Amerikanska inbördeskriget

Orsakerna till kriget

Sociala orsaker-

USA var uppdelat av två olika samhällen- industrisamhället i norr och jordbrukssamhället i söder. Det var svårt att ha ett "rättvist" land eftersom att de olika staterna prioriterade olika. Ett exempel var att de nordliga staterna hade mera borgliga värderingar. Många var också emot slaveriet på religösa grunder. De tyckte att slaveriet var fel och många kämpade politiskt för att stoppa det. I söder tyckte man att de svarta var mindre värda och att det var nödvändigt att behålla de svartas billiga arbetskraft.

Ekonomiska orsaker-

Sydstaterna krävde fri handel eftersom att de var så ekonomiskt beroende av sin odling av tobak och bomull. Sedan ansåg de också att de inte var kommersiellt möjligt att odla tobak och bomull om man förbjöd slaveriet. Industristaterna i norr var emot detta - de ville ha kvar tullarna och bygga ut dem, samt att de kämpade för ett friare samhälle utan slavar.

Politiska orsaker-

När en ny stat eller territorium bildades så blev de konflikter om ifall man skulle tillåta slaveri på de platserna eller inte. Det här brukade avgöras med en folkomröstning. Men medan åren gick så stiftades nya lagar och kompromisser om hur frågan med slavar skulle skötas. Tyvärr gynnade ofta de här lagarna mer sydstaterna än nordstaterna vilket skapade ännu mer konflikter.

Två andra viktiga politiska orsaker till kriget som man ofta glömmer bort var jorden och transporterna. Det fanns mycket jord i USA som inte "användes". Det blev politiska debatter om hur man skulle sälja den och om de skulle upprätthålla plantage eller dela upp den i små jordar.

Var det gäller transporterna så ville man bygga en järnväg som skulle binda väst med öst. Syd ville inte bekosta detta för de tjänade på att man transporterade genom Mississipifloden.

Styrkeförhållandet mellan syd och nord

Trots att Amerika efter revolutionen var ett helt land så var det stora skillnader mellan nord och syd i Amerika.

Styrkeförhållandena innan kriget började var elva sydstater med nio miljoner invånare inklusive fyra miljoner slavar, mot 21 nordstater med 28 miljoner invånare.

Den största skillnaden var näringslivet.

Sydstaterna var ekonomiskt underlägsna. De levde på sitt jordbruk och de behövde sina slavar, annars skulle det bli en ekonomisk kollaps. Sydstaterna ville inte ha tullar därför att de nästan bara odlade bomull och tobak. 75% av världens bomull kom från sydstaterna. Man exporterade mycket till Europa. Man var också tvungen att importera nästan allt livsmedel och vill förstårs inte ha några dyra tullar på det.

Nordstaterna däremot var mer industrialiserade samt att folket var mer borgliga. De ville skaffa tullar därför att de ville inte ha konkurrenter till sin industri utifrån. I norra delstaterna var de flesta jordbruk små och många ägnade sig åt handel och sjöfart. Här låg också de stora städerna och industrin med fabriker. Eftersom de sydliga staterna inte hade dessa industrier så fick dom köpa alla redskap, böcker mediciner osv ifrån norr.

I norr var arbetskraften vanliga amerikanska medborgare medan de sydliga staterna använde slavar. Många svarta familjer splittrades för att man sålde slavarna till olika rika män i sydstaterna. Sydstaterna tyckte dessutom att det bara var "negrer som kunde arbeta vid bomullsodlingar. Fattiga vita var också emot slaveriet eftersom slavarna minskade deras möjligheter att få arbete.

Till slut hade det bildats två stora partier i USA. Nordstaterna var republikaner och var emot slaveriet och dom ville ha tullar. Sydstaterna var demokrater och de vill ha kvar slaveriet men inga tullar.

När började kriget och hur?

År 1860 fick USA en ny president, Abraham Lincoln. Abraham hade hela sitt liv sett hur dåligt negerslavarna behandlats och därför var han starkt emot slaveri. Nu när han var Amerikas president fick han chansen att göra något åt det- och det gjorde han - snabbt så förbjöd han slaveriet i alla nya stater i väst. Däremot så avsåg han inte ingripa mot slaveriet i de stater där de redan existerade. Eftersom att sydstaterna tidigare hade kämpat för alla kompromisser för att ha kvar slaveriet så mycket som möjligt så var detta ändå droppen för dem. Hans inställning medförde oro i sydstaterna om att hamna i minoritetsställning. Sydstaterna gick ur Unionen en efter en för att bilda sin egna union - Amerikas Konfedererande Stater. I och med detta så var USA delat i tre delar gällande slavfrågan: nordstaterna som var emot slaveriet, de neutrala och sydstaterna (Amerikas Konfedererande Stater) som ville ha kvar slavarna.

Amerikas Konfedererande Stater skaffade sig själva en egen president som hette Jefferson Davis samt en egen grundlag. I grundlagen stod det bland annat klart och tydligt att de svarta var mindre värda och skulle behandlas som andra klassens medborgare.

Men när Abraham Lincon svurits in den 4 mars 1861 så förklarade han sydstaternas utträden ogiltiga. Abraham ville inte att landet skulle splittras och han ville egentligen inte ha något krig heller trots att han visste att de höll på att närma sig. Han sa att om det skulle bli något krig så skulle sydstaterna utlösa de första skottet. Och det var precis det som hände. Den 12 april 1861 inleddes kriget när sydstatsgeneralen Pierre Beauregard uppmanade nordfortet Sumter att ge upp. Ledaren för nordfortet var major Anderson och han vägrade att ge sig. Då bombaderades fortet till gruden och Anderson tvingades ge sig. Kriget hade startats.

Vid krigets början ska Abraham ha sagt "Mitt förnämsta mål är att rädda unionen och varken att befästa eller upphäva slaveriet; om jag skulle rädda unionen utan att befria en enda slav, skulle jag göra det; om jag kunde rädda unionen genom att befria alla, skulle jag göra det.". Kanske sa han det bara för att få med folk i kriget?

Kort beskrivning om Abraham Lincolns politiska bana

Abraham Lincoln började sin politiska bana år 1832 då han var 23 år. Han blev medlem i the Whig Party som var en kampanj för Illonois General Assembly. Helt självlärd började han jobba som advokat. Han var medlem av delstatens lagstiftade församling 1832-1842 och blev känd som Honest Abe. Han slöt sig till det nybildade republikanska partiet år 1856 och blev president 1860 med knappt 40 % av rösterna. Hans föräldrar var starkt religösa baptister. Lincoln själv gick inte i någon kyrka men han ansåg sig själv som guds instrument och amerika som guds utvalda land. Han hade en stark gudstro.

Sydstaterna som förlorade kriget hade stora framgångar början. Varför?

Nord förlorade i nästan allting fram till Gettysburg. Jag tror att det främst berodde på att kriget hade startat för snabbt för nordstaterna. Sydstaterna hade nog under åren förberett sig (i alla fall mentalt) på krig. De hade protesterat starkt i tidigare konflikter och behövt stå ut med mycket mot sin vilja. De hade startat sin egna union Amerikanska Konfedererande Union som var en slags "pakt" mot nordstaternas politik.

Jag kan tänka mig att nordstaterna inte var lika mycket emot slaveriet som sydstatsrebellerna var för det. I de andra frågorna om tullar, järnvägen och jorden som också var en start till kriget så vet jag inte vem som hade starkast åsikter - men en sak kan jag nästan garantera, nordstaterna måste ha haft ett för stort självförtroende. De tänkte nog på att de hade mycket mer befolkning och en materiell överlägsenhet så ifall de skulle bli krig så skulle de inte vara några problem för dom. Både sydstaterna och nordstaterna trodde de här kriget skulle vara ett kort krig som bara varade i några månader.

Efter att sydstatsgeneralen Pierre hade bombaderat fortet Sumter så kallade Abraham Lincoln

75 000 frivilliga soldater för att slåss för nationaluniones ära. Eftersom att många av de här soldaterna var just frivilliga så var de också olärda krigare. Nords generaler ska också ha varit inkompetenta vilket gjorde saken ännu mycket värre.

År 1862 blev general Robert E. Lee ledare för sydstaternas virginiaarmé och hans militära skicklighet var anledningen till att de industriellt underlägsna sydstaterna kunde hålla ut så länge. Till skillnad från nords inkompetenta generaler så hade sydstaterna turen att skaffa sig skickliga ledare, vilket också var det avgörande för deras ledning i början av kriget. Syd's generaler (Lee, Jackson, Bedford Forrest, Longstreet för att nämna några) vågade mer och var mer initiativrika.

Avgörande slaget, när kapitulerade sydstaterna?

Det hade gått bra för sydstaterna och man hade vunnit många strider. De hade fått bra självförtroende och nu 1863 så var de på väg mot Washington. Där stoppades dom vid det stora slaget vid Gettysburg. Det var det största slaget och det varade i tre dagar. Man hade bestämt sig för att slåss till siste man så att kriget skulle få ett avgörande. Både syd och nordstaterna hade samlat nästan samtliga soldater till det här slaget.

Nordstaternas general George G Meade lyckades vinna den avgörande striden över Rober E Lee och hans armé. Men några få överlevande sydstatare och några sydstatare som inte var på plats försökta ändå en sista gång resa sig mot nordstaterna . De hade ingen chans och den 9 april 1865 var inbördeskriget helt över, och Lincolns nordstater hade vunnit.

Kriget kostade nästan lika många offer som alla krig USA har deltagit i, från revolutionskriget till vietnamnkriget. Förklara!

Det dog ungefär 620 000 soldater under inbördeskriget. Mer än hälften av dessa dog i sjukdomar så som de brukar bli i krig. Det dog också många civila personer till följd av kriget. Om man tänker på att det här var för 150 år sedan så var säkert befolkningsmängden betydligt mindre än vad den är idag, vilket innebär att en mycket större procent av befolkningen dog än under andra krig.

Här är dom anledningarna som jag tror kan ha orsakat ännu fler dödsoffer.

1.En utav anledningarna till att det var så många dog var alla nya effektiva vapen. Exempel var pistoler, handgranater och en slags "skjut-maskin" kallas Galting gun som skjuter flera skott i minuten.

2. Oerfarna soldater kontra erfarna soldater. När en hel oerfaren armé ska kriga mot en skickligare armé så kan jag tänka mig att många inte vet vad de ska göra och blir skjutna o dör.

3. Det var ett skyttegrav krig. Då samlas många på ett och samma ställe och riskerar att bli bombarderade samtidigt.

4. Allt inom samma land. Jag tror att när det är inbördeskrig så är det enklare att åka och hämta fler vapen och fler bomber. I världskrigen var de tvungna att åka fram och tillbaka för att hämta.

5. Hela landet drabbas av sjukdomar. Om de är olika länder så ligger de inte lika nära och smittar inte lika lätt.

Var kriget nödvändigt eller hade de kunnat undvikas?

Krig handlar oftast om makt - och de här är inget undantag. Sydstaterna ville ha mera makt när de gäller slaveri-och tullfrågan. Egentligen tror jag att de hade kunnat skaffa sig en bra kompromiss utan krig men tyvärr var Abraham Lincoln för "hård" och bestämde lagar om slaveriet för snabbt så att sydstaterna kände sig typ hotade. När sen sydstaterna drog sig ur unionen kände sig nordstaterna tvingade att starta ett krig. Om nordstaterna hade gått långsammare fram vad det gäller slaverifrågan så hade kriget kanske kunnat undvikas men nu blev det en principfråga för sydstaterna. Man slutade förhandla och tog till v...