Bergvärme

Bergvärme
Nere i vår berggrund finns en kostnadsfri värmekälla med mycket jämn temperatur året om.
Ju djupare man borrar, desto högre och jämnare temperatur. En värmepump hämtar värme
från olika värmekällor. för att kunna använda en värmepump är att det finns ett vattenburet
radiatorsystem i huset. För hushåll med direktverkande el lönar det sig sällan att byta. För att
installera ett vattenburet system i en normalvilla kostar en bra bit över 100 000 kronor. Till det
tillkommer själva bergvärmesystemet som i dagens läge ligger mellan 100 000-150 000 kronor.
Värmepumpens mått anpassas efter efter husets energibehov. Vanligast är att man har en
värmepump som ger 50-70 procent av husets maximala effektbehov, då ger värmepumpen
ungefär 90 procent av energibehovet under året. Under vintern behöver värmepumpen en
kompletterande värmekälla, i dom flesta fallen är det en elpatron men det kan också vara en el-
eller oljepanna.
För att bergvärmepumpen ska ge så mycket värme som möjligt är det viktigt att borrhålet är
tillräckligt djupt, normalt är att man borrar runt 50-200meter men snittet ligger på 132 meter.

När bergvärmesystemet är på plats är det viktigt att det är rätt justerat så att temperaturen inte
blir högre än nödvändigt. I vissa fall måste man installera fler radiatorer eller byta till större
storlek för att ersätta att värmepumpen har andra temperaturnivåer än i en el- eller oljepanna.
Om en bergvärmepump ska bli lönsam krävs de att reglerförloppen är långsamma. Om
systemet är inställt på att höja temperaturen snabbt vid behov måste det ta hjälp av det
kompletterande värmesystemet ofta och det blir dyrt i längden.
Det är olika på olika fabrikat men ett förlopp mellan 30 och 180 minuter är rimligt. Står Bergvärme
Nere i vår berggrund finns en kostnadsfri värmekälla med mycket jämn temperatur året om.
Ju djupare man borrar, desto högre och jämnare temperatur. En värmepump hämtar värme
från olika värmekällor. för att kunna använda en värmepump är att det finns ett vattenburet
radiatorsystem i huset. För hushåll med direktverkande el lönar det sig sällan att byta. För att
installera ett vattenburet system i en normalvilla kostar en bra bit över 100 000 kronor. Till det
tillkommer själva bergvärmesystemet som i dagens läge ligger mellan 100 000-150 000 kronor.
Värmepumpens mått anpassas efter efter husets energibehov. Vanligast är att man har en
värmepump som ger 50-70 procent av husets maximala effektbehov, då ger värmepumpen
ungefär 90 procent av energibehovet under året. Under vintern behöver värmepumpen en
kompletterande värmekälla, i dom flesta fallen är det en elpatron men det kan också vara en el-
eller oljepanna.
För att bergvärmepumpen ska ge så mycket värme som möjligt är det viktigt att borrhålet är
tillräckligt djupt, normalt är att man borrar runt 50-200meter men snittet ligger på 132 meter.

När bergvärmesystemet är på plats är det viktigt att det är rätt justerat så att temperaturen inte
blir högre än nödvändigt. I vissa fall måste man installera fler radiatorer eller byta till större
storlek för att ersätta att värmepumpen har andra temperaturnivåer än i en el- eller oljepanna.
Om en bergvärmepump ska bli lönsam krävs de att reglerförloppen är långsamma. Om
systemet är inställt på att höja temperaturen snabbt vid behov måste det ta hjälp av det
kompletterande värmesystemet ofta och det blir dyrt i längden.
Det är olika på olika fabrikat men ett förlopp mellan 30 och 180 minuter är rimligt. Står
inställningen på noll går den kompletterande värmen in alldeles för snabbt, det går då åt mer
el och sliter på kompressorn. de handlar ofta om lång livslängd på bergvärmesystem, om
kompressorn slår av och på ideligen slits den fortare.

En problem med lågtemperatursystem är legionellabakterier i tappvarmvattnet. Eftersom
värmepumpen har en temperaturbegränsning på ca 50 grader klarar den inte av att ta död på
bakterierna tillräckligt snabbt. För att nå en idealtemperatur på 70 grader behöva tillsatsvärme
till varmvattenberedaren, t.ex. genom en elpatron som eftervärmer tappvattnet.

Funktion:
Köldbäraren (vätskan i systemet) pumpas upp i slangar från brunnen och transporteras till
värmepumpen. Där höjs temperaturen och den uppsamlade värmeenergin överförs till husets
värmesystem. Den i värmepumpen avkylda köldbäraren leds tillbaka till slangen, för att dra till
sig ny värme från borrhålet.
Bergskyla: Vid tillämning av bergvärme och jordvärmepump kan man sommartid använda den
svala vätskan som cirkulerar i jordkretsen, för att kyla tilluften som blåser in i huset.
Att tänka på:



Fakta sammanfattning:

• Sveriges totala årliga uppvärmning kräver ca 100 TWh
• Mer än 15% av denna energi från borrhålssystem
• Bergvärme är ett beprövat och tillförlitligt system
• Ca 70% av bergvärmen är förnyelsebar
• Frikyla är en bonusmöjlighet
• I Sverige byggs årligen 30-40.000 små bergvärmesystem (0.4 M€/år)
• Utvecklingen går mot större system H/C (ca 2000 system)
• Trots viss mättnad är det en mycket stor utbyggnadspotential i Sverige
• Denna potential är ännu mycket större i Norge
• NGU och NTNU har bra kunskap inom området

Bergvärme
Nere i vår berggrund finns en kostnadsfri värmekälla med mycket jämn temperatur året om.
Ju djupare man borrar, desto högre och jämnare temperatur. En värmepump hämtar värme
från olika värmekällor. för att kunna använda en värmepump är att det finns ett vattenburet
radiatorsystem i huset. För hushåll med direktverkande el lönar det sig sällan att byta. För att
installera ett vattenburet system i en normalvilla kostar en bra bit över 100 000 kronor. Till det
tillkommer själva bergvärmesystemet som i dagens läge ligger mellan 100 000-150 000 kronor.
Värmepumpens mått anpassas efter efter husets energibehov. Vanligast är att man har en
värmepump som ger 50-70 procent av husets maximala effektbehov, då ger värmepumpen
ungefär 90 procent av energibehovet under året. Under vintern behöver värmepumpen en
kompletterande värmekälla, i dom flesta fallen är det en elpatron men det kan också vara en el-
eller oljepanna.
För att bergvärmepumpen ska ge så mycket värme som möjligt är det viktigt att borrhålet är
tillräckligt djupt, normalt är att man borrar runt 50-200meter men snittet ligger på 132 meter.

När bergvärmesystemet är på plats är det viktigt att det är rätt justerat så att temperaturen inte
blir högre än nödvändigt. I vissa fall måste man installera fler radiatorer eller byta till större
storlek för att ersätta att värmepumpen har andra temperaturnivåer än i en el- eller oljepanna.
Om en bergvärmepump ska bli lönsam krävs de att reglerförloppen är långsamma. Om
systemet är inställt på att höja temperaturen snabbt vid behov måste det ta hjälp av det
kompletterande värmesystemet ofta och det blir dyrt i längden.
Det är olika på olika fabrikat men ett förlopp mellan 30 och 180 minuter är rimligt. Står
inställningen på noll går den kompletterande värmen in alldeles för snabbt, det går då åt mer
el och sliter på kompressorn. de handlar ofta om lång livslängd på bergvärmesystem, om
kompressorn slår av och på ideligen slits den fortare.

En problem med lågtemperatursystem är legionellabakterier i tappvarmvattnet. Eftersom
värmepumpen har en temperaturbegränsning på ca 50 grader klarar den inte av att ta död på
bakterierna tillräckligt snabbt. För att nå en idealtemperatur på 70 grader behöva tillsatsvärme
till varmvattenberedaren, t.ex. genom en elpatron som eftervärmer tappvattnet.

Funktion:
Köldbäraren (vätskan i systemet) pumpas upp i slangar från brunnen och transporteras till
värmepumpen. Där höjs temperaturen och den uppsamlade värmeenergin överförs till husets
värmesystem. Den i värmepumpen avkylda köldbäraren leds tillbaka till slangen, för att dra till
sig ny värme från borrhålet.
Bergskyla: Vid tillämning av bergvärme och jordvärmepump kan man sommartid använda den
svala vätskan som cirkulerar i jordkretsen, för att kyla tilluften som blåser in i huset.
Att tänka på:



Fakta sammanfattning:

• Sveriges totala årliga uppvärmning kräver ca 100 TWh
• Mer än 15% av denna energi från borrhålssystem
• Bergvärme är ett beprövat och tillförlitligt system
• Ca 70% av bergvärmen är förnyelsebar
• Frikyla är en bonusmöjlighet
• I Sverige byggs årligen 30-40.000 små bergvärmesystem (0.4 M€/år)
• Utvecklingen går mot större system H/C (ca 2000 system)
• Trots viss mättnad är det en mycket stor utbyggnadspotential i Sverige
• Denna potential är ännu mycket större i Norge
• NGU och NTNU har bra kunskap inom området


Frammtiden om bergvärme:

Vad kommer oljebristen att innebära i verkligheten?
Nummer ett: Den oroliga världen som vi...