Evolution

10 röster
24458 visningar
uppladdat: 2011-06-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Evolution

Vad finns det för bevis som stödjer evolution?

Fossiler är ett bra bevis på att arterna har utvecklats under tidens gång.  Man kan även se likheten mellan människan och apor som ett bevis. Människans DNA överensstämmer till 98.5 % med schimpansens. Ett annat exempel på den teorin är Darwins finkar. Finkarna är också ett bra bevis på hur arterna ändras för att ha större överlevnadschans i miljön den lever i. Man kan även se forskning som bedrivits på en art och se förändring av artens egenskaper mellan generationerna.

Vad betyder fossil för evolutionsforskning?

Fossiler ger en bra inblick i hur tidigare livsformer sett ut. Eftersom det är avgjutningar av dåtidens djur. Med hjälp av den inblicken kan man jämföra dagens arter med dåtidens. Det tar lång tid för evolutionen att anpassa en art. Ett exempel på det är de tyska fälthararna som på 1800-talet inplanterades i Sverige. Den svenska haren är anpassad så att den under vintern utvecklar en vit päls för att smälta in i vinterlandskapet och blir därför ett svårare byte. Det bevisar att på 200 år har fältharen inte utvecklat den egenskapen, därför måste man gå längre bak i tiden för att få konkreta bevis på en arts evolution. Det finns även brister i fossilforskningen. De fossiler man hittat visar mestadels "rena" arter. Att man hittar mellanting hör till ovanligheterna. Men man får även räkna in att det krävs mycket för att en fossil ska bildas. Om tillexempel en antilop har bildat en underlägsen egenskap blir den egenskapen inte långvarig i arten och den enskilda individen blir troligtvis uppäten, kvar blir ingenting som kan bilda en fossil. Oftast hittar man inte tillräckligt stort antal av arten för att få en bra bild av hur de flesta individerna såg ut. Det kanske är en missanpassad indidvid man gräver fram.

Vilken betydelse har DNA-tekniken fått för evolutionsforskningen?

DNA-tekniken ger en bättre inblick i hur alla organismer fungerar. Det blir även lättare att få reda på hur evolutionen gått till. Människan och schimpansen är rätt lika till utseendet och därför kunde man, innan de möjligheter man har idag, ana ett samband. Andra djur som man länge trott tillhört samma art måste man nu göra två/ flera arter av. Men i och med den nya tekniken blir man mer skeptisk till Darwins teori. Man menar att det är för stora skillnader i DNA:t mellan olika arter för att det ska vara möjligt att dessa har samma ursprung.

Beskriv hur några mekanismer som driver evolutionen framåt och hur olika arter bildas.

Evolutionen drivs av flera mekanismer som till slut bidrar till att det är den bäst anpassade individen som överlever. Naturligt urval innebär att den bäst anpassade överlever, det innefattar i stort sett de flesta faktorer. Mutationer sker hos i stort sett alla individer. De mutationer som ger egenskaper som är arten fördelaktig har störst chans att föras vidare, på grund av individens ökade överlevnadschans. Könsurval betyder att individens parter anser individen attraktiv tack vare vissa egenskaper. Att en påfågelshane har många och stora ögon på sin stjärt anses attraktivt och därför ökar dennes chans att sprida denna egenskap vidare. Samevolution innebär att två arters anpassning är av varandra beroende. Geparden och antilopen är ett bra exempel. De långsammaste antiloperna blir mat och dör där med i förtid. Generna har mindre chans att föras vidare. De snabbast springande geparderna får mat och de långsamma får svälta. Därmed förs inte de långsamma gepardernas gener vidare. På så sätt utvecklas båda arterna för att kunna springa snabbare.

Hur hänger naturligt urval ihop med evolution?

För att naturligt urval skall fungera bra så måste mångfald av individer inom arten finnas. Det bästa exemplet på naturligt urval är leoparderna och antilopernas kamp på savannen. För att överleva leopardernas anfall måste antiloperna ta till flykt. Genom att vara snabbare än de mest långsamma antiloperna överlever individen anfallet av ett av världens mest fruktade rovdjur. Därmed förs generna för snabbhet med större sannolikhet vidare till nästa generation. Samma sak gäller för leoparderna. De snabbaste får mat och kan överleva, medan de långsammare inte får någon mat och sannolikheten att de överlever för att sprida sina "långsamma gener" är liten. Även om en egenskap hos en individ anses attraktiv inom arten leder det till att egenskapen har större chans att spridas vidare, då det andra könet är intresserat av individen som innehar den.

Beskriv hur utvecklingen har gått från enkel bakterie till flercelligt liv och vidare fram till nutidens människa.

Man antar idag att alla dagens arter härstammar från de encelliga organismerna, som levde för cirka fyra miljarder år sedan. Sedan dess har mycket hänt och mycket återstår att ske. De relativt simpla encelliga organismerna började med tiden samarbeta, detta var ett stort steg för evolutionen. Den till en början väldigt tidsödslande utvecklingen av nya arter tog med dessa nya individer ordentlig fart. För cirka 570 miljoner år sedan existerade arter som utvecklat skal och skelett. Fortfarande levde dessa arter i havets djup. Det tog enda tills för cirka 300 miljoner år sedan det med bestämdhet kan konstateras att landlevande djur existerade. Till en början levde enbart simplare leddjur på land. Tillgången på föda på land gjorde att vissa arter, mestadels groddjur, började utvecklas för att överleva på land. Väl uppe på torra land kan man anta att miljön varierade mellan olika platser på ett annat sätt än i havet. Detta "miljötryck" möjliggjorde en kraftigare och snabbare artbildning än tidigare. Detta påstående stärks av det faktum att man i fossiler kan se att utvecklingen skedde snabbare under denna tid än 3 miljarder år tidigare.
Utav dessa groddjur som beträdde markytan för första gången utvecklades så småningom reptiler. Under den tid reptilerna härskade levde de största arterna som vår planet någonsin skådat. Väldiga 100 tons bjässar strosade omkring i jakt på föda. Idag finns inte så stora individer, antagligen pågrund av den abnorma mängd föda som de var tvungna att konsumera för att tillgodose de väldiga kropparna med energi. Under reptilernas storhetstid levde även mindre, pälsbeklädda djur som diade sina ungar. Det var de första däggdjuren. De kännetecknas än idag av att de är jämnvarma, föder levande ungar, diar och har päls. Vi människor, homo sapiens, tillhör däggdjur.
Vi tillhör släktet homo och har på cirka 2 miljoner år förändrats dramatiskt, inte minst till levnadssättet. Det som skiljt släktet Homo från övriga arter har alltid varit dess intellekt. Med hjälp av just ett överlägset intellekt kunde vi tidigt använda vapen och eld. Detta resulterade i att en utbredning av Homo-släktet kunde ske, även fast arten rent fysiskt inte var anpassad för klimatet. Det vill säga att vi kunde bosätta oss i mer eller mindre arktiska miljöer just på grund av ett intellekt utöver det vanliga. För cirka 70 000 år sedan skedde en dramatisk förändring i vissa delar av den mänskliga hjärnan, HAR-1 genen började på allvar att utvecklas, vilket i sin tur ledde till utveckling av hjärnbarken. En mer utvecklad hjärnbark leder till ett större intellekt hos individen. Ett större intellekt är fördelaktigt om man ser till överlevnad, den som överlever har större chans att fortplanta sig. I övrigt blev skelettet starkare, benstrukturen ändrades, liksom gångstilen.

Vad kan man då dra för slutsatser om evolution och hur dagens människa kommer att utvecklas? Det är ett brett område och svårt att förutse hur miljön om miljontals år kommer att se ut. Människan tror jag kommer klara sig bättre än de flesta arter just på grund av dess högre intellekt. Redan för miljoner år sedan lärde man sig att anpassa sig till nya tuffare miljöer. Bättre skydd mot kemikalier genom motståndskraftigare hud skulle kunna gynna arten. Bättre filtrering i luftvägarna skulle också kunna vara en lösning. Med en tuffare miljö måste man anpassa sig. Miljön kommer antagligen ändras för drastiskt för evolution att anpassa arten, därför är återigen ett stort intellekt en fördel. Men faktum är att vårt intellekt sätter stopp för evolutionen inom Homo Sapiens. Det är inte naturligt urval som bestämmer vilka individer som ska utrotas. Faktum är att akademiker får barn senare och i mindre utsträckning än fattigare och lägre utbildade. Detta leder till att mindre intelligenta individer ökar i antal i större utsträckning än intelligentare, genom att risken är större att man inte hinner fortplanta sig om man väntar för länge. Jag tror även att större individer inom arten kommer att konkureras ut då tillgången till föda antagligen kommer att minska (överbefolkning). Om man ser till evolutionen i stort så finns inte längre några 100 tons arter kvar, antagligen av den simpla anledningen att födan inte räcker till. Man ser även att MCPH-1 genen utvecklas vilket resulterar i en utveckling av pannloben. I pannloben "sitter" personligheten och den delen kontrollerar även det sociala beteendet. Kan fortsatt utveckling av pannloben resultera i färre krig?
Det är många forskare som påstår att Darwi...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Evolution

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2011-06-01]   Evolution
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=58976 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×