absolut grund att härleda den från. En sådan fast grund är omöjlig att bevisa vetenskapligt eller logiskt resonera sig fram till. Men låt oss nu anta att vi på något sätt hittat en sådan grund och att de vanliga principerna (fel att döda, själa, ljuga m.m.) gäller. Hur skulle man alltså resonera kring problem 2 utifrån regeletiken?

Vi antar att "det är fel att stjäla". Analogt skulle det kunna innebära att det är fel att ta emot stöldgods. Kassörskans tog en femhundring från kassan (affärens egendom) och gav bort den. Kassörskans tankar och aviskter har ingen betydelse alls; det viktiga är själva handlandet. Kassörskan har alltså handlat fel, hon har stjälat. Av samma anledning som att en påse bilar inte blir min bara för att min bror räcker den till mig i affären blir inte femhundringen Tomas bara för att kassörskan räcker den till honom. Tomas har alltså  tagit emot stöldgods och därmed handlat moraliskt fel. Han bör lämna tillbaka stöldgodset till affären. Huruvida affären krävt kassörskan på 500 kr har ingen betydelse alls för Tomas handlande. Det enda rätta är att återlämna stöldgdset till affären, så är det upp till dem om de ger tillbaka pengarna till kassörskan.

Men det här är bara en möjlig tolkning. Grundprincipen "det är fel att stjäla" innehåller ordet "stjäla" som bygger på teorin om äganderätt. För att kunna avgöra huruvida det är rätt eller fel av Tomas att lämna tillbaka femhundringen till affären måste man först vara på det klara med vad rättmätigt ägande innebär. En vanlig teorin är att rättmätigt ägande uppkommer genom att 1) man hittar något som ingen annan äger 2) någon som rättmätigt äger något ger detta till en. Men hur ska man motivera dessa principer? De kan ju vara helt tagna ur luften? De bygger inte på någon speciell "regel" men de är de ett måste för att alls kunna tillämpa regeletik i problem 2. Om teorin om rättmätigt ägande omformulerades skulle den kunna innebära att Tomas har rätt till sin femhundring och att det är stöld att ta den från honom!

Sedan kan man fråga sig hur självklart det är med analoga tolkningar och om de kan användas för att beskriva vad som är absolut rätt och fel i en viss situation. Bara för att det är fel att stjäla betyder ju inte det att det är fel att ta emot stöldgods. Men utan analoga tolkningar skulle man behöva hitta på miljoner regler för exakt alla möjliga situationer!

Ovan på alltihop så skulle två regeletiker med samma regler mycket väl kunna komma fram till olika svar. När två principer krockar, vilken ska då gälla? Hur ska man tolka reglerna i den specifika situationen? Min slutsats är att regeletiken bygger på ett mycket stort antal godtyckliga antaganden och att den inte ens har förmågan att enas kring vad som är rätt.

Konsekvensetik

Konsekvensetiken har till att börja med samma problem som ovanstående etikläror. Det är enbart en metod som säger att de världen man anser vara goda bör befrämjas istället för att respekteras. Man tittar alltså enbart på konsekvenserna av handlingen. Man vilka konsekvenser är goda? Vilka är önskvärda? För att kunna undersöka h...