Brasilien - Thailand

3 röster
7217 visningar
uppladdat: 2011-06-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Bakgrund

Vi fick i uppgift att jämföra två länder.

Huvudpunkterna var att jämföra deras befolkningsstruktur, befolkningspyramider, befolkningssituation, och även analysera olika teorier och hur den demografiska transitionen har förändrats i de två olika länderna. Även dess betydelse för de båda länderna.  

Jag valde Brasilien för att jag inte vet så mycket om landet. Man hör sällan så mycket om det på nyheterna, utan det är oftast problemen i Afrika och Asien som tas upp.

Thailand valde jag för att landet intresserar mig och jag vet inte speciellt mycket om det här dem heller.

Syfte

Jag tänker jämföra ländernas befolkningspyramider och deras befolkningssituation.

Jag hade även tänkt ta reda på lite om hur deras BNP är i landet och hur den har förändrats.

Sedan tänker jag jämföra utbildningsnivån, nativiteten och mortaliteten mellan de två ländernas medelklasser. Hur de påverkas av sjukvård, lärarutbildning, boende och hur HIV har påverkat de båda länderna. Här väver jag samtidigt in den demografiska transitionen.

Sedan tänker jag även analysera de båda teorierna Malthus och Boserups teorier, och se ifall de kan passa in till någon av de två ländernas befolkningssituation.

Som extra punkt, hade jag tänkt ta reda på hur landets BNP ser ut och hur utbildningen i landet är.

Frågeställning

För att få reda på syftet kommer det krävas en frågeställning. Den kommer här:

•-         Hur ser ländernas befolkningspyramider ut och vad är den största skillnaden?

•-         Vad kan ha påverkat befolkningspyramiderna?

•-         Hur ser ländernas befolkningssituation ut?

•-         Hur ser landets sjukvård ut och hur hög är mortaliteten respektive nativiteten?

•-         Hur ser den demografiska transitionen ut?

•-         Vad kan ha påverkat dessa?

•-         Hur kan man egentligen tolka Malthus och Boserups teorier och passar de in i någon av ländernas befolkningssituation?

•-         Hur ser landets BNP ut, och hur är dess fördelning? Hur har utbildningen påverkat?

Avgränsning

Jag avgränsar mig till att framförallt jämföra medelklassen i de båda länderna.

Dock ska jag tillägga att jag vet om att det är stora klyftor mellan rika och fattiga, framför allt i Brasilien. Men det blir för omfattande om dessa också ska vävas in, så därför fokuserar jag på medelklassen.

Metod/material

Jag har använt mig av att ta fakta från Internet. Framförallt från hemsidan

http:// www.landguiden.se. Denna sida anser jag som tillförlitlig, framför allt för att det är en betaltjänst, och den används inom många skolor och det finns en kundtjänst osv. Det är inte som på wikipedia.org, där fakta skrivs dit av andra "vanliga" människor.

Men för att vara ännu mer säker, så tittade jag på lite olika siffror, på länder som jag kan lite om, för att se om siffrorna verkligen stämde. Och det gjorde de.

Avhandling

Befolkningspyramider:

Brasilien:

Thailand:

Här har vi då befolkningspyramiderna för Brasilien och Thailand, från år 2000 och 2008.[1]

Thailand

Befolkningssituation

Thailand har 65 300 000 invånare på en yta på 513 000 km2

Det betyder att det bor hela 127,3inv./km2! Thailand har trots allt bara en befolkningsökning på 0.9% där de har en nativitetsprocent 1,6 och mortalitetsprocent 0.7. [2]

Kvinnorna i Thailand har medellivslängd på 74.8 år, medan männen bara lever tills de är 68.2år gamla.  Denna siffra har ökat allteftersom Thailand har fått bättre levnadsvillkor de senaste åren. [3]

Andelen män som är HIV smittade är ca 1.7 % medan kvinnorna har en lägre siffra. De ligger på 1.1%.

Ca 200 000 barn utnyttjas runt omkring i Thailand, framförallt för kommersiella syften, som

t ex prostitution. Detta är vanligt, framförallt i de fattiga delarna i norr, där familjen behöver försörjas och det ända sättet för, framförallt flickorna, är att bli prostituerade. 

Dock är det enligt lag förbjudet att ha sex med barn och straffet för det kan vara fängelse

Under en period i slutet av 90talet ökade antalet hiv-smittade hos de prostituerade drastiskt!

Myndigheterna tog då tag i problemet genom att starta ett av de största anti-aidsprogrammen i Sydöstasien. Man sade då att en av världens billigaste aidsmediciner började producerades i Thailand. [4]

Av Thailands BNP läggs ca 2% på utgifter för offentlig hälsovård och ca 76 US Dollar per person. Det finns 0.3 läkare per tusen invånare.

Tack vare att Thailand har satsat mer och mer på den offentliga sjukvården, som t ex. hygien, rent vatten och förebyggande hälsovård, har spädbarnsdödligheten minskat och det har blivit allt färre som dör vid graviditet och förlossning.

Thailands hälsovård är för det mesta offentlig. Ett av statens mål från år 2001 är att kunna ge tillgång till sjukhuset för 30 bath (6 kronor), för vanligt folk.

De ska även se över så att kvaliteten på vården är lika överallt i landet. [5]

Ekonomi:

Thailands BNP per capita ligger på 3400 US Dollar.

Deras totala BNP är 194 566 miljoner US Dollar.

Deras BNP tillväxt sedan 2004 - 2007 ser ut ungefär så här, i procent:

2004 - 6,1

2005 - 4,4

2006 - 4,5

2007 - 4

I Thailand har servicesektorn och industrin en stor del i BNP:n, industrin bidrar med 44% och servicesektorn 46%. Jordbruket bidrar med 10%.

Från början var jordbruket den ekonomiska stommen för Thailand men nu har den dock sjunkit. Men den är fortfarande betydelsefull för landets BNP.

En av Thailands exportvara är ris, och de är även världens största exportör av det. [6]

Utbildning:

I Thailand börjar ca 87% barn grundskolan. Men 93% är läs och skrivkunniga.

Av landets BNP läggs ca 4.2% på utbildning.

I Thailand är det obligatoriskt att gå i skolan i nio år, och skolan är gratis i 12 år. Man börjar skolan från det att man fyller sex.

Tyvärr är det så att en del barn inte börjar skolan p.g.a. familjerna på landsbygden inte har råd att låta sina barn gå i skolan och de får därför stanna kvar på gårdarna och arbeta istället för att gå i skolan. I snitt går barnen ca 8 år i skolan. 

87% av barnen börjar alltså grundskolan medan 25% av de 87 procenten av dem även läser vidare efter skolan. [7]

Brasilien

Befolkningssituation

I Brasilien bor det 191 miljoner människor.

De täcker en yta på ca 8 500 000 km2

Det betyder att det bor ca 22,4 inv/km2.

Nativiteten i Brasilien ligger på ca 2% medan Mortaliteten ligger på ca 0,7%.

Det är alltså en befolkningsökning på ca 1,3%.

Brasilien har en relativt ung befolkning, men den situationen håller på att förändras.

Även om nativiteten är högre än mortaliteten så håller antalet födda på att minskas och dödstalet håller på att ökas. [8]

Den förväntade livslängden hos kvinnorna är 75,6 år medan männen lär dö betydligt tidigare. Deras uppskattade medellivslängd ligger på 68 år.

Männen har däremot en högre procent när det gäller HIV, ca 0.7% av männen är testade positivt. Kvinnorna däremot ligger på 0.4%.

Trots det beräknas det att det är över en miljon som är smittade med HIV.(Här är något jag inte riktigt får ihop. Om det är ca 1.1% av dem är hiv-smittade, då borde det väl vara ca två miljoner?) [9]

Brasilien lägger ca 3,4% av deras BNP på offentliga utgifter för hälsovård och ca 212 dollar per person. Det finns ungefär 2 läkare per tusen invånare.

Trots detta är det mesta av vården privat och man måste betala avgift för den. Det är bara ca 10% som egentligen får tillgång till offentlig sjukvård. Även om det står i lagen att alla medborgarna har lika rätt till offentlig sjukvård. Ett av problemen som finns för de som får tillgodohålla sig med offentlig sjukvård är att spädbarnsdödligheten är relativt hög.

Brasilien har även en fattig befolkning, ca 45 miljoner lever i extrem fattigdom. [10]

Faktorer som påverkar nativiteten och mortaliteten är:

•-         Preventivmedel/aborter

•-         Sterilisering

•-         Utbildning av kvinnor

•-         Ålder vid giftermål

•-         Spädbarnsdödlighet

•-         Hygien

•-         Attityder och kulturella förhållanden

•-         Katastrofer, Olyckor

•-         Krig, missväxt, svält

•-         Tillgång till mediciner, läkarvård

•-         Tillgång till äldreomsorg

•-         Miljöhot, luft, vatten, strålning

•-         Arbete, ekonomi [11]

Ekonomi

Brasiliens BNP per capita (per invånare) ligger på 6842 US Dollar. Deras totala BNP är 966 827 miljoner US Dollar.

BNP tillväxten sedan 2004 - 2007 ser ut ungefär såhär, i procent:

2004 - 5,2

2005 - 2,3

2006 - 3,6

2007 - 4,4

Jordbruket står för den minsta delen av BNP:n, den bidrar bara med 8%. Industrin och servicesektorn är självklart de som bidrar mest. Industrin bidrar med 38% medan servicesektorn bidrar med hela 54%.

Trots detta är Brasilien ett av världens största jordbruksländer. Det finns ingen annan stat som odlar och exporterar mer kaffe och sockerrör än Brasilien.

Som producent av sojabönor och som exportör av tobak är Brasilien det näst främsta landet. Över 80% av världens apelsinjuice - koncentrat tillverkas även det i Brasilien.

Det är flera miljoner som är beroende av jordbruket och tyvärr beräknas en tredjedel av dem vara utan fast inkomst. Trots detta är ändå bara en tiondel av landet uppodlat och massor av områden helt "orörda". Ändå saknar en massa invånare egen mark.

På vissa exportinriktade plantager och liknande används en nästan slavisk metod. Förhållanden är sällan bra och vissa barn får arbeta upp till 14 timmar om dagen. [12]

Utbildning:

Trots att Brasilien är ett u-land börjar en stor del av Brasiliens barn grundskolan, hela 97%. Men tyvärr är det inte lika många som kan läsa och skriva, 88,5%. Skolan är obligatorisk för barn från 7 - 14 års ålder. Tyvärr så är det inte lika många som börjar skolan, som fortsätter läsa på gymnasiet. Grundskolan kostar ingenting, men problemet för många familjer är att de inte har råd att låta sitt barn gå i skolan utan måste låta dem arbeta där hemma så familjen ska klara sig. Så staten går då in och ger familjen en liten skolpeng för att ersätta familjen den tiden som barnet är i skolan och inte kan arbeta.

Sen finns det även ännu ett problem och det är att för många skolor har för dålig utrustning och där även personalen är för dåligt utbildad.

Utbildningskostnaderna för landet ligger på ca 4% av landets BNP. [13]

Analys

Med en snabb blick på befolkningspyramiderna ser vi att Brasilien har en progressiv pyramid medan Thailand har en smalare bas, dvs. en regressiv pyramid. Det ser man även om man jämför fakta, Thailand har en nativitetsprocent på 1.3% och i Brasilien ca 2%.

Men ingen av dem har dock en TYPISK progressiv eller regressiv pyramid. Utan egentligen är de väl båda två en sorts mellanting. Men om vi nu skulle anta att Brasilien har en lite mer progressiv och Thailand en lite mer regressiv. Varför?

Detta kan ju självklart ha flera olika orsaker. Det ena kan ju vara att Brasilien har en lägre barnadödlighet tack vare att landet lägger ut mer utgifter på hälsovård än Thailand.

Men detta stämmer väl inte? För Thailand har minskat sin andel spädbarnsdöda med hjälp av bättre offentlig vård, medan Brasiliens har ökat.

Men trots allt.

Brasilien lägger ut 3,4% av deras BNP vilket faktiskt motsvarar en summa på hela 44 miljoner US dollar = ca 265 miljoner kronor. Detta kan snabbt jämföras med hur mycket Sverige lägger ut på sjukvård. Av Sveriges BNP läggs ca 8% på sjukvården. Det är alltså 4,6% mer än Brasilien och hela 6% mer än Thailand!  Om man sedan tittar på utgifter för hälsovård per person, så syns det ännu tydligare. Sverige lägger ut över 3000 US Dollar på hälsovård per person, medan Brasilien lägger ut 212 US Dollar. Thailand lägger bara ut ynkliga 76 US Dollar per person.  D.v.s. 2% av deras BNP.

Visserligen får man ta i beaktning att Brasilien har dubbelt så hög BNP/capita än Thailand.

Men man tycker trots allt att landet borde kunna lägga lite mer än 2% på sjukvården.
Sen tycker jag även att, eftersom Thailand har en så pass mindre befolkning än Brasilien, borde de kunna satsa ännu mer på sjukvården. Den största orsaken till Brasiliens och Thailands skillnad i BNP/capita är förmodligen Brasiliens enorma klasskillnader.

Där det förmodligen är de VÄLDIGT väldigt rika som påverkar det mesta.

Men sen får man ju även betänka att det är över 45 miljoner som lever i extrem fattigdom, dvs under en US dollar per dag! Så då får vi alltså förmoda att det är medelklassen som har det bättre ställt i Brasilien än i Thailand. Men trots allt har standaren höjts för många i Thailand. Så då får vi återigen förmoda att det är tack vare att Brasilien har mer yta och att de då producerar och exporterar mer. På det sättet får det betydligt högre BNP än thailand.

I Brasilien ser man även att servicesektorn har en väldigt stor del i BNPn, det är knappa 55%.

I Thailand är det lite mer jämlikt, där ligger både industrin och servicesektorn runt 45%. 

Så hur kommer det sig att Brasilien har lägre procent av jordbruket än Thailand och ändå har de högre BNP/capita?

Då måste det alltså ligga på den stora skillnaden i industri och servicesektorn.

Hur kommer det sig då att den är så pass mycket bättre?

Kan detta kanske ha att göra med utbildningen? I Brasilien börjar faktiskt hela 97% av barnen grundskolan. Men bara 88% är läs och skrivkunniga när de går ut skolan .Men i Thailand är det lite tvärtom, där börjar bara 87% grundskolan, men hela 93% är faktiskt läs- och skrivkunniga! Båda länderna lägger ungefär lika mycket av sin BNP på utbildningen.

Då är frågan, vad är det som gör att, trots att 97% av barnen börjar grundskolan i  Brasilien, så är bara 88% av dem läskunniga? Jo det ena svaret kan vara, att det är så få som läser vidare.

Och även att lärarna är för dåligt utbildade och ger eleverna dåliga kunskaper.

I Thailand är det trots allt 25% av de 87%en som läser vidare. Detta kan kanske göra att dessa utbildar sig till lärare, det blir fler människor med kunskaper, som kan lära ut saker till yngre. På ett bra sätt. På ett sätt som är rätt.

Och hur kommer det sig att Brasiliens BNP/capita är så pass mycket högre än Thailands? Kan det här även spela en roll i nativiteten och mortaliteten?

Jag tror nog det här spelar mer roll i nativiteten än mortaliteten. För ifall ett land får fler och fler utbildade kvinnor, då lär det förmodligen också födas färre barn. För både Thailand och Brasilien har en väldigt låg siffra på antalet dödstals procent. Bara 0,7%.

Detta kan ju bero på att båda länderna har relativt låga procent av HIV smitta.

Thailand har dock något högre än Brasilien. Frågan är dock, om det inte har mer med sjukvården att göra? Båda länderna lägger en del pengar på sjukvården, och desto bättre sjukvården är, desto färre dör. Enkelt och teoretiskt. Men om man tittar på den svenska mortaliteten, så ligger den på 1%. Men vi har ju väldigt bra sjukvård? Och en låg procent antal på HIV smittade, hela 0,1% hos kvinnorna. Hur kommer det sig då att vi har högre mortalitetsprocent än både Thailand och Brasilien?

Kan det bero på livsstilen?

Att de lever sundare, rör sig betydligt mer, äter mindre fet mat och de har inte lika mycket stress m.m.

Men det kan ju även bero på att vi har en betydligt mindre befolkning än  både Thailand och Brasilien, så 1% av Sveriges befolkning = 90 000 invånare, medan 0.7% i Brasilien = 1 337 000 människor. Det är lite skillnad på det antalet. Så om vi tänker efter, så kanske Brasilien inte har så lågt dödstal egentligen.

Men Thailand har dessutom sänkt sin procent av mortalitet tack vare bättre hygien, rent vatten och färre som dör när de föder och färre som dör när de föds, dvs. spädbarnsdödlighet.

Thailand har även jobbat hårt på att få bättre offentlig vård och billigare läkarvård. Deras mål var att kunna ge tillgång till mediciner och läkare för 20bath.

Det är en typisk motsats mot Brasilien.

Brasiliens spädbarnsdödlighet har ökats och stora delar av deras läkarvård är privatiserad!

Men trots allt har de lika låg mortalitet som Thailand. Hur kommer det sig?

Kan det vara aids som påverkar? Men Thailand har ändå en relativt låg procent av aids.

Men kan det vara de prostituerades fel?

Brasilien har även en del av befolkningen som arbetar på plantage, där arbetsförhållanden är usla. Där borde inte livslängden vara alltför lång. Likaså att Brasilien har över 45 miljoner som lever i extrem fattigdom. Det förvånar mig lite, att deras mortalitets procent inte är högre, eftersom dessa inte borde klara av att leva alltför länge. De lever ju på svältgränsen, har inga möjligheter till sjukvård ifall de blir sjuka, osv. Deras möjlighet till att leva länge borde vara extremt låg. Därför trodde jag från början att Brasiliens mortalitet skulle vara betydligt högre

Brasilien har även en högre nativitetsprocent än Thailand.

Kan det bero på att det finns så många fler fattiga som gifter sig tidigt och får barn?

Men samtidigt har Thailand relativt många unga som är prostituerade och borde kunna få barn tidigt.

Men Thailand har ju som sagt, bättre möjligheter till att få läkarvård och kanske är möjligheterna till aborter betydligt högre, och informationen om hur viktigt det är att skydda sig när man har sex.

Men det finns olika orsaker till att Thailand har lägre nativitet, och även kanske för att de har fått ner nativitetsprocenten, är att de kanske försöker få in mer människor i städerna, vilket gör att det föds mindre barn som bara föds för att de ska hjälpa till ute på jordbruken.

De har obligatorisk skola och barnarbete förbjuds. Det används mer preventivmedel, kvinnor blir utbildade vilket gör att de skaffar sig jobb och gör att de lämna hemmet. På så sätt försvinner synen på dem att de tvunget ska vara hemma och passa barnen och ta hand om hemmet.

Med en blick på allt det jag skrivit så tror jag att en viktig del, framförallt hos Brasilien är att få ner antalet människor som lever på gränsen till extrem fattigdom. De måste även sluta favorisera de rika, genom att försöka jobba på att få mer offentlig sjukvård. Så som Thailand har lyckats med. Eller de jobbar i alla fall på att det ska bli mer sjukvård för alla.

Sedan tror jag även på det här systemet Sverige har. Med en hög skatt, så får staten in mer pengar, vilket gör att de kan lägga mer pengar på sjukvården. När man tar en titt på hur mycket länderna lägger på sjukvård av sin totala BNP, så är det stor skillnad. Extremt stor skulle jag säga. Sverige lägger ut 10 000 kr mer än både Brasilien och Thailand på hälsovård per person. Brasilien lägger ungefär 1200kr och Sverige 12000kr. Detta skulle ju kunna vara en början, ifall länderna istället satsade lite mer pengar. Nu är frågan om det är så lätt, eftersom länderna är så pass mycket större än Sverige, men 1200kr, i min värld, är en extremt låg summa!

"BNPpengarna" borde även läggas mer på ökad utbildning om preventivmedel, försöka jobba för att få bort barnarbete och att försöka jämställa kvinnor och män. För att framförallt minska befolkningsökningen.

Däremot något som förvånade mig var hur många som faktiskt är läs -och skrivkunniga i länderna. Och hur många som faktiskt börjar grundskolan. Sen att inte alla går ut den, är en annan sak. Jag trodde att procentantalet skulle vara betydligt lägre, i framförallt Brasilien, eftersom de hade så pass många som lever fattigt. Att så många av dem ändå lyckas börja grundskolan tycker jag är starkt av staten. Det här med att de lägger ut en liten skolpeng till familjerna tycker jag är lysande. Men det som förvånar mig, är, varför gör de inte likadant inom sjukvården. Är inte sjukvården för allmänheten lika viktig som att alla barn ska börja skolan?

Jag tror att framförallt att Malthus teorin stämmer in på Brasilien. Det är en stor mängd av befolkningen som lever i extrem fattigdom och detta måste ju betyda att resurserna inte räcker till. Därför lever många av människorna i fattigdom och en del svälter ihjäl, vilket gör att folkmängden inte ökar. Dock har den en svag befolkningsökning, runt 1 % men detta är naturligt eftersom de är ett u-land.

Thailand däremot, har inte lika hög extrem fattigdom, men jag tror även att Malthus teorin stämmer in här. För landet har fortfarande väldigt många fattiga och återigen räcker inte resurserna till för att mätta en hel befolkning. Likadant sker det genom att båda länderna inte importerar lika mycket som de exporterar. Samtidigt är det oftast de rika som får ta del av importeringen. På det sättet skulle ju Boserupteorin stämma. För ifall de rika inte hade konsumerat så sjukt mycket, hade kanske länderna kunnat hjälpa de allra fattigaste ur slummen. På så sätt hade resursmängden kunnats öka när folkmängden ökar. För framförallt Brasilien har mycket oanvänd mark som går till spillo. Om denna hade brukats och de fattiga hade fått ta del av det, så hade den absolut extrema fattigdomen kanske kunnats minskas.

Så egentligen skulle man kanske kunna säga att det är en blandning mellan teorierna. Man borde kanske skapa en tredje teori. Där man väver in hur mycket resurser man har, jämfört med hur mycket de rika konsumerar. Och hur det påverkar folkmängden och framförallt hur resursmängden påverkas. Om de rika istället hade konsumerat mindre, hur hade då resursmängden och folkmängden påverkats?

Den demografiska transitionen:

Jag har redan vävt in det i det jag har skrivit tidigare, men för att tydliggöra deras exakta demografiska transition, så lägger jag upp det såhär också.

Både Brasilien och Thailand verkar ligga i det tredje stadiet. Dvs. att dödligheten och även födelsetalet har minskats sen stadie två.

Folkökningen har här minskats och livsvillkoren har förbättrats.

Det är oftast u-länder som ligger i stadie 2 och 3 eftersom de brukar ha en hög nativitet men en låg mortalitet. Både Thailand och Brasilien räknas som U - länder, så det verkar ju stämma rätt bra. Varför är de då i tredje stadiet och inte i andra stadiet?

De båda har en högre nativitet än mortalitet men det är inte så stor skillnad. D.v.s. de har inte så hög befolkningsökning.  Just därför kan de inte vara i stadie 2.

De är inte heller i första stadiet, eftersom då skulle de ha såväl hög nativitet som mortalitet.

Däremot hade man ju kunnat tycka att det kanske låg i fjärde stadiet eftersom deras folkökning är hyfsat låg. Det är inte så stor skillnad mellan födelsetalet och dödstalet.

Däremot så ha de i...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Brasilien - Thailand

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2011-06-01]   Brasilien - Thailand
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=58983 [2022-08-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×