Hemtenta Diabetes

Johanna Järvenpää

Hemtenta om Diabetes
Diabetes är en grupp sjukdomar där det gemensamma kännetecknet är att blodet innehåller för
mycket socker. Förr kallades sjukdomen för sockersjuka.
Diabetes beror på en minskad mängd eller helt brist på hormonet insulin, vilket leder till en
rubbning i kroppens sockeromsättning. Insulin bildas i vissa områden, som kallas
Langerhanska öarna, i bukspottkörteln. Langerhanska öarna består av speciella celler som
kallas betaceller.
Efter en måltid stiger sockerhalten i blodet och här är bukspottkörtelns uppgift att frisätta
insulin till blodet. Insulinet har som uppgift att transportera socker från blodet in i cellerna,
cellerna i sin tur använder sockret till att bilda energi. Om det saknas insulin i kroppen eller
inte finns i tillräcklig mängd får kroppens celler inte det socker det behöver och det uppstår en
sockerbrist. Sockret samlas istället i blodet och den diabetessjuke kissar ut sockret
tillsammans med urinen. Samtidigt avges fett till blodet från fettvävnaderna, cellerna måste
förbränna fett för att producera den energi som är nödvändig. Under fettförbränningen bildas
det så kallade ketoner (syror) av fettet, dessa syror kan vid insulinbrist leda till diabeteskoma
(förgiftning av kroppen).
Sjukdomen är indelad i två huvudgrupper, typ1 och typ2. Oftast insjuknar man i typ1 diabetes
i relativt tidig ålder, medan diabetes typ 2 ofta kallas för åldersdiabetes.

Vid typ 1 diabetes saknar bukspottkörteln förmågan att bilda insulin, eftersom man måste
tillföra insulin till kroppen kallas denna variant även för insulinberoende diabetes.
Typ 1 diabetes brukar man drabbas av mer plötsligt och dramatiskt än andra diabetesformer. I
Sverige har vi världens andra högsta frekvens av barn som insjuknar i just typ 1 diabetes.
Varje år insjuknar ca 700 barn (0-14år) och ca 400 personer (15-34 år) i diabetes typ 1.
Typ 1 diabetes kan man insjukna i oavsett ålder, men oftast insjuknar man innan 30- års ålder.


Vid typ 2 diabetes finns fortfarande en egen insulinproduktion, produktionen kan vara
antingen för låg eller för hög. Är produktionen för hög har kroppen svårt att utnyttja det
insulin som bildas. Är produktionen för låg får man ofta gradvis en sämre förmåga att bilda
insulin och ta upp socker från tarmen. Många har sjukdomen, eller är i ett förstadium till
sjukdomen, utan att veta om det själv. Oftast insjuknar man efter 30 – års ålder och risken att
insjukna blir större ju äldre man blir. Enligt beräkningar har 10% av de som är över 75 år typ
2 diabetes. Sjukdomen blir allt vanligare i hela världen.

Förekomst – ca 4-5 % (ca 300 000 personer) av Sveriges befolkning har diagnosen diabetes,
varav ca 10-15 % av dessa har diabetes typ 1.

P-glukos
Kapillärt blodprov som visar hur blodsockervärdet ligger. Vanligast tas provet i fingertoppen,
men kan även tas i armvecket eller handens ovansida, då är det inte längre ett kapillärt prov
utan venöst prov. I vanligt tal säger vi ofta att man mäter blodsockret. En diabetiker, som
behandlas med insulin, kontrollerar sitt blodsocker med jämna mellanrum. Behandlas man
med tabletter behöver man inte mäta sitt blodsocker lika ofta. Det brukar räcka med att mäta
om man blir sjuk eller om man ändrar sin behandling.



Johanna Järvenpää

HbA1c
HbA1c analys kan visa hur blodsocker halten i blodet har legat under den senaste månaden.
Eftersom glukosen, som kopplats till hemoglobinet i blodets röda blodceller, finns kvar så
länge cellen lever kan man mäta upp ett medelvärde för blodsockret från de närmaste fyra till
sex veckorna bakåt i tiden.

Riskgrupper
Ärftligheten är inte så stor vid typ 1 diabetes, ca 15% av de som har typ 1 diabetes har en eller
flera nära släktingar med sjukdomen och endast 2 – 5 % av de barn som drabbas har en
förälder med typ 1 diabetes. Om pappan har diabetes ökar risken, att barnet får det, mot om
mamman har diabetes.

Läkemedel / Behandling
En viktig del av behandlingen av diabetes är de fyra M:en:
Mat
Motion
Medicin och
Mätning av blodsockret

Det är dessutom viktigt att lära sig om egenvård för att ha en bra förutsättning för att kunna
hålla symtomen under kontroll och förebygga komplikationer.
Diabeteskosten skiljer sig inte mycket från den kost som alla människor helst ska ha. Det är
viktigt att man tillsammans med en läkare, sjuksköterska eller dietist gör upp en kostplan, där
man ska få en bra balans mellan kosten och insulindosen.
Motionen är en viktig del av diabetesbehandlingen, eftersom fysisk aktivitet gör att cellerna i
kroppen blir mer känsliga för insulin, hormonet verkar bättre. För att blodsockret ska hållas
väl reglerat bör man motionera regelbundet så att man alltid har en bra balans mellan kost,
motion och insulindos.
Typ 1 diabetes ska behandlas dagligen under resten av livet, förslagsvis med insulin. För att
kroppen ska kunna tillgodogöra sig insulin måste det injiceras under huden eller komma in i
kroppen på annat sätt, dock fungerar inte detta genom mag- och tarmkanalen.
Det finns olika typer av insulin. Korttidsverkande, som tas innan en måltid. Långtidsverkande,
som oftast används vid läggdags.
Det finns även olika sätt att tillgodose kroppen med insulin. Injektioner är det vanligaste
alternativet idag. En del diabetiker använder en insulinpump, som dygnet runt pumpar in
insulin under huden. Det finns även en inhalationsform med insulin.

Vid typ 2 diabetes är sundare kostvanor och motion mycket viktigt i både förebyggande syfte
och som behandling, men även för att förebygga komplikationer. Viktminskning är också en
viktig del vid behandling av typ 2 diabetes. Om man kosthållning, motion och viktminskning
är tillräckliga åtgärder kan det vara nödvändigt med medicinering i form av tabletter. Det
finns olika sorters tabletter vid medicineringen. Vissa tabletter får bukspottkörteln att tillverka
mer insulin, medan andra gör att kroppens celler blir mer känsliga för insulinet och åter en
sort fördröjer nedbrytningen av kolhydrater i matsmältningssystemet och
blodsockerstegringen efter en måltid minskar. I svårare fall av diabetes typ 2 kan det bli
nödvändigt med dagliga insulininjektioner. Diabetikern kan även behöva medicinering mot
förhöjt blodtryck och fett- och kolesterolrubbningar i blodet. Vid typ 2 diabetes är det extremt
viktigt att sluta röka!


Johanna Järvenpää

Hypoglykemi – lågt blodsocker
Om blodsockerhalten faller under en viss gräns för hjärnans behov blir man lätt irriterad, får
huvudvärk och dimsyn, man kan bli förvirrad och allt tröttare för att tillslut förlora
medvetandet och sjunka i koma. De flesta människor har en blodsockerhöjande
försvarsmekanism som träder in långt innan man blir medvetslös och faller i koma. När
försvarsmekanismen sparkar igång producerar kroppen ett stresshormon som gör att man blir
svettig, blek, börjar darra och får hjärtklappning. Den vanligaste orsaken till för lågt
blodsocker vid diabetes är insulinbehandling eller blodsockersänkande tabletter. Även alkohol
kan ge en rejäl blodsockersänkande effekt om man dricker på fastande mage, detta är
vanligast hos alkoholister som druckit alkohol en längre tid utan att äta. Även magsår och
magkatarr och en del hormonbristsjukdomar, svåra leversjukdomar och vissa elakartade
tumörsjukdomar kan orsaka lågt blodsocker. En form av godartat blodsockerfall kommer ofta
mellan 2-4 timmar efter man har ätit. Täta fiber- och proteinrika måltider kan lindra
symtomen.

Symtomen på lågt blodsocker är bl.a.:
Huvudvärk, yrsel
Hungerkänslor
Ångest och oro
Matthet och trötthet
Skakningar
Blekhet och kallsvett
Förvirring och hjärtklappning

Det är viktigt för en diabetiker att omgivningen lär sig att känna igen dessa symtom, då dessa
är varningssignaler som omedelbart måste åtgärdas. Ofta räcker det med en godisbit,
dextrosol eller en så enkel sak som en smörgås och ett glas mjölk. Om man väntar med dessa
åtgärder kan personen i värsta fall hamna i insulinkoma och detta tillstånd kräver omedelbar
vård på sjukhus.

Orsaker till för lågt blodsocker:
För mycket insulin
För lite mat eller försenad måltid
Ökad fysisk aktivitet
Alkoholintag

Hyperglykemi – högt blodsocker
Symtomen på lågt blodsocker är samma som vid början av sjukdomen, stora mängder urin,
man blir törstigare och tröttare, illamående, buksmärtor och muskelkramper är andra symtom.
Tillståndet kan uppstå om diabetikern har alldeles för lite insulin i kroppen och har ett för
stort intag av energi. Känsligheten för insulin kan förändras om man samtidigt har andra
sjukdomstillstånd, vilket kan göra det svårt att hålla sitt blodsocker på en jämn nivå.
Om man har ett alltför högt blodsockervärde kan det leda till Ketoacidos, en syraförgiftning
med livshotande tillstånd som kräver sjukhusvård. Ketoacidos innebär att man har brist på
insulin i kroppen, vilket gör att fettförbränningen blir ofullständig.

Symtom vid högt blodsocker
Ökad törstkänsla
Ökad urinmängd
Trötthet
Johanna Järvenpää

Dimsyn
Illamående, kräkningar
Magsmärtor
Andedräkt som luktar aceton
Andnöd

Vid dessa symtom är det viktigt att ta ett blodsocker och mäta blodketoner. Om det finns
blodketoner i blodet ska man söka läkarhjälp och sjukhusvård omedelbart då det kan leda till
ketoacidos!

Orsaker till högt blodsocker:
Infektion, feber
För lite insulin
Felaktig kost
Fel på insulintillförseln via insulinpump

Komplikationer
Om en person med diabetes drabbas av alltför högt blodsocker kan det leda till en akut
komplikation som kallas ketoacidos. Det är en syraförgiftning som sker i kroppen pga. att det
inte finns tillräckligt med insulin som kan ta hand om blodsockret. Då förbränner kroppen
istället fett, vilket vid förbränningen bildar syror, ketoner.
På längre sikt...