Utvecklingen av medicin och läkekonst

Inledning

Sammanfattning

Jag har skrivit en rapport, där jag undersökt utvecklingen av medicin och läkekonsten från antiken och framåt. I undersökningen tar jag upp vilka upptäckter som gjordes och när. Bland dessa tar jag bland annat upp hur själva läkekonsten började av de Hippokratiska skrifterna, till de metoder och behandlingar vi använder oss av idag. Bland dessa banbrytande upptäckter tar jag bland annat upp uppkomsten av penicillinet, vaccinet samt röntgenstrålarna. Under grekiska och romerska antiken hade man många teorier om kroppens funktioner. De flesta stora upptäckter som gjorts var ren slump, och du får här följa de större händelser som skedde från att man tillbad en gud för att slippa infektioner, till att man helt enkelt rensade bort den med penicillin. Genom min analys kunde jag sedan komma till en slutsats, vad jag anser har drivit utvecklingen framåt.

Presentation

Medicin och läkekonst är ett ämne som gjort mycket skillnad i vårt samhälle och som vi är och alltid vart beroende av. Därför har jag valt att arbeta om detta, eftersom denna utveckling är väldigt intressant. Utan dessa metoder och denna utveckling hade vi ju trots allt inte kunnat klara oss så bra, eller hur? I detta arbete kan ni följa viktiga nedslag i historien inom detta ämne.

Syfte och avgränsning

Syftet med detta arbete är att jag vill ta reda på vad som har påverkat förändringarna inom medicin och läkekonst. Jag vill ta reda på om det finns något specifikt som drev utvecklingen framåt, eller vilka händelser eller strukturella förändringar som kan ha varit avgörande till att utvecklingen fortsatte som den gjorde. Jag har valt att arbeta med att göra nedslag från antiken(300f.Kr) och framåt, där jag alltså tar upp de händelser som jag tycker vart viktigt för att föra utvecklingen framåt. Det jag vill kunna svara på i detta arbete är:

•Vad har påverkat förändringen, vilka drivkrafter kan man urskilja?

• Vad har det lett till, och hur kan förändringarna förklaras utifrån olika historiesyn?

Metod och källdiskussion

Jag använder mig av internethemsidor samt böcker. Dessa källor är trovärdiga, då jag ska kolla upp specifika händelser som är allmänt kända. Jag väljer att inte ta åt mig fakta från Wikipedia, då jag tycker att det känns som en otrovärdig källa.

Bakgrund

Medicin har alltid gjort skillnad i samhället. Man använder det för att kartlägga sjukdomar och det är väldigt viktigt för att vi skall förstå hur människokroppen fungerar. Det är på detta sätt man sedan lär sig att bota sjukdomarna. Det var ofta framstående läkare som slog igenom med sina olika teorier, även om det diskuterats mycket innan. Det har förändrats mycket från antiken till idag, då vi nu har bedövning och sövning under våra operationer.

Under antiken var läkekonsten inte så praktisk, utan handlade mycket om balansen bland vätskorna i kroppen. Eftersom gudarna hade stor plats under denna tid tillbad man ofta dem för att slippa bli sjuk. Till exempel var Febris den gud man tillbad för att slippa få feber. Man började också under denna tid obducera lik och lärde sig därigenom mycket mer. Och genom att starta läkarutbildningar blev det fler inom läkaryrket, som inte varit så populärt innan. Hippokrates kom under denna tid fram med teorier om sjukdomar och olika symptom vilket slog igenom stort.

Under medeltiden fanns det fortfarande skrifter av Hippokrates, det fanns dock andra läkare som också gjorde sina röster hörda. Däremot var det i lite tidigare medeltid som digerdöden härjade, vilket dödade runt 100 miljoner människor1. På senare medeltid, det vill säga runt 1500-1600 talet upptäcktes anatomin(läran om hur organismer är uppbyggda) på riktigt, även om man haft en del teorier om detta under antiken. Läkaren William Harvey slog igenom när han upptäckte blodomloppet på 1600-talet. Under hela medeltiden använde man oftast alkohol som bedövningsmedel, alltså skulle patienten vara berusad.

Under 1800 talet gjordes det stora framsteg inom läkekonsten. Man började nu märka på många sätt hur man skulle undvika infektioner och annat genom att hålla allting rent och fritt från bakterier. Man använde sig också av nya bedövningsmetoder, så som kloroform och söva patienten med eter. 1895 framkom fysikern Willhelm Conrad Röntgen på röntgenstrålarna. Detta innebar att nu kunde läkarna lokalisera sjukdomen och avgöra om det behövdes operation eller ej. Det var ett stort framsteg, och gjorde att läkekonsten fick en putt framåt. Man lärde sig nu också att upphettning(pastörisering) dödade bakterier, vilket också ledde till att man efter detta lärde sig att skapa vaccin. Alexander Fleming upptäckte penicillinet under 1930- talet, alltså lärde man sig mer och mer om att bekämpa samt bota eller helt eliminera risken att få olika sjukdomar. Man började nu också att forska om genteknik. Något som blev stort var fåret Dolly som var det första däggdjuret i världen som skapats av kloning av ett annat vuxet får år 1997.

1: enligt artikel ur DN: "Digerdöden är historiens värsta katastrof"

På senare tid har läkekonsten förts upp till ännu högre nivåer genom att forskarna och läkarna nu kan koda ens eget DNA, alltså arvsanlag. Man gör mycket forskning för att få fram fler vaccin och fler effektiva mediciner, mot exempelvis aids och hiv vilka båda två är ett växande hot hos människorna. Nu hoppas man bara på att en dag hitta bot mot det. Man har också lärt sig en hel del mer om transplantationer, vilket har ytterligare ökat chansen för oss att överleva diagnoser och sjukdomar.

Undersökning

Resultatredovisning

Hippokratiska skrifterna

Hippokrates, även kallad "Läkekonstens fader" var en läkare i antikens grekland under 460-377 fKr som har gjort intryck på medicinen så pass mycket att det än syns idag. Hans teorier handlade om varför man är sjuk och hur man blir det. Han skrev också om hur viktigt det var att observera olika symptom och att också ta hänsyn till de olika miljöerna man befinner sig i. Han var en av de första som faktiskt ansåg att sjukdomar kom från naturen och inte från gudarna, vilket gjorde att han faktiskt var den första som undersökte sina patienter ordentligt. Han hade också teorier om vätskans lära. Med detta menar att gul galla, blod, flegma och svart galla alltid skulle vara i balans med varandra. Och när vi då till exempel kräks eller svettas är detta ett sätt för kroppen att komma i balans.

Hippokrates kom också på att renlighet är viktigt. När pesten bröt ut rekommenderade han till alla att koka vattnet innan man drack det. Detta är ju en av de aspekter som verkligen syns idag. Tystnadsplikten som råder idag kom också från Hippokrates, och den kända Hippokratiska eden svärs också av många nya läkare än idag.

Anatomin

Galenos var också en läkare från Grekland, som gick mycket efter Hippokrates teorier. Hans teorier blev däremot grunden för läran om anatomi. Galenos lyfte det som Erasistratos tidigare upptäckt ca 300 f.Kr. Han hade genom dissektioner kunnat undersöka artärer och vener. Hans teori gick dock bland annat ut på att blodet bildades i levern och att det inte återvände till hjärtat utan renades på orena partiklar genom utandningen i lungorna. Han förstod inte heller att hjärtats slag transporterar blodet. Trots att detta inte var korrekt, stod denna teori sig i ca 1900 år innan den blev diskuterad.

Trots att det fann människor som upptäckt felen i Galenos teorier var William den person som ändrade människornas uppfattning om detta. Han framkom mer exakt om hur blodet cirkulerade i kroppen, och ansåg också att hjärtat inte var mer än en pump. Och efter hans död kunde en professor genom mikroskop fastslå detta. Detta skapade goda förutsättningar att fortsätta forska om varför en del sjukdomar uppstod. Dissektionerna som pågick under medeltiden var en stor källa till att man kunde göra denna sortens upptäckt.

Penicillinet

Det som lockade Alexander Fleming att få tag i en medicin som kunde döda bakterier i kroppen var eftersom det var detta som oftast gjorde att soldater dog under första världskriget. Upptäckten av denna medicin gjordes av en slump när Fleming hade vart borta från sitt laboratorium en tid och hade då tagit en kort semester. När han kom tillbaka hade locket på en av bakterieodlingarna halkat av, och mögel ett mögel hade dödat alla bakterier. Genom att han upptäckte denna mögelsvamp kunde man senare skapa en medicin av den. När man sedan forskade vidare på detta kom man fram till att detta var ett riktigt effektivt medel mot bakterier, det funkade dock bäst under kort tid då kroppen bygger upp en resistens mot det. Upptäckten gjorde att Fleming fick ett nobelpris år 1945.

Vaccinet

Tanken med vaccinet började redan på 1750-talet då en Engelsk läkare vid namn Edward Jenner hörde en mjölkerska förklara att hon inte kunde få smittkoppor eftersom hon haft det redan. Detta blev han intresserad av, men ingen uppmärksammade detta och tog det inte på allvar. Louis Pasteur var den som kom fram med själva vaccinet, och gjorde att medicinen tog ännu ett steg framåt. Han kom på detta genom att injicera en liten harmlös del av sjukdomen, som gjorde att kroppen blev beredd på om den skulle komma igen. Att han räddade en pojkes liv genom att lyckas få honom immun mot rabies år 1855 blev en milstolpe för läkekonsten, nu kunde man undvika en del av de sjukdomar som tidigare härjat och dödat många. Detta slog dock igenom senare när två amerikanska forskare kom fram med det som blev känt som vaccin mot polio år 1949.

Röntgen

Den tyske fysikern Wilhelm Conrad Röntgen råkade av ren slump upptäcka en ny sorts strålar år 1895 medan han utförde ett experiment, och valde att kalla dem X-strålar. Han började med en gång forska mer om dessa strålar. Med hjälp av dessa kunde man se igenom kroppen och titta på skelettet. På det sättet kunde man sedan avgöra hur stor en skada var och om det behövdes operation. Man kunde också se vart skadan befann sig. Detta gjorde inte bara att forskningen av olika sorters strålningar ökade, utan också att läkarkonsten nu hade kommit upp till ännu en ny nivå.

Genetik

Man har på senare tid nu kunnat ta reda på folks DNA och ta reda på om de har speciella egenskaper som är ärftliga. De kan också se om man har en ärftlig sjukdom eller löper en risk att föra vidare en. Man kan också redan nu se om ett barn som inte fötts ännu har någon sjukdom. Det är inom denna sortens forskning som kloning kommit in i bilden. Man tar alltså en cell från en organism och har lyckats genom detta skapa en ny individ som är en exakt genetisk kopia. Här är exempelvis fåret Dolly ett bevis.

Genom genterapi finns också möjligheten att kunna förändra dessa egenskaper om man ska få barn, och då alltså "formar" barnet lite efter hur man vill ha det. Detta har inte kunnat utföras än, men det finns teorier om det som är trovärdiga.

Analys

Det jag anser har vart en viktig drivkraft för denna utveckling är definitivt faktumet att det kom fram nya sjukdomar hela tiden som kunde visa sig vara ett hot mot människan. För att inte då skapa panik och att människor knappt vågar gå ut är det ju såklart bättre om man forskar fram ett skydd eller bot mot det. Människans nyfikenhet var enligt min uppfattning också en stor drivkraft, vi ville hela tiden få det bättre. Tankarna som väcktes under antiken var såklart väldigt viktiga, och gjorde att man kunde fortsätta forska om hur vi fungerar. Det man också skulle kunna se som en drivkraft är att de hela tiden ville att de olika metoderna man använde skulle vara så effektiva som möjligt samt vara mindre smärtsamma.

Ännu en drivkraft kan vara att människor ständigt söker efter att få göra en upptäckt, att bli sedda. Kanske vinner människans själviska strävan efter framgång över dens vilja att göra det bättre för alla andra i sin ras? Det fanns så mycket att upptäcka hos oss människor, och de som gjorde en stor upptäckt som exempelvis William Harvey med sin upptäckt med blodomloppet fick sina namn hörda. De som kunde förbättra för oss människor blev mer kända, och det kan vara därför de faktiskt ville upptäcka någonting, och därför fortsatte de att forska om det.

Detta har lett till att man idag kan göra otroligt mycket mer avancerade metoder inom läkekonst. Att kunna välja egenskaper hos sitt barn hade man troligtvis aldrig trott var möjligt förr. Och att kunna lokalisera skador genom röntgenstrålar och veta exakt var de befinner sig är också ett stort steg. Det har också lett till att människan är mindre hotad av sjukdomar samt att vi kan bota sjukdomar effektivare och snabbare.

Ur idealistisk historiesyn kan dessa förändringar förklaras ha berott på att dessa läkare eller forskare hade en idé om hur kroppen fungerade eller hur man kunde komma fram med botemedel. Genom att sprida sina tankar till andra forskare eller läkare kunde dessa fortsätta på den tanken och också driva forskningen vidare. Och att detta också väckte tankar hos andra att detta var nödvändigt, och att det genom detta blev mer efterfrågat.

Ur materiell historiesyn kan man förklara kollektivets strävan efter att skapa en bättre miljö för människan som en drivkraft. Genom att skapa bättre förutsättningar för människans välmående kan man arbeta hårdare, och därför förbättra välfärden. Man vill ha så bra förutsättningar som möjligt att kunna utvecklas utan att bli bromsade av någon slags sjukdom. På detta sätt kan gruppen samarbeta bättre och nå en bättre ekonomi. Penicillinet var ju trots allt en upptäckt som skulle gynna kriget, vilket tyder på att det hjälper hela kollektivet. Människorna kunde känna sig tryggare, och hela landet på det sättet att då kanske fler personer vågar sig in i armén och i så fall blir befolkningen tryggare.

Syftet med detta arbete är att jag vill ta reda på vad som har påverkat förändringarna inom medicin och läkekonst. Jag vill ta reda på om det fanns något specifikt som drev utvecklingen framåt, eller vilka händelser eller strukturella förändringar som kan ha varit avgörande till att utvecklingen fortsatte som den gjorde

                                                                   Slutsats

Det som har påverkat utvecklingen enligt mig har verkligen vart dessa personer som brinner för att forska om människan. Deras nyfikenhet att ständigt komma längre och längre har gjort att vi kommit så långt idag enligt min åsikt. Utan deras idéer om hur vi ska bota sjukdomar och komma med nya metoder tror inte jag att vi hade kommit så långt som vi gjort idag. Därför är det väldigt viktigt att vi har vår nyfikenhet, då utan den kommer vi ingen vart.

Idealistisk historiesyn

Ur idealistisk historiesyn tror jag att man återigen kan se dessa människor som en stor drivkraft till utvecklingen. De väcker tankar om hur man kan använda olika metoder, vilket då kunde spridas vidare till andra läkare som fortsatte på den tanken och kanske till och med förbättrade den.

Materiell historiesyn

Ur denna historiesyn anser jag att man kan tänka själva kollektivets strävan efter människans välmående som drivkraft till utvecklingen. De vill ha så bra förutsättningar som möjligt att kunna få en ordentlig välfärd f&oum...