Specialpedagogik fördjupning

Du svarar med egna ord på uppgiften. Glöm inte att ge konkreta exempel och
reflektioner utifrån verkligheten och egen erfarenhet. Uppge också källorna om
du hämtat dem utanför boken.
Skriv direkt i dokumentet!


Namn: Angelina Shala

Specialpedagogik 1 Delmoment: 2

Olika funktionsnedsättningar och hur de kan påverka människors liv, lärande
och delaktighet i samhället.
Anpassning av arbetssätt och innehåll i verksamheter till både individers och
gruppers olika behov samt till situationen.

För att uppnå betyget:
E: Bör du beskriva översiktligt och ge något exempel.
D: Innebär att du har beskrivit översiktligt och även i majoriteten av svaren beskrivit
utförligt.
C: Bör du beskriva utförligt och ge några exempel.
B: Innebär att du har beskrivit utförligt och även i majoriteten av svaren beskrivit
nyanserat.
A: Bör du beskriva utförligt och nyanserat samt ge flera exempel.

Arbetsmaterial Kapitel 3:

Fördjupningsarbete ? Funktionshinder
När du har valt vilket funktionshinder du vill göra ditt fördjupningsarbete om följer du
instruktionerna för hur du ska gå tillväga för att skriva din rapport. Ta god tid på dig med att
noggrant läsa igenom instruktionerna. Reflektera sedan över hur du ska lägga upp din
studievecka.
Rapporten är kursens stora inlämningsuppgift. Den ska omfatta minst 5 skrivna A4- sidor för
att kunna godkännas. Detta kvalitetskrav är satt för att ge en konkretare bild av vad som krävs
för ett godkänt resultat på inlämningsuppgiften. Tänk på att du inte blir bedömd av de många
orden utan av innehållet i din rapport. Ett arbete med många sidor behöver inte vara bättre än
ett arbete med få sidor. Skriv aldrig någonting som du själv inte förstår. Det är bättre att
använda enkla ord som du förstår än svåra begrepp som du inte kan förklara. Använd
teckenstorlek 12 och radavstånd 1,5 när du skriver.
För att rapporten ska vara lättläst så ska den ställas upp i avsnitt och under rubriker enligt
bifogad rapportmall. Denna rapportmall används för rapporter och redovisningar av
studerande och forskare i hela världen. Du kommer att ha nytta av att ha arbetat enligt denna
rapportmall vid vidare studier vid universitet eller högskola.
Uppgiften är omfattande och kräver en snyggt uppställd rapport med överskådlig disposition
och korrekta källhänvisningar till de fakta som presenteras. Egna analyser görs i
diskussionsdelen och ska göras med inhämtande av fakta som grund. Ditt resonemang ska
klart framgå av rapporten. Rapportens kvalitet kommer att vara tungt vägande för
betygsättning av hela kursen.
Ta kontakt med din lärare om du har funderingar angående val av fördjupningsområde,
instruktioner eller rapportmallen, i ett tidigt skede, helst redan under måndagen. Ta även
kontakt med din lärare för vidare instruktioner om du önskar göra ett fördjupningsarbete som
baseras på intervjuundersökningar eller enkäter istället. När du är färdig med ditt
fördjupningsarbete och har fyllt i rapportmallen raderar du den kursiverade instruktionstexten
under rubrikerna i rapportmallen.
Ditt fördjupningsarbete ska skickas till mig senast fredag kl. 12.00.

Skriv direkt i bifogad rapportmall!











Att inte vara som alla
andra, ett ”Mongo”

Av: Angelina Shala Vt. 2012-07-04
Handledare: Pia Lindström.













1. Sammanfattning:

Jag har fått ökad kunskap om funktionsnedsättningen Downs Syndrom och ser nu
utifrån en bredare helhetsbild. Jag tycker att det var intressant att göra ett arbete om
detta eftersom jag har arbetat mycket med människor men jag har inte stött på
många brukare på mitt jobb som lider av Downs Syndrom därför ville jag skaffa mig
mera kunskap så att om man i framtiden vill jobba med personer som lider av detta
så har man mera på fötterna och har lite kunskap innan. Jag tog med de mest
relevanta delarna i mitt arbete tycker jag, jag ville inte fördjupa mig för mycket i varje
ämne utan jag valde att skriva om det jag tror jag har nytta av när jag jobbar i vården.
Överblickligen skrev om en person som har Downs syndrom och dens. vardag. Jag
skrev endel om samhällets åsikter till personer med funktionsnedsättning eftersom
jag anser att det är väldigt viktigt och jag anser ju att samhällsutvecklingen inte har
gått åt rätt håll eftersom t.ex. en person med Downs syndrom anses som ”dum i
huvudet” bara för att personen har en avvikelse, bara för att han inte är och ser ut
som just du? Det där idealet finns ju hela tiden i vårt samhälle och det är så himla fel,
jag blir så himla arg när jag tänker på vilka åsikter endel har till personer med en
funktionsnedsättning, dessa personer behöver vårt samhälles hjälp och påstättning
det sista dem behöver är i nedvärderande åsikter.
1.2Syfte:
Mitt syfte är att kunna få mer kunskap samt att kunna sprida kunskapen vidare samt
att få ökad förståelse t.ex. om hur den utvecklingsstördes vardag ser ut, och hur det
är att leva som utvecklingsstörd när man har ett stort vårdbehov samt försöka få mig
en inblick i hur det är att leva i ett samhälle fullt av fördomar.
1.3Bakgrund:
Jag har valt att skriva om utvecklingsstörning(Down syndrom) för att jag vill öka min
kunskap och förståelse. Jag har själv stött på och jobbat med utvecklingsstörda och

1.4 Metod:
Jag har tänkt använda mig av olika litteraturer som inriktar sig på
funktionsnedsättning/utvecklingsstörning samt använda mig av angiven kurs
litteratur. Jag hade även tänkt mig att använda mig av internetbaserade fakta sidor
inom området samt av lämplig litteraturstudie. Jag tror och hoppas att jag kan
reflektera, ge analyser och kanske även jämförelser från tidigare arbetserfarenheter.
1.5Resultat & diskussion
Jag har fått kunskap om funktionsnedsättningen som helhetsbild.
Jag har fått reda på att funktionsnedsättningen uppstår av en kromosomavvikelse
s.k. trisomi, det finns även en ärftlig faktor men den är inte stor bara 2 procent. Jag
har även fått kunskap om hur många barn som årligen föds med denna sorts
funktionsnedsättning alltså ca 100-150 barn per år. Det känns bra att känna till
orsaker/varför denna funktionsnedsättning uppstår. Jag har ju även valt att
undersöka eventuella stödområden som är relevanta för en person som lider av
Downs syndrom för jag tyckte att dessa var viktiga att känna till även när man arbetar
med människor som lider av denna funktionsnedsättning om vart man skulle kunna
vända sig om det skullle behövas, Lagen om stöd och service till funktionshindrade
är egentligen en kompletteringslag till hälso och sjukvårdslagen och
socialtjänstlagen, som riktar sig ”enbart” till personer som lider av en
funktionsnedsättning och där man kan få ekonomisk hjälp till insatser och
ombyggnationer. Jag har även fått fram kunskap om att det finns olika
behandlingsformer mot downssyndorm men att dem flesta bara är dåliga
behandlingar som skadar mera än vad dem verkar på personen dessa behandlingar
kallades för cellterapi, otromolekulärterapi samt Piracetam och en lärorik kunskap
som jag har fått genom detta arbete är att den bästa medicinen är god
träning(målinriktad träning) och ett socialt liv med trygghet och inviduellt anpassad
medicinsk behandling jag trodde faktiskt att det fanns andra ”special behandlingar”
som var vetenskapligt bevisade och påverkade dessa personers inlärningsförmåga.
Jag har även fått kunskap om hur man i ett tidigt stadie kan upptäcka denna typ av
funktionsnedsättning och dessa undersökningar kallas för fostervattenprov, och
fosterdiagnostik samt moderkaksprov, fosterdiagnostiken görs enbart om man
misstänker att barnet har down syndrom eller om kvinnan som är gravid är uppe i
åldrarna, de andra proverna är standardprover.jag har även fått kunskap om hur man
skall försöka bemöta en person som lider av downs syndrom, att det egentligen inte
är så komplicerat att bemöta en person med en sådan funktionsnedsättning, om man
bara är lugn, visar hänsyn & respekt, ödmjuk, en bra lyssnare, snäll, ärlig, tydlig så
tror jag att man kommer långt och sedan så lär man ju känna personen och vet hur
det funkar/och vad som gäller hos den personen, och man lär känna personen dvs.
att man lär sig förstå personen bättre och förstår lättare vad han/hon menar med det
hon säger, och man lär sig lättare att tyda om personen kanske e ledsen, orolig eller
om något inte står rätt till som det brukar göra. Jag har även fått reda på att personer
med Downs syndrom löper större risk för problem med kroppsliga
funktioner/sjukdomar än vad friska personer gör, det kan t.ex. vara skador på hjärta,
problem med leder, tänder och munhåla, hud och hår, problem med sinnesorgan
ögon, öra. Näsa, hals, ökad risk för barnleukemi, mera infektionskänsligare mm.
Jag tycker att jag har fått svar på den fakta jag har letat efter men det är ju så mycket
mera man skulle vilja lära sig om funktionsnedsättningar främst av allt skulle jag vilja
ha mera arbetserfarenhet för att lättare kunna” koppla ihop den teoretiska delen med
den praktiska” för att på det sättet kunna utvecklas både som människa samt
utvecklas i min yrkesroll. Annars tycker jag att det var lätt att hitta fakta om detta jag
har valt att skriva om, både litteratur mässigt och internetbaserat. Jag skulle dock
velat ha gått in lite mer på skador/sjukdomar som personer med funktionsnedsättning
dvs. Downs syndrom lättare drabbas av men jag kände att det då skulle blivit så
långdraget, så jag får väl sätta mig och läsa lite hemma i soffan när man har tid.
Jag har alltid haft respekt för personer som har råkat illa av något slag t.ex. av en
olycka, eller lider av någon slags funktionsnedsättning för jag beundrar dessa
människor att dem verkligen kämpar på fastän det finns en massa hinder i vägen
många gånger. Jag blir så glad när jag t.ex. ser en person i rullstol på vissa
arrangemang eller på uteställen blir jag glad för att dem struntar i vad andra tycker
och dem står verkligen upp för dig själva, jag tycker att det är modigt och stark, dvs
att vara en stark person som kan ignorera den delen av sämre attityder som det finns
i samhället mot personer med funktionsnedsättning men det skall ju inte behövas
egentligen skall ju alla känna sig trygga och välkomna överallt.



Inledning:
När man väntar barn är oftast båda föräldrarna fyllda med spänning och glädje men även av
oro. Oro inför att något inte skall gå bra t.ex. att barnet är skadat.
I 12-14 veckan brukar man oftast se ifall ett barn lider av missbildningar eller Down
syndrom detta görs genom ett s.k. nupp ultraljud där vätskenivån i nacken på spädbarnet
mäts, genom att göra denna undersökning kan man se ifall barnet lider av någon
missbildning eller Downsyndom och hur grov denna isåfall är.
Ett sådant besked leder oftast till att föräldrarna blir upprörda och oroliga för att barnet inte
skall få ett värdigt liv. Detta är ett tungt besked och kräver stöttning och hjälp ifrån anhöriga
kanske även av en professionell yrkes man/kvinna att kunna samtala med. Men hur ska detta
gå? Ska vi klara att ta hand om vårt barn själva? Och kommer hon någonsin kunna ha ett
arbete och en egen bostad? Och vad kommer alla omkring oss säga?..............
1.6Fakta kring utvecklingsstörningen
Down syndrom ”mongolism” är en utvecklingsstörning som beror på avvikelser av
kromosomer, downsyndorm uppstår när det bildas tre stycken 21 kromosomer istället
för två som det normalt vis gör hos friska människor detta tillstånd kallas trisomi 21.
När vi talar om kromosomer då talar vi om 46 stycken och dessa kromosomer bär på
vårt Dna, dvs. vår genetiska sammansättning och dessa håller till i kärnan till cellen.
Personens kromosomer är helt normala men det som sker är att det blir en ”överdos”
av kromosom 21 vilket gör att det inträffar en såkallad obalansering. Själva
överdosen av kromosom 21 kan man se eftersom det visar sig/uttrycker sig 150 %
när man jämför med hos en frisk person.
Vad händer när man har trisomi 21 då? Jo det är främst personens hjärna som får
”stryk” vilket innebär att att det påverkar personens utvecklingsförmåga men det finns
även andra organ som påverkas och det kan vara väldigt inviduellt. Forskare arbetar
med att försöka få fram mera om orsakerna till att down syndrom uppstår men det
enda man kan utgå ifrån är att det finns en viss ärftlig faktor(2 %) inblandad samt att
risken för att ens barn ska drabbas av down syndrom ökar med ju äldre du blir innan
du bestämmer dig för att skaffa barn. Idag är det ca 100-150 barn som föds med
kromosom avvikelser som medföljt att barnet fått downssyndorm.
1.7Hur ser man att en person har Down syndrom?
Det finns vissa gemensamma drag för personer som lider av denna
utvecklingsstörning dessa är att dessa personer oftast ser lite speciella ut på grund
av deras ansiktsutformning, de flesta har plattare ansikte, deras ögonspringor är
förändrande genom att dem är snedställda samt att dem har s.k. ”mongolveck”, dem
har även ofta mindre öron och näsa, även vanligt med fyrfingerfåra längs deras
handflata.
Men en sak som är säker är att det inte är något fel på det emotionella dvs. att en
person med down syndrom känner precis som friska människor rädsla, glädje, sorg,
ilska.
Motoriken fungerar inte heller som den gör på friska människor, vilket gör att det blir
svårare att förstå vad en person med utvecklingsstörning säger vilket kan vara
frustrerande för både personen som vill säga något men inte får fram det på ett
sådant sätt så att den andra personen förstår samt för personen som t.ex. vill hjälpa
den utvecklingsstörde men inte förstår vad personen menar. Det har jag själv upplevt
när man har arbetat att det många gånger är svårt att förstå en person som har en
utvecklingsstörning och då har jag ofta känt mig otillräcklig, man vill så gärna förstå
och hjälpa men man kan inte förstå vad personen vill alla gånger även om man
försöker tyda personens kroppsspråk. Det jag syftar på med motoriska svårigheter är
att det inte hjärnan ”kopplar” på samma sätt som hos en frisk person, dvs att en
person med Downssyndrom har svårare att få ut sina ord och personen pratar mera
långsamt
De som lider av Downsyndorm har en ökad infektionskänslighet, att dem åldras
fortare och att deras kroppsväxt inte fungerar normalt utan att den är mycket
långsammare än vanligt, det är även vanligt att dessa personer föds med fel på
hjärtat, större risk för att få hud och hår problem, problem med leder, ökad produktion
av antikroppar som är skadligt för kroppen, löper ökad risk för att drabbas av
barnleukemi, det är vanligt med sköldkörtelstörningar, större risk för gluten, brist på
kroppsliga näringsämnen, Sterilitet vanlig bland killar samt finns en ärflig faktor. Det
finns flera sjukdomstillstånd/ökad känslighet för problem med magen och
tarmkanalen, vanligare med problem med sinnesorganen ögon, öron, mun och
halsen.
1:8Vad innebär det att leva med en utvecklingsstörning?
När barnet är i tidig ålder så är ju vanligtvis barnet på dagis eller fritids men då
behöver personen lite mer stöd och hjälp än de andra barnen och därför får barnet
hjälp av en personlig assistent som hjälper till när inte läraren/fröken kan det. Den
vanligaste ”skolformen” för utvecklingsstörda är i regel den s.k. särskolan där mera
anpassning görs samt att mer stöd och hjälp kan ges. Men det finns undantag,
personer som inte lider av så grov utvecklingsstörning som kan gå i ”vanliga skolor”.
Många utvecklingsstörda bor sedan i egna lägenheter, dem klarar sig själva mycket
om dem lider av lättare utvecklingsstörning men annars behöver dem hjälp av en
personlig assistent som kan hjälpa dem t.ex. att städa, laga mat, handla osv. Det
finns även s.k. gruppbostäder där dem med grövre utvecklingsstörningar kan bo som
har svårt att klara sig själva och behöver stöd och hjälp dygnet runt. De flesta som
har Downs syndrom kan lära sig att skriva och även läsa , de klarar även att ta hand
om sin ekonomi(viss påstöttning kan behövas),de klarar även att laga mat , många
tror att en person med Downs har dåligt minne och svårt att orientera sig men det
beror många gånger på att personen inte har lika mycket begåvning som en frisk
människa i motsvarande ålder. Men som funktionshindrad är man ju oftast alltid
beroende av andra människor på det ena eller andra sättet vilket många gånger kan
kännas jobbigt , att inte kunna ha det här helt självständiga livet som man skulle haft
om man vore helt frisk ,det där livet som alla drömmer om att vara fri och kunna göra
vad man vill det kan man inte om man lider av en funktionsnedsättning. (om det är en
lätt funktionsnedsättning så är det ju vanligt att man klarar att göra allt själv)
1:9Vad innebär det att leva med en utvecklingsstörning
gentemot samhällets åsikter och fördomar?
I dagens samhälle finns det mycket fördomar mot utvecklingsstörda att dem inte
klarar av något och baraför att dem inte är eller ser ut som alla andra så är dem inte
lika bra som alla andra. För många skämtar om utvecklingsstörda och jag tycker inte
att det är ”värdigt” att ha den attityden. Vi är alla människor av kött och blod och har
lika värde hur vi än ser ut, funktionshindrade som friska. Jag tror att många
nedvärderar deras förmåga att ha ett normaliserat liv som dem kan sköta själva.
Denna grupp är redan utsatt och behöver mer stöttning ifrån samhället, alltså
ändrade åsikter och värderingar till utvecklingsstörda jag tror att detta skulle höjja
deras självförtroende och att dem skulle våga visa sig och göra mera saker i
samhället. Det är väl klart att en människa känner sig ännu sämre om människor ser
ner på personen det vet man ju själv att man mår sämre om någon ”tittar ner” på en.
Jag tycker att det är fruktansvärt att inte samhället har utvecklats mera gällande sin
människosyn än hur det ser ut i dagens samhälle. Det är jätte vanligt att kränkningar
mot personer som lider av en funktionsnedsättning, detta får ju inte bara förekomma.
Jag tror även att det handlar om människors dåliga civilkuraget att folk inte vågar
anmäla och säga till människor som utsätter andra för kränkningar för att dem själva
inte vill bli inblandade(dvs jag tycker att vårt samhälle är väldigt egocentriskt)
Detta är något som vi i samhället måste arbeta för tillsammans för att få ett bättre och
mer humant samhälle.
2 Hur kan man göra för att upptäcka Downs syndrom i ett tidigt
stadie?
Ett traditionellt sätt att undersöka fostret är att använda sig av den s.k.
fosterdiagnostiken och den s.k. moderkaksprovningen men dessa provtagningar är
inte helt riskfria vilket innebär att 0,5-1,0 procent kan leda till att kvinnan får ett
plötsligt missfall och det vill man ju undvika i högsta grad men om läkarna inser att
risken är mindre än risken att fostret är skadat så genomförs denna diagnostik.(detta
görs även om get finns en upptäckt genetisk ärftlighet för Downssyndrom samt om
kvinnan är äldre än 37 år eftersom det finns då ökad risk. Den vanliga
undersökningen den s.k. fostervattensundersökningen som i regel efter ca 15 veckor,
det görs då ett prov av cellerna i fostervattnet för att kunna utesluta att fostret har
avvikande kromosom antal. Efter man har tagit ett fostervattenprov så kan det dröjja
upp till 3 veckor på grund av att alla celler inte upprätthåller en viss standard utan
t.ex. är döende eller att det är celler som på något sätt blivit avstötta. Det finns stora
positiva faktorer med denna sorts undersökning av fostervatten på grund av att det
ger ett ett väldigt säkert resultat av analysen och det är lättillgängligt att göra denna
undersökning eftersom denna utförs på centrallasaretten. Det finns även möjlighet att
analysera ett ämne som finns i fostervattnet som kallas för äggviteämne, detta
undersöks för att se så att det inte finns defekter i detta isåfall om det finns defekter
så handlar det oftast om ryggmärgsbråck eller bukväggsbrock.
Det finns även ett prov som kallas för moderkaksprov och innebär att att man gör ett
prov, och detta prov kan göras på olika sätt antingen genom bukväggen eller vaginalt
och genom kvinnans livmodertapp, det är mindre riskfullt att göra denna provtagning
på grund av att det ökar risken för en infektion. Den s.k. CVSen görs inte först när
graviditeten gått över 10 veckor och själva provtagningen går ut på att analysera
kromosomerna och för att se om dem är avvikande eller ej och det går snabbt att få
svar på analysen(ca 1 vecka). Denna provtagningsmetod anses inte som lika
trovärdig. Det finns även den s.k. ultraljudsundersökning denna undersökning är en
standard undersökning som alla gör när denna undersökning görs så får föräldrarna
reda på hur stort deras barn är samt när förlossningen är aktuell, det kan även ges
ett utlåtande om att det finns en misstanke om att barnet har downs syndrom.
2.1”Dagverksamhet är viktigt för att känna gemenskap med
andra”
Dagverksamhet är viktigt för att en person med funktionsnedsättning(t.ex. Downs)
ska känna gemenskap och känna sig delaktig i samhället. Själva dags verksamheten
och att komma utanför sin lägenhet betyder ju så mycket för den sociala biten när det
få inte är lika lätt som när man är frisk att ta tag i olika sorters aktiviteter eftersom
man har ett hinder som ger begränsningar det är även viktigt att träffa människor
som har liknande sjukdomsbild/funktionsnedsättning tror jag så man kan utbyta
åsikter och tankar med varandra , i alla fall känna den gemenskapen att man inte är
ensam om att ha en likvärdig funktionsnedsättning.Dagsverksamheten är anpassad
för personer med en viss funktionsnedsättning dvs att aktiviteterna är anpassade.
Dessa aktiviteter ges vanligt vis några gånger i veckan och exempel på aktiviteter är
musikaktivitet, grillning, lekar, spel, motion. Aktiviteterna varierar som sagt beroende
på vad dem delaktiga lider av för funktionsnedsättning ett exempel på en
dagsverksamhets aktivitet för personer med grövre
funktionsnedsättning(utvecklingsstörning är att deltagarna får rida på hästar samt att
dem badar i en pool för att det anses som viktigt med sinnesupplevelser dvs
deltagarna får göra aktiviteter som påverkar sinnesorganen. På dagsverksamheten
finns det kompetent och duktig personal som har mycket kunskap om
funktionsnedsättningar. På dagsverksamheten ges det stöd och positivt bemötande
samt att det finns olika hjälpmedel som är behovsanpassade för personer med en
funktionsnedsättning.
2.2LLS-lagen om stöd och service till funktionshindrade
Personer som har ett funktionshinder har rätt till ett visst stöd ifrån vårt samhälle för
att underlätta deras vardag. Dessa bidrag som personen får skall användas för att
förenkla personens vardag detta kan t.ex. gälla att bygga om hemma och montera in
en hiss så att personen kan åka upp till övervåningen istället för att ta trapporna i
hemmet, anpassning av toalett och trösklar. LSS lagen anses som en
komplementslag till de två andra socialtjänstlagarna hälso och sjukvårdslagen och
Socialtjänstlagen. Det är alltså hos din LSS handläggare i kommunen som du kan få
hjälp att ansöka om insatser du kan även vända dig inom landstinget och få hjälp
med att söka insatser. Exempel på insatser som vanligtvis beviljas är ledsagarhjälp,
avlösning, personlig assistans, särskilda boendeformer för personer med
funktionshinder, dagverksamhet(så att de drabbade med funktionshinder får träffa
andra människor med liknande funktionshinder där dem då genomför en
sysselsättning tillsammans vilket är väldigt viktigt för att många kanske inte åker ut så
ofta och träffar folk annars så det är viktigt för den sociala biten dvs för att en
människa skall må bra.Det finns även insatser att söka som förälder när man har ett
barn som är skolungdom över 12 år, då kan man ansöka om s.k. korttidstillsyn.
Andra lagar som finns att stötta sig mot som funktionshindrad
Färdtjänstlagen finns till för att de funktionshindrade i vårt samhälle skall kunna ha
samma rätt som vi som ej lider av funktionshinder. De skall ej behöva känna sig
”inlåsta” baraför att de ej kan använda sig lika lätt av allmänna
kommunikationsmedel. Det är även viktigt att man som känner en funktionshindrad
eller om man är funktionshindrad känner till att det finns lagar som är emot
diskriminering de s.k. diskrimineringslagar som finns i vårt samhälle. Det är aldrig
tillåtet att nedvärdera/diskriminera någon baraför att den lider av ett funktionshinder,
den personen har samma rättigheter för det. När man talar om diskriminering så är
det viktigt att känna till DO(diskrimineringsombudsmannen)där man kan få hjälp och
få bekräftelse om att det är en kränkning man blivit utsatt för han kan även hjälpa dig
att skriva en anmälan. Det finns även lagen om assistentersättning vilket betyder att
du kan få hjälp med ekonomin om du har ett vårdbehov som kräver personlig
assistans och detta bidrag ges då genom försäkringskassan. Jag tycker att det finns
god hjälp att söka för en funktionshindrad av samhället och det är ju viktigt att det
finns stöd för dem som är ”utsatta” i samhället eftersom dem har rätt till ett så
normaliserat liv som möjligt så att dem skall kunna känna sig som vilken människa
som helst och kunna leva ett så eget liv som möjligt dvs. att personen får god
självkänsla och självförtroende genom “egenkontroll” av sitt liv.

2.3Behandlingsformer
Det finns en behandling som kallas för cellterapi som är vanlig i Tyskland att
behandla sig med denna cellterapi är inte riskfritt pågrund av att kroppen tar emot
nya celler den inte är van vid(dvs. främmande celler.)Syftet med denna behandling är
att utbytet av celler skall påverka barnets utveckling så att den skall ske i snabbare
takt och i rätt riktning som den gör hos friska barn(de som händer är att de tillsätts
celler ifrån djur(celler ifrån kalvfoster eller får hjärnor)Denna metod kan ej
vetenskapligt bevisas ha effekt samt att det är inte många som har råd med en
sånhär behandling eftersom den är mycket dyr. Det finns en annan behandling som
kallas för otromolekulärterapi och det innebär att att kroppen får tillsatsämnen av
metall och spårämnen, detta ska enligt Henry Turkle (gammal läkare) förbättra
allmäntillståndet hos en person som har Downs syndrom. Denna metod är som den
förra jag beskrev inte heller riskfri, och denna metod anses nästan som värre
eftersom patienten måste kombinera de stora tillskottet av metaller med medicin som
är vätskedrivande denna metod är inte att rekommendera eftersom den gör så stor
inverkan/påverkar kroppen. Det finns en relativt ny behandling som kallas för
Piracetam, MB plus och denna behandling är ifrån USA och har blivit välkänd. Denna
metod handlar även om att tillsätta ett ämne till kroppen som dem andra metoderna
men i detta fall tillsätter man ett ämne som kallas för Piracetam och det påstås då att
detta ämne skulle påverka individens inlärningsförmåga och att denna då skulle
förbättras. Denna behandling är individ anpassad beroende på hur mycket/vilka
substanser som finns hos personen. Denna metod är inte heller vetenskapligt
bevisad och den kostar även en massa pengar att använda, den rekommenderas
även inte då det inte finns någon vetenskaplig bevisad faktor är det alltid riskabelt att
använda sig av behandlingar eftersom man inte vet vilka biverkningar/konsekvenser
som väntar efter/under en sådan behandling. Den bästa behandlingen för en person
som lider av Downs syndrom är att personen har ett socialt liv och att genom
socialpedagogisk undervisning samt habilitering kunna utveckla sina funktioner. Det
är väldigt viktigt att personen känner trygghet samt att det ges god
träning(målinriktad) och att personen i helhet känner stimulans med/i sitt liv. Den
medicinska behandlingen som ges till personer med Downs syndrom varierar
eftersom den är individuellt anpassad eftersom alla har olika åkommor men en vanlig
medicin är t.ex. hjärtmedicin eftersom det är vanligt att personer med Downs
syndrom har hjärtproblem.
2.4Hur skall man bemöta en person med Downs syndrom på ett
bra sätt?
Det är viktigt att bemöta en person med ett humant synsätt och på ett värdigt sätt där
man visar hänsyn och respekt för den enskildes behov och åsikter. Personer med
Downs Syndrom har mer eller mindre svårt med motorik(tal samt rörelser). Därför är
det viktigt att man har tålamod och låter det ta den tid det tar. När man talar med en
person som lider av Downs syndrom är det viktigt att man tar hänsyn till att personen
har en nedsatt intellektuell förmåga dvs. att personen har svårare att förstå och då är
det extra viktigt att man talar tydligt, saktare samt att man inte komplicerar sitt
ordförråd dvs. att man kan uttrycka sig på ett enklare sätt så att personen lättare
förstår vad det är man säger. Jag tycker att begreppen medkänsla och kunskap är
viktiga för att kunna förstå en individ och personens sjukdomsbild och därav kunna
ge en bättre vård med god kvalité. “Man bör behandla andra som man själv vill bli
behandlad”. Det är viktigt att ta hänsyn till personens livshistoria och sjukdomsbild
jag tycker att det är viktigt att man ser en helhetsbild av människan.
2.5Aktuella Hjälpmedel:
Man blir ju alltid erbjuden hjälpmedel om man lider av en funktionsnedsättning, det är
ju väldigt individuellt vad man behöver för sorts hjälpmedel. Vissa personer använder
sig av någon slags “rullator”(finns ju jätte många olika utformade typer) även fast
dem är unga att ha sig att ”stödja” sig på det har jag sett många utvecklingsstörda
göra, sedan finns det ju rullstol ifall man även har fysiska funktionsnedsättningar,
elektrisk rullstol som är ett annat alternativ(mera självständigt tycker jag eftersom
brukaren då själv kan styra och åka snabbare, det finns ju även liftar man kan
använda ifall det skulle behövas, Det finns ju även matredskap som är anpassade
om personen har svårt att greppa i saker, även anpassad tallrik. Det finns ju även
hörapparater för dem som har dålig hörsel, speciell toalettstol som gör det enklare
vid förflyttning och dusch om personen har svårt att stå, det finns även gåstolar,
sittvagnar de s.k. sittstödet samt ståstöd. Det finns ju en mängd olika hjälpmedel man
kan tillgodose sig med ...