Hemuppgift luft och vatten

1. Vilken egenskap har luften?

Luften består av 78,08% kväve, 20,95%syre, 0,93 % argon, 0,038 % koldioxid,         
0,247 % vattenånga och
spår av ädelgaser.
såhär ser atmosfären ut:
Som man ser finns det fyra
olika lager det är:
Troposfären, Stratosfären,
Mesosfären och
Termosfären som också
inkluderar Jonosfären,
Exosfären och Magnetosfären. Troposfären är tre fjärdedelar av atmosfären.
Troposfären är från 17 km till 7 km tjock. Den är som tjockast vid ekvatorn och
tunnast vid polerna. Ozonlagret ligger främst i stratosfären på mellan 15-35 km's höjd. Vid 100 km's höjd brukar man säga är gränsen mellan jordens atmosfär och den yttre rymden är. Men dock sträcker sig exosfären från 500 till 10 000 km's höjd där den möter Magnetosfären. Syret är viktigt för jordens liv och förbränning för att alla djur behöver syre för att andas och för att förbränna saker behövs också syre. Syre är även viktigt för fiskarna för det löser sig lätt med andra ämnen som t.ex. i vatten.

2. Ozonskiktet, vad är det och varför är det så viktigt?

Ozon, O3, är en gas som består av tre syreatomer per molekyl.                                                             Gasen är giftig och är hälsofarlig på marknivå, men högt upp i                                                                atmosfären är den en livsviktig gas som avskärmar skadlig                                                                                          UV-strålning. Ozon bildas genom att en syremolekyl slås sönder av UV-strålningen. På höga höjder kan atomerna slå sig samman med en syremolekyl och bilda ozon.

Ca 90 % av allt ozon finns i stratosfären och ca 10 % i troposfären. Ozon som är i troposfären kallas marknära ozon och det är hälsofarligt på grund av sin reaktivitet orsakar det skador på t.ex. gummi, vissa grödor och irritation på slemhinnor hos människor.

Ozonhålet över Antarktis är ett område i stratosfären där det finns mindre ozon. Ozonhålet är som störst under Antarktisks vårar från september till början av december då starka vindar börjar cirkulera runt kontinenten.

De starka vindarna för klor till Antarktis och de löses upp av den ultravioletta strålningen det gör att kloratomer frigörs. Dessa börjar skynda på ozonreduktionen. Påskyndningen påskyndas ytterligare av de ismoln som bildas över vintertid i Antarktis då bristen på solljus gör att temperaturen kan sjunka ned till -80°C. Molnpartiklarna består av antingen salpetersyra eller av is och utgör en grund för den kemiska reaktion som orsakar nedbrytningen av ozonet.

Antarctic Ozone Hole 2010

3. Växthuseffekten, vad är det för någonting?

Växthuseffekten påverkar jordbruket, tillgången på mat och havsnivån
Länder runt ekvatorn skulle med en stigande temperatur utsättas för torka och mindre livsmedelproduktion. Detta är länder som ofta har många invånare och är stort behov av matproduktion. Värme och torka kan förstöra skördar och kan leda till svält för länder runtom ekvatorn. Nederbörden förväntas öka i de områden som redan idag är regnrika och minska i områden som idag har brist på vatten. Detta kanske leder till att översvämningar på jordbruk som ligger i regnrika områden medan torkan på jordbruk med låg vattentillgång blir ännu större.

Den stigande temperaturen leder till att upptiningen av världens glaciärer ökar, vilket leder till stigande havsnivåer. FNs klimatpanel beräknar att alla världens hav kommer att stiga med 5 decimeter det kommande århundrandet. Marker precis ovanför havsnivån riskerar att hamna under vatten och låglänta befolkningsrika länder som Bangladesh riskerar att drabbas av återkommande översvämningar och fara för människors liv

De gaser som bidrar till växthuseffekten kallas växthusgaser. Här är de viktigaste växthusgaserna. Vattenånga, Koldioxid (bildas vid förbränning, vulkanutbrott och nedbrytning av biologiskt material), Dikväveoxid (lustgas), Metan och Ozon

För att minska växthuseffekten kan man tänka på att:

Det som är speciellt med oxider är att alla oxider innehåller syre.
Här är några exempel på oxider:

•Ø  Koloxid

•Ø  Koldioxid

•Ø  Kolmonoxid

•Ø  Svaveldioxid

•Ø  Svaveltrioxid

4. Väte är vårt lättaste grundämne, vad vet du om det ämnet?

Väte (hydrogenium) är det lättaste samt vanligaste atomslaget i universum. Väteatomen ingår i ett flertal kemiska föreningar, varav den mest bekanta ämnet är vatten (diväteoxid). Väte, vätgas, kemiskbeteckning H2, är det lättaste grundämnet. Väte har atomnummer: 1

Densitet: Vid Gas: 0,090 g/dm3, Vid Vätska:70,8 g/dm3 och Vid Fastform: 70,6 g/dm3

Smältpunkt: -259,3 grader C

Kokpunkt: -252,9 grader C

Vikt: Väte är universums lättaste ämne. Luften i en kubikmeter väger ca 1300 g och lika mängd vätgas väger 90 g.

Användning: Väte används till framställning av ammoniak, raketbränsle, ballonger mm. Ej längre i luftskepp för att det är lätt antändligt.

Förekomst: Mer än 90% av alla atomer i universum är väteatomer det vill säga mer än tre fjärdedelar av universums vikt. Största förekomsten av väteatomer finns i vattnet, i levande organismer, i olja, stenkol, knallgas osv. Solen samt de flesta stjärnor består av allra största bit av väteatomer.

Framställning: Vätgas kunde framställas långt innan man kände till att det var ett grundämne. Numera produceras väte mest genom spjälkning av vatten.

5. Vad har vatten för unika egenskaper och varför är de så viktiga?

Vatten är en kemisk förening med den kemiska beteckningen H2O: en vattenmolekyl består av två väteatomer bundna till en syreatom.

Alla dessa egenskaper är livsviktiga för allt liv på jorden. Om inte isen skulle flyta skulle fiskarna dö på vintern.

6. Beskriv vattnets kretslopp så tydligt du kan, använd gärna en bild.

"Man kan aldrig bada två gånger i samma flod." det är ett kinesiskt ordspråk som det ligger mycket i , eftersom vattnets enorma kretslopp förflyttar vattnet till nya platser hela tiden. Inget vatten är nytt. Det är samma vatten som alltid funnits, samma vatten som Cristopher Columbus en gång i tiden seglade till Amerika på . Jorden består av ungefär 97 % vatten.

Avdunstning
Solenergi styr vattnets gigantiska kretslopp. När solen värmer vatten avdunstar vatten  d.v.s. energin från solen slår loss bindningarna som håller samman vattenmolekylerna. Då bildas det vattenånga. Vattenångan stiger upp i atmosfären och där det är kallt. Kylan gör så att ångan kondenserar och bildar moln som förs med vindens mot land. Molnen blir för stora, det blir så mycket vatten i dem så att molnet blir fullt och släpper ut allt vatten. Då blir det nederbörd i form av regn, snö eller hagel. Det är nederbörden som för vattnet till marken. Lite av nederbörden hamnar även i havet och är då tillbaka där det började. Men hur blir det med allt vatten som hamnade på land?

Beskrivning av vattnets kretslopp
Nederbörden som hamnar på marken hamnar till början i jorden och sugs upp tills marken blir mättad så att den inte kan ta upp mer vatten. Infiltration är alltså när marken suger upp nederbörd.

Vattnet i den mättade marken kallas grundvatten. Grundvattnet färdas under marken och rinner ut i bäckar eller källor. Tiden det tar för det skiljer sig åt då grundvattnet kan ligga kvar väldigt länge.

Avrinning
När marken blivit mättad, följer det återstående vattnet (det som inte tas upp av marken)terrängen och rinner ut i ett vattendrag som till slut rinner ut i havet. Detta kallas avrinning. En tredjedel av allt nederbörden som faller ned över land rinner tillbaka haven genom att det rinner via åar och floder.

Smältvatten
Berg och glaciärer som är täckta med snö/is smälter på sommaren. Smältvattnet rinner i längs berget och når ett lite större vattendrag som för det vidare ut i havet. Detta är en viktig del av hela kretsloppet.

Transpiration
Vattnet som växterna tagit upp från marken med sina rötter, varken försvinner eller stannar kvar i växterna. Det avdunstas bort från porer på bladens undersida i form av ångor. Det kallas transpiration. Ca 10 procent av vattnet i atmosfären kommer från transpiration. 

7. Beskriv vattnet väg så utförligt du kan från sjön tills det släpps ut igen.

Först tas vattnet in från sjöarnas ytvatten som går till ett vattenverk. Först passerar det ett galler som silar bort stora skräp som t.ex. slam och vatten vattenväxter. Efter den processen tar man bort bakterier och små partiklar genom att hälla ett geléaktigt ämne i vattnet. Alla partiklar och bakterier som fastnar i gelén blir klumpar och sjunker till botten. Metoden kallas flockning. Sedan får vattnat passera genom ett stort sandfilter. Sanden filtrerar bort föroreningar. Efter det så häller man på ett bakteriedödande medel i vattnet. Ibland använder man ozon.

Ibland behöver vattnet även luftas. Då sprayas vattnet genom...