Veganism

15001 visningar
uppladdat: 2001-05-09
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Innehållsförteckning:

Syfte
Metod
Veganismens historia
Pythagoras
Veganism som livsåskådning
Hjältemat
Skillnader
Hälsan
Intervju
Reflektioner
Slutsats
Källförteckning

Bilagor:
Bilaga I (Sagda klokheter)
Bilaga II (Frågor till intervju)
Bilaga III (Recept)


Syfte
Syftet med arbetet har varit att ta reda på varför man väljer att bli vegan och vilken livsåskåd-ning de har i olika sammanhang.


Metod
Vi har hittat uppgifter om veganer genom internet, tidningsartiklar och en intervju.

Veganismens historia
Ordet vegan föddes i november 1944 då sex likasinnade vegetarianer träffades. De avstod från alla produkter som kom från icke-mänskliga djuren d.v.s. kött, mejeriprodukter, ägg, skinn, päls och ull. Det var Elsia Shrigley och Donald Watson som startade ”Vegan society”. Ordet vegan härstammar från ordet vegetarian.

Den förste vegetarianen var Pythagoras, en grekisk filosof och matematiker som levde om-kring 530 f.kr. Den främsta orsaken till att han avstod från att äta eller att plåga icke-mänskliga djur var hans tro på själens odödlighet. Därefter fick det namnet Pythagorian eller pythogoré.

Den mest berömde vegetarianen är universalgeniet Leonardo Da Vinci (1452-1519). Han är mycket omtalad för sin vegetarianism och sin medkänsla för de icke-mänskliga djuren. När han gick på marknaden kunde han t.ex. köpa och öppna fågelburar och låta fåglarna flyga ut i friheten.

Emanuel Swedenborg (1688-1772) och Carl von Linné (1707-1772) är två svenskar som har haft inflytande på filosofi/religion respektive naturlära. Emanuel ansåg köttätandet som en symbol för människans fall och roten till allt ont. Linné kom fram till slutsatsen att frukt och bönor är den föda som är mest lämplig till människans tänder, mage etc. Emanuels lära med-verkade till att vegetarianismen växte sig stark under 1800-talet.

Den första vegetariska sammanslutningen i världen bildades i England år 1847. Från och med detta år kallades den pythagoreanska dieten för vegetarianism.


Pytagoras

Pytagoras världsbild kallas hylozoik. Det betyder ungefär ”andlig materialism” . Dvs det finns en andlig verklighet och en materiell verklighet. Ingen världsbild som utesluter den andra är hållbar i längden.

Det är ett kunskapssystem som framför allt beskriver den överfysiska verkligheten.
Det är i denna som orsakerna finns till skeendena i det fysiska.
Han grundade 700 år före vår tideräkning en kunskapsskola på Sicilien, som då var en grekisk koloni. En sk esoterisk skola.
Han tillhörde ett brödraskap som systematiskt utvecklade sin medvetenhet långt utöver den ”normala” människans begränsning.

Hylozsoikens världsåskådning beskriver tillvaron som med tre sidor eller aspekter :
Materia, medvetenhet och rörelse.
Allting är materia, som har en medvetenhet (alltid i någon grad) och befinner sig i rörelse.
Materiens minsta oförstörbara beståndsdelar är uratomerna.
Livets mening är medvetenhetens utveckling i varje uratom.
I varje levande väsen finns en uratom, som är tillräckligt utvecklad för att vara den centrala individualmedvetenheten i detta väsen.

Naturens olika riken – bland andra mineral , växter, djur, människor - är olika etapper i ut-vecklandet av den individuella medvetenheten.
Människoriket är inte slutpunkten för denna utveckling, endast för dess organiskt-biologiska del i den synliga fysiska världen.
Utöver den fysiska världen finns ett stort antal högre världar. I dessa fortsätter individernas utveckling utöver det mänskliga.
Det finns fler naturriken över människan än under henne.

Man skulle kunna säga att ”medvetenheten sover i stenen, drömmer i växten, vaknar i djuret och blir självmedvetet i människan”.
Enligt Pytagoras är allting levande.

Som förnuftsväsen har vi att välja på två vägar, två slag av självförverkligande; viljan till makt eller viljan till enhet. Viljan tillmakt leder till förvärrat lidande, inte minst för dem som har missbrukat makten.
Viljan till enhet medför att ingen begär mer än sin del och att alla ser tjänandet av det gemen-sammas bästa som högsta livsuppgift.
Det skall visa sig vara den enda framkomliga vägen till lycka och glädje för alla.
Allas välgång och ingens ofärd.

Pytagoras var en av de första moderna vegetarianerna.


Veganism som livsåskådning

Veganism är en benämning på tillämpat avståndstagande från artism, som betyder artförtryck. Man tar avstånd från diskriminering med avseende på hudfärg (rasism), kön (sexism), och arttillhörighet. Artism är liksom rasism och sexism en djupgående och systematisk form av förtryck, där den egna artens (människans) intressen går före och på bekostnad av de som tillhör andra arter (djuren).

Veganism kan beskrivas som ett levnadssätt som inte bygger på förtryck av andra.

Det särskiljande uttrycket "människor och djur" är alltså falskt och är bara ett uttryck för ett artförtryckande språkbruk. Andra lika falska uttryck är "människor och negrer" eller "männi-skor och kvinnor". Vi är alla individer, djur fast av olika arter, raser, kön, åldrar och sexuell läggning etc. Vill man ändå göra en åtskillnad kan uttrycket "mänskliga och icke mänskliga djur" användas.

Många andra djur har samma förmåga att uppfatta smärta som människor har. Att ändå tillfo-ga dessa varelser lidande och död är moraliskt fel; det är ett missbruk av vårt ansvar gentemot dem. Makt är inte rätt.

Alla har vi någon gång i livet tillhört en "svagare" grupp. Vi har alla varit barn och många kommer att bli gamla. Du kanske har varit sjuk, tillhör "fel" kön eller ras, eller har "fel" näsa, hårfärg eller sexuell läggning etc. Inte vill vi då att andra "starkare" individer skall utnyttja detta överläge. Så varför tillåta att samma förtryck pågår mot individer av andra arter, när vi aldrig skulle acceptera detta om det var riktat mot oss själva?

Djuren finns inte till för vår skull, de är psykologiska varelser med kapacitet att uppleva lust och lidande. Varje levande varelse har ett liv som kan vara bättre eller sämre för den som le-ver det. Det livet inkluderar en mängd biologiska, individuella och sociala behov. Tillfreds-ställandet av dessa behov är en källa till lust, och brist på tillfredsställelse, en källa till smärta.
På detta grundläggande sätt är de icke-mänskliga djuren i t.ex. laboratorier och i lantbruket lika människor. Just därför bör vår hantering och våra relationer till andra djur bygga på samma grundläggande moraliska principer som de vi omfattar när det gäller människor.

På den djupaste nivån är mänsklig etik baserad på individens värde. Det moraliska värdet hos vilken människa som helst får inte mätas i hur användbar den personen är för att förverkliga andra människors intressen. Att använda människor på ett sådant sätt, att inte respektera deras oberoende värde, är att bryta mot det mest grundläggande i de mänskliga rättigheterna; varje persons rättighet att bli behandlad med respekt.
Varje hållbart argument som förklarar människors rätt att bli behandlade med respekt inbegri-per också att andra djur har denna samma rätt, och dessutom har det jämlikt. Det är därför sant att kvinnor inte existerar för att tjäna män, svarta inte för att tjäna vita, fattiga inte för att tjäna rika eller svaga för att tjäna starka, eller djuren för att tjäna människan.

Det finns inget "överlägset" eller "underlägset" hos kön eller ras, skillnaderna är biologiska och inte moraliska. Detsamma gäller olika arter, det finns inga "överlägsna" arter.

Den högsta etiska principen är rättvisa. Ingen har rätt att dra fördel av att ha kränkt någon annans rättigheter, oavsett om den andra är en människa eller ett annat djur.

Både människor och andra djur skall behandlas med respekt. Det innebär att vi inte skadar någon bara för att vi själva eller andra kan vinna på det. Det är en fredsfilosofi som utvidgar kravet på fred bortom gränserna för vår art. Denna filosofi är total motståndare till militär aggression. Att verkligen stå för fred innebär att man kraftfullt tar ställning mot artism. För hur skall det kunna bli fred i världen om vi misslyckas med att skapa fred i våra relationer till andra djur.

Även djur som saknar en sammanhållen psykologisk identitet som t.ex. räkor och musslor kan ha förmåga att uppleva smärta. Därför finns det inget moraliskt rättfärdigande i att tillfoga någon lidande om det är onödigt. Och det är inte nödvändigt för människor att äta räkor, musslor och liknade djur.

Filosofin om djurens rättigheter försvarar även mänskliga rättigheter. Det finns ingen motsätt-ning där, man behöver inte välja sida.


Hjältemat

Vissa livsmedel har kallats ”hjältarna” i vegetarisk kost eftersom de är rika källor till vissa livsnödvändiga ämnen som köttätare får i sig ett överflöd av. Låter man dessa livsmedel ingå i kosten så bidrar de till att förebygga bristproblem.

 LINSER innehåller protein, fibrer och komplexa kolhydrater samt B-vitaminerna, liksom kalium, magnesium och zink.

 SOJABÖNOR har det kvalitativt bästa proteinet av alla baljväxter, vissa B-vitaminer, fleromättat fett och fibrer.

 HAVREGRYN ger bra med protein , tiamin, niacin, järn, fibrer och kolhydrater.

 VETEKLI är en utmärkt källa tillvattenlösliga fibrer, järn , tiamin och niacin.

 ÄGG ger järn, fosfor, vitamin B-12, vitamin A och D samt protein

 TORKADE APRIKOSER innehåller betakaroten (växtformen av vitamin A ),fibrer och vitamin C

 MANDEL är en god källa till fleromättad olja, kostfibrer och vitamin E

 MJÖLK, yoghurt och ost tllhandahåller kalcium, fosfor, protein och vitamin A . Mjölk och yoghurt har kvar de B-vitaminer som försvinner vid tillverkning av ost.

 SPENAT innehåller fibrer och de flesta av de vitaminer och de mineraler som vanligen återfinns i kött.

 OSKALADE SESAMFRÖN är rika på kalcium och innehåller vitamin E , magnesium, fosfat och zink

 TOFU och tempeh ger magnesium, kalk, fosfor och järn samt protein.

 JÄSTEXTRAKT är en koncentrerad källa till B-vitaminer


Genom att kombinera baljväxter med gryner, nötter eller frön får du alla de aminosyror som behövs för att bilda komplett protein. Tex. :

 Röda bönor och ris
 Kikärter och couscous
 Ärtsoppa och bröd
 Bönor och majschips
 Linsburgare på bröd
 Vita bönor i tomatsås på rostat bröd
 Jordnötssmör på rostat bröd
 Fallafel och pitabröd
 Bönsallad och tabbuleh
Skillnader

Vegetarian – ordet har lite olika betydelse beroende på vem man frågar. Somliga vegetaria-ner äter inget kött, men fisk. Andra äter vare sig fisk eller kött.

Lakto-vegetarian – utesluter kött, fisk och ägg, men äter mjölkprodukter.

Lakto-ovo-vegetarian – äter det samma som lakto-vegetarian plus ägg.

Demi-vegetarian – äter inte rått kött, men gärna vitt kött och fisk.

Blandkostare –den som äter allt; vegetariskt, kött, fisk och mjölkprodukter.

Vegan – person som inte äter något som kommer från djurriket; kött, fisk, ägg, gelantin, honung eller mejeriprodukter (Dvs ost, glass, grädde, smör, fil, ej pannkaka, omelett, bakverk med ägg eller mjölk m.m.).
De använder inte.

En vegan äter bara vegetabilier; bönor, linser, grönsaker, tofu, soja-, havre-, sesammjölk, to-fuglass, mjölkfritt margarin, sojagrädde m.m.

Inom veganrörelsen finns en mängd olika grupper:

Etiska veganer – intresserade av djuretik, sätter inte gränsen vid kosten utan avstår från allt som kommer från djurriket t ex päls, skinn/läder, ull, dun/fjäder, silke eller hår (angoragarn).

Hälsoveganer – personer, bland annat vissa allergiker, som av hälsoskäl inte kan äta viss föda.

Miljöveganer – anser att animalieprodukter skadar miljön.

Frugivorer – låter plantan genomdriva hela växtcykeln. Äter bara skörden, dvs bara nötter, frukter, bär, vissa grönsaker samt ceralier (säd).

Militanta veganer – en grupp som av moraliska/etiska motiv, ofta med lagbrytande metoder, bekämpar köttindustri. Attackerar bland annat djurförsökslabb och minkfarmar. Sammanlagt misstänks veganer för ett sjuttiotal brott sedan de första attentaten 1994.


Svenska veganföreningen har 2 500 medlemmar, men enligt en aktuell studie av Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök kallar sig uppemot 100 000 svenskar för veganer.

Veganföreningen i Sverige (ViS) ingår i flera sammanslutningar; Vegan International, Euro-peiska Unionen (EVU) och Konsumenter i samverkan (KiS). Tillsammans med Svenska
Vegetariska Föreningen (SVF), Hälsofrämjandet (HF) och Djurens Rätt arrangerar föreningen utbildningsdagar, fester och seminarier. (Tex Vegetariska Världsdagen var 1 oktober och Ve-gandagen den 1 november.


Hälsan

Det har skrivits en hel del i tidningarna om att ungdomar som är veganer inte får tillräckligt med näringsämnen av skolmaten. En skolläkare i Falun menar att de löper risk för bristsjuk-domar, framför allt brist på kalk som kommer att visa sig senare i livet som benskörhet. Han menar på att för att en vegan skall må bra måste de vara väldigt duktiga på näringslära och lägga ner mycket tid på matlagning.

Enligt veganföreningen är vegankost är bra för hälsan. Den innehåller mindre fett och farligt kolesterol och mer av; fibrer, vitaminer och mineraler, vilket motverkar fetma, cancer, diabe-tes, allergi, eksem, reumatism, hjärt- och kärlsjukdomar.

Någon menar på att köttätare drabbas oftare av förkylningar, mjäll, trötthet, huvudvärk och andra krämpor än veganer.

Köttprodukter skadar både hälsa och miljö.


Intervju
SAMTAL MED IRIS , 16 ÅR , OCH VEGAN

Iris blev vegan utav häsoskäl först och sedan fick hon etiska skäl också. Hon ville leva ett nyttigare liv, och när hon sedan läste om hur djuren behandlas i köttindustrin, om djurtrans-porter så satte hon sig mer in i detta och det är de etiska skälen som överväger nu.

Hon känner sig inte speciellt mycket friskare, har känt sig lite slapp och slö, och tror att hon kanske har lite brist på någonting. Har varit hos läkare, och äter nu kost-tillskott B12 och kal-cium samt selicia för hår och naglar.

Iris föräldrar är de som gör maten till henne för det mesta, de är inte veganer, och hon har fått stränga tillsägningar om att hjälpa till mer och planera fullvärdiga måltider. Detta gör hon också även om det tar en stund efter hon kommit hem från skolan, det är jobbigt ibland och tar tid. Hon har förstått hur viktigt det är att planera rätt kombination med mat och att äta av all-ting som behövs även om det inte alltid är gott.
Iris har varit vegan i 4 månader, och tycker att det går bättre ju mer man kommer in i det.
Hon vet inte om hon lever sundare än sina kompisar vad det gäller rökning och alkohol, men hon tänker mycket på det.

På frågan om hon skulle vägra ta medicin om den var framforskad eller framställd på djur, svarar hon att det beror på. Som första val skulle hon försöka med något annat, men om det var en allvarlig sjukdom så skulle hon ändå vara glad över att det fanns medicin , och använda den.
Iris använder inte någonting utav läder, och köper ingenting nytt utav ull, men gamla ullsock-ar och tröjor går bra. Hon undviker också kläder av silke.
Det finns ull att köpa i hälsokosten från får som har haft det bra , och man kan köpa och sticka själv.

Iris tycker att det är bra om så många som möjligt omkring henne blev veganer, men tror inte att det skulle fungera om hela världen blev det, vad skulle det då bli av alla kor, höns och gri-sar som inte klarar sig i vilt tillstånd? Hon tycker att det är ok att dricka mjölk sparsamt om korna har ett bra liv, men har ingen idé om vad man skulle göra med de andra djuren, tycker bara att de inte ska utrotas som ras.

Hon tycker också att det är fel att döda råddjur och älg, och föreslår att man kan öka rovdjurs-stammen så att det sköts naturligt och inte blir för många.

Iris var vegetarian innan hon blev vegan och hon kan tänka sig att börja äta mjölkprodukter igen om hon skulle bli sjuk av vegankosten eller så. Men inför framtiden har hon tänkt sig att försöka bli fruktarian, då skadar man inga växter och äter bara frukten som ändå trillar av.

Sabotage på minkfarmar och dylikt tar hon avstånd ifrån, men tycker kanske ändå att det är bra med den uppmärksamheten som det ger, om det kan förändra något.

De hade en aktion mot Cassels klädaffär på ett ställe som gav till resultat att de tog bort vissa pälsprodukter. Så ibland behövs det inte så mycket för att det ska ge resultat.

Iris tycker att man får göra så gott man kan, alla människor har inte förutsättningar att kunna välja att bli veganer. Eskimåer tex och andra som inte har tillgång till grönsaker. Det vikti-gaste är att stoppa djurplågeriet och få bättre levnadsvillkor för djuren.

Förr kunde man kanske inte överleva utan kött, men utvecklingen har gått framåt och nu har många ett val. Man kan leva lika bra eller bättre utan kött.
Iris skulle också välja att ha en plastjulgran, hon tycker att det är hemskt med alla granar som huggs ned och sedan slängs.

Om det är något som hon saknar och känner sig sugen på, så är det framförallt fårost, vissa chips och älslingschokladen, men det har gått mycket bättre än vad hon trodde att det skulle göra. Det finns annat gott att äta. Nougat, tofuglass, en del chips, sesamkakor är gott och Ma-laco har inte så mycket djurgrejs i sitt godis!

Iris tyckte slutligen att det är många frågor som är svåra att ta ställning till, som tex med me-dicin och djurförsök, men att man måste börja någonstans, och det finns mycket djurplågeri som är helt onödigt. Ju fler som gör något och gör aktiva val, ju fortare kan man ändra på det som är fel!


Reflektioner

Det finns mycket att diskutera i detta ämne. Och vi har pratat om hur man kan se det ur olika synvinklar och försökt belysa flera aspekter.
Ägg eller inte, hur lever hönan? Får vi stänga in höns i trånga burar och hindra dem att utöva ett naturligt beteende bara för att det är mest ekonomiskt lönsamt. Hur hjälper vi hönan bäst. Genom att sluta äta ägg eller att kräva en bättre djurhållning och köpa ägg ifrån frigående höns? Är ägget befruktat? I så fall äter vi fosterembryon. För veganer är det ingen tvekan om vad som är rätt handlande, de utesluter ju konsekvent allt som kommer ifrån djur. För oss andra är det kanske inte lika självklart. Många funderar inte ens över vad maten kommer ifrån eller över hur djuren vi äter har det under sin korta livstid. Det är en självklarhet att gå till butiken och köpa sin köttbit utan att ha några djupare etiska aspekter på vad man köper. Man vill inte veta var köttet i affären kommer ifrån, hur djuret såg ut och hur det blev dödat.

Ändå är svenska folket i allmänhet ganska måna om djurens välfärd och många väljer att ute-slutande köpa svenskt kött. Numera påverkar förstås larmrapporterna om "galna-ko sjukan" valet.

Det naturliga urvalet där naturen sållar på ett bra sätt och de svagare försvinner, hindras av människan genom att rovdjuren försvinner. Men människan tar de starka friska djuren (älgjakt t.ex.), det gör att de bästa individerna som skulle föra arten vidare försvinner och det blir en genetisk utarmning. Vi diskuterade människans tänder, naglar, mag-och-tarmsystem som inte är gjort för kött. Och trots att vi människor är allätare visar det ju att vår huvudsakliga föda kanske trots allt borde vara vegetabilisk. Om man släpper alla djur fritt, som är något av ve-ganernas tanke - de tycker ju inte ens att man skall ha husdjur som hund och katt - vad händer då? Dessa djur har levt i tusentals år sida vid sida med människan. Numera är de helt anpas-sade (genom domesticering och avel) och beroende av människan för sin överlevnad.

Kan man försöka få igång det naturliga ekosystemet, där människans jakt på vilt förhindras och rovdjuren får ta plats igen, hur lång tid tar det? Och vad händer med alla jordbruk om landskapen ska växa igen och ges tillbaka till djuren? För att bevara vårt kulturlandskap är betesdjur en förutsättning, och många av våra gamla lantraser som är utrotningshotade skulle definitivt försvinna tillsammans med kulturlandskapet.

Vad det gäller djurförsök finns det säkert mycket som är onödigt, som säkert kan göras på annat sätt, och egentligen ska inte djur behöva lida för vår skull, samtidigt som man är glad för att det finns framforskad medicin om man skulle bli sjuk. Idag ökar användandet av för-söksdjur och det kan inte vara riktigt med tanke på att det finns alternativa metoder. Man får en känsla av att det görs av "slentrian" istället för att pröva de nya alternativ som forskningen tagit fram.

Läkemedelsindustrin tjänar ofantligt med pengar, och många mediciner görs om från en be-fintlig naturlig form till en liknande onaturlig som man kan ta patent på och tjäna pengar.

Vi pratade om hur det är att vara vegan, vad man måste tänka på att få i sig av olika vitaminer och mineraler, och hur det skulle vara att ställa om till det. Ofta har man en uppfattning om att det är väldigt konstig mat och svår att göra, men det visade sig att det inte var så märkvärdigt. Bara man är uppmärksam och kombinerar rätt födoämnen med varandra .
Men vi skulle antagligen sakna mejeriprodukterna, mjölk , ost osv.
Samtidigt är människan det enda djur som dricker mjölk i vuxen ålder, och dessutom från ett annat djur!

Nu har man börjat genmanipulera djur så att laktosintoleranta t.ex. skall kunna tåla mjölken, och forskning görs som innebä...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Veganism

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-05-09]   Veganism
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=591 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×