Mesopotamien och Egypten (även skillnader och likheter mellan dem)

68 röster
83475 visningar
uppladdat: 2012-09-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Mesopotamien

Omkring år 4000 f.Kr. kom männsikorna till Mesopotamien. Det var den goda tillgången på vatten och bördig jord som lockade dem. De slog sig ner i södra delen av Mesopotamien och kallade sitt land för Sumer. Sumerna började odla i jorden och byggde kanaler och dammar för att kunna få ännu större skördar. Åkrarna bevattnades med vatten från floden men eftersom floderna innehöll mycket salt, som tyvärr blev kvar på åkrarna när vattnet snabbt avdunstade i värmen blev jorden för salt för att spannmålen skulle kunna växa och till slut förvandlades åkrarna till öknar. Detta var en tidig form av miljöförstöring. Det blev lättare med allt när de uppfann plogen och det hjälpte också till att göra det sumeriska jordbruket framgångsrikt. Sumererna odlade råg, vete, ärtor, linser, gul lök, vitlök, purjolök, sallad, och senap. De tillverkade och sålde honung, smör, matolja och vin, som troligen gjordes på dadlar. Man förvarade och transporterade alla matvaror i lerkärl. Boskapen bestod av kor, getter, får och grisar. Man använde oxar och åsnor som drag och lastdjur. Sumererna fiskade mycket och jagade fåglar och gaseller.
I Sumer fanns inte mycket skog och inte heller mycket sten. Därför byggde Sumerna ofta sina hus av soltorkat tegel med endast våt lera som fogmassa. De tog lera från flodstränderna, formade den till små block och lät de torka i solen. Alla hus var inte gjorde av tegel utan vissa kunde vara gjorda av t.ex. vass som fanns på flodstränderna. Så småningom började de använda asfalt framställt av stenkol som tätning och fogmassa när de byggde hus. Vi använder än idag tegel att göra hus med, men istället för lera eller asfalt som fogmassa har vi betong.
Folket i Sumer var indelat i olika grupper eller samhällsklasser. Till den översta klassen hörde präster, krigare, rika köpmän och ämbetsmän. I nästa klass fanns hantverkare och bönder. Längst ner i hierarkin fanns det de stora antalet slavar, människor som rika personer ägde, köpte och sålde.
Sumerna var väldigt duktiga hantverkare, de kom på många saker såsom sågen, spiken, hammaren, limmet, hjulet, stövlar, sandaler, seglet, vattenkanalerna och vattenreservoarerna. De uppfann även skrivkonsten, astronomin, matematiken, tideräkningen, jordbruket, konstbevattningen och byggnadskonsten. De skrev genom att ta ett vasstrå som var format som en kil i spetsen och trycka det mot lerklumpar som man lät torka i solen för att sedan förvara dem i städernas tempel. Sumerna gjorde även båtar, de tidigaste av dessa var gjorda av vass och kunde vara upp till 20 meter långa. Senare tillverkades de större båtarna av trä och de mindre i läder. När man kokte tjära fick man också fram den sega massan beck, vilken man använde som tätning mellan sömmar i lädret och skarvar i träet. Troligen uppfann sumererna seglet, vilket användes både till små och stora båtar. Åror i trä var också vanliga för att driva båtarna framåt.

Egypten


Männsikor slog sig ner som jordbukare kring floden Nilen ungefär 5000 f.Kr. Befolkningen ökade snabbt. Under stenåldern hade ungefär 20 000 personer levt vid Nilen men under bronsåldern, på 2000-talet f.Kr., bodde mellan tre och sex miljoner människor där. För att kunna odla på marken var man tvungen att bygga kanaler och dammar så familjer gick ihop med familjer och hjälptes åt. Byar bildades så småningom och de blev bara större och större tills de blev städer. De flesta forntida egyptier var bönder som levde hela sina liv på den plats man odlade eller födde upp djur. Familjer levde tillsammans, familjen, föräldrar och barn och kanske far- och morföräldrar bodde tillsammans. Bostäderna var byggda av lertegel och höll sig svala under dagarna. De forntida egyptierna var väldigt måna om sin hygien och sitt utseende. De flesta badade i Nilen och använde tvål gjort av animaliskt fett och krita. Män rakade hela kroppen för att hålla sig rena och man använde aromatiska parfymer och salvor för att få bort dålig lukt och för att vårda huden. Kläder gjordes från enkelt linne som var blekt vitt och både män och kvinnor i de övre klasserna bar peruker, smycken och smink. Man kan säga att de forntida egypterna var väldigt måna om sitt yttre. Men det var inte bara för att bli snygga de sminkade sig, de var även så smarta att de hade kommit på att tjocka, svarta linjer skyddade ögonen mot solen. De hade även peruker för att slippa löss. Perukerna var oftast gjorda av riktigt hår som de senare satte fast på en duk av linne. Barnen gick utan kläder till ungefär 12 års ålder, med bara en hårlock kvar på huvudet. Det var även då pojkarna blev omskurna. Mödrarna var de som ansvarade för att ta hand om barnen, medan fäderna hade hand om familjens inkomst. Forntida egyptiers vanligaste föda bestod av bröd och öl, med grönsaker som lök och vitlök, och frukter som dadlar och fikon. Vin och kött åtnjöts av alla klasser på festdagar, medan överklassen allltid kunde äta detta. Fisk, kött och fågel kunde vara saltade eller torkade och ibland använde man dem i grytor eller grillade dem på ett galler. Dadlar och russin soltorkades ofta innan man åt dem, eftersom de höll sig bättre och längre då.  




Ekonomi:
Sumerna fick sin ekonomi genom jordbruket och när de kom på plogen hjälpte det också till att göra det sumeriska jordbruket framgångsrikt. Alltså att göra hela mesopotamien framgångsrikt. I Mesopotamien sålde de mycket med andra länder på grund av att deras land låg så bra till och att de hade kommit på hjulet. I Egypten bytte man mycket inom landet och därför kunde de utveckla ett mer pengaliknande system.

Jordbruk:
Både i Mesopotamien och Egypten hade man problem med översvämningar. Därför byggde man byggde murar runt byarna och grävde vallgravar runt detta.
När det blev för torrt innanför öppnade man murarna och återfuktade det torra  innanför igen.
Både männsikorna i Mesopotamien och Egypten kom på hur man kunde konstbevattna grödorna och även hur man fick dem att inte torka ut. Man använde sig av dammar och kanaler för att konstbevattna grödorna. I mesopotamien odlade man råg, vete, ärtor, linser, gul lök, vitlök, purjolök, sallad, och senap medans Egyptierna odlade vete och korn, och flera andra typer spannmål, som alla används för att göra den huvudsakliga basfödan bröd och öl.

Skrivkonsten:
I Mesopotamien använde man kilskrift, det vill säga att man tog ett vassstrå som var format som en kil i spetsen och tryckte den mot en lerklump som man sedan lät torka i solen.  
I Egypten däremot använde man hieroglyfer som skrevs på papyrus och rullade dem till stora rullar. Papyrus är ungefär som vass och det fanns vid flodstränderna vid Nilen.
I Sverige idag använder vi bokstäver, vi kan skriva på papper eller på datorer eftersom vi nu har kommit tillräckligt långt i utvecklingen. Vad vi skriver på liknar mer hur de gjorde i egypten än hur de gjorde i Mesopotamien.

Upptäckterna:
En upptäckt som folket i Mesopotamien gjorde var att de kom på hjulet, medans det i Egyptern dröjde lite längre innan de kom på det. Hjulet hade stor betydelse för jordbruket och det blev mycket lättare att så och skörda m.m. Hjulet har stor betydelse för Sverige idag.
En annan upptäckt var kilskriften och hieroglyferna, vilka på olika sätt var lika dagens bokstäver. Kilskriften var lik Sveriges bokstäver, men de skrev på lertavlor, vilket vi inte gör idag. Egypterna skrev med hieroglyfer på rullar av papyrus ungefär som vi skriver på papper idag.
Både Egypten och Mesopotamien kom på tiden ungefär samtidigt. Tiden är väldigt viktig för oss i idag och vi ändrar oss efter det.


Styre:
I Mesopotamien var det prästfursten som hade makten. Prästfursten var både en religiös och politisk ledare. De ledde arbetet i städerna. De organiserade bygget av kanaler och diken. De avgjorde hur mycket spannmål varje familj skulle få m.m. De är alltså lite mer som hjälp än ledare. De var inte ledare som bestämde och styrde som faraon utan var mer som dagens stadsminister.  
I Egypten var det däremot faraon som hade makten. Han kunde göra precis som han ville och han ansågs vara både kung och gud. Han ägde nästan allt land runt om i Egypten. Han tvingade bönder och slavar jobba på hans grav, inte alls som vår stadsminister som måste rösta och få med sig en massa folk innan han kan genomföra något.  
I Sverige idag är det stadsministern som har mest makt, men eftersom Sverige är en demokrati, så kan inte stadsministern göra precis som han vill utan han måste fråga andra innan han kan fatta ett beslut. Han äger inte alls hela Sverige såsom faraon gjorde på den tiden.

Övrigt:


Hus:

I Mesopotamien och Egypten under bronsåldern bodde man i ler- och vass hus medans man nu för tiden bor i lägenheter villor radhus m.m. De kan vara gjorda av tegel, trä, sten och mycket mer. I Egypten kunde de riktigt rika ha tvåvånings hus medans de vanliga bönderna hade ett vanligt ettvånings hus. Det var inte bara det att de rika kunde få ett tvåvånings hus utan de hade även större och vackrare hus än de som inte var lika rika. De fattigare fick mindre utrymmen på fler folk och istället för vackra och sköna möbler fick de ta det som var billigare men oftast fulare och mindre bekvämt.
I mesopotamien hade man bara ettvånings hus men de kunde vara riktigt stora ungeför som templen i staden.

Mat:

I Mesopotamien åt man det man odlade vilket var många olika sorters träd växter såsom dadlar m.m, Sumererna odlade råg, vete, ärtor, linser, gul lök, vitlök, purjolök, sallad, och senap. De tillverkade och sålde honung, smör, matolja och vin, som troligen gjordes på dadlar och det var även detta man åt.
I Egypten åt man oftast bröd och öl, med grönsaker som lök och vitlök, och frukter som dadlar och fikon. Vin och kött åtnjöts av alla klasser på festdagar, medan överklassen allltid kunde äta detta. Fisk, kött och fågel kunde vara saltade eller torkade och ibland använde man dem i grytor eller grillade dem på ett galler. Dadlar och russin soltorkades ofta innan man åt dem, eftersom de höll sig bättre och längre då.
I Sverige idag äter vi mycket olika saker, och även med mycket variation. Det har kommit många olika rätter från olika länder i världen eftersom vi kan resa så mycket nu.

Religion:

I både Mesopotamien och Egypten trodde man på att det fanns flera olika gudar och inte bara en gud som i kristendomen. Sveriges största religion är kristendomen men det finns även många andra religioner som har kommit med alla invandrare in i sverige. I Mesopotamien tillhörde varje stad en gud eller en gudinna. Människorna och staden var skapade för att tjäna gudinnan. Befolkningen arbetade som gudinnans tjänare. I Sverige idag är det inte ens säkert att man tror på någon gud utan och det kallas ateism.

Medicin:

I Egypten var man väldigt duktig på medicin och det visade de genom att de mumifierade sina döda. I Mesopotamien var de inte alls så bra på medicin utan de trodde att det var “onda andar” om någon hade en sjukdom, det var därför man murade in dem i väggen när de hade dött, för att de skulle hitta tillbaka till sin kropp. De behandlade döda människor olika, beroende på hur rika de varit, vilken tid det var m.m. Däremot om det kom epidemier, översvämningar eller liknande trodde det att det var deras gud som straffade dem.



Lite extra:

Vi har självklart utvecklats och fått bättre verktyg, mediciner m.m. men mycket vi använder idag ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Källor: På webben: http://www.ungafakta.se/sumererna/ http://www.ungafakta.se/egypten/historia/ Böcker: Historia A, Interskol Av: Karin Sjöbeck och Birgitta Melén. Historia punkt SO, gleerups Av: Erik Nilsson, Hans Olofsson, Rolf Uppström.

Kommentera arbetet: Mesopotamien och Egypten (även skillnader och likheter mellan dem)

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2014-02-13

    Det står att texten ska handla om Mesopotamien och Egypten och deras likheter och olikheter, vilket den gör. Men skrivaren av denna text har även jämfört med dagens Sverige, vilket verkar helt orimligt i detta sammanhang.

  • Inactive member 2015-01-24

    #Copy Paste :D

  • Inactive member 2017-10-25

    tack så mycket!

  • Oskar Lindberg 2018-01-31

    denna texten suger kuk

Källhänvisning

Inactive member [2012-09-18]   Mesopotamien och Egypten (även skillnader och likheter mellan dem)
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59134 [2021-12-02]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×