Kognetivt/biologiskt/ psykologi

Perspektiv 1 Begreppet kognitivt skulle man kunna förklara som vår mentala ”processor” eller tänkande. Det handlar i helhet om informationen som finns i vårt inre, kunskap, livserfarenhet. Det kognitiva perspektivet menar att det som skiljer människan ifrån övriga varelser/djur är att våran förmåga att lösa problem, tänka, samt reflektera över vårat egna tänkande/handlande. I det kognitivt perspektiv så fokuserar man i större almenhet på hur människan tänker och tolkar olika handlingar sinnesintryck. Muhammed, 20 år, har precis kommit till Sverige från en väldigt isolerat irakisk litet samhälle. Han anser inte sig själv som speciellt religiös, men dock väldigt påverkad av kulturen. Detta har gjort att Muhammed blev omskuren när hon bara var ett spädbarn, men Muhammed tycker inte alls att det är något fel i det. Alla killar i byn var omskurna och det var lika normalt för dem, som för en svensk att inte vara könsstympad. För första gången så besöker Muhammed ett badhus i Jönköping. När Muhammed ska duscha så blir han helt förtvivlad när han ser att de svenska killarna inte är omskurna och han reagerar väldigt aggressivt. han tycker nu att de svenska killarna är äckliga och orena. De är helt enkelt skamlösa, enligt Muhammed. Bredvid Muhammed står den unga svensken Anders som kommer ifrån Stockholm. Han står och funderar på om han ska basta eller inte, för då kanske han inte hinner med bussen. han har inte alls någon tanke på ormskurning.

En kognitiv psykolog skulle säga att Muhammed och Anders lever i olika världar, för att dom reagerar så annorlunda. Alltså Anders har växt upp i Sverige och kan då reflektera på hans uppväxt, han har inga speciellt religiösa ting att svara åt, han har då aldrig undrar över orenhet. För sådana saker har han inte varit med om. Det har båda fått lära sig olika saker som barn och både samhället och kulturen har format dom. Det är den orsaken till att Anders och Muhammed har olika antaganden om verkligheten. Medan Muhammed växer upp i ett litet samhälle i Irak, där omskärning är en del av vardagen. Dom här personerna kommer ifrån två olika värdar. Muhammed måste lära sig att röra sig bland andra människor, det kommer med tiden, för man kan inte gå runt och tro att alla personer som inte är omskurna är som sagt äckliga och orena. Muhammed beter sig som han gör för han har aldrig varit med om att en kille inte varit omskuren (han har lärt sig att det är ”fel” att ha Förhuden kvar) . Han tänker då aggressiva tankar/ känner likartade känslor, han vet inte riktigt hur han ska reagera åt situationen. Behandling, Muhammed kommer med tid göra framsteg, för han har inget annat val (om han inte vill flytta tillbaka till Irak). Han Kommer med tiden att acceptera det svenska idealet.

Perspektiv 2 Biologiska perspektivet är mer från ett medicinskt perspektiv som förklarar hur vi mår och beter oss med hjälp av biologi. Våra tankar och beteenden beror på hjärnans kemi, det finns många ämnen och signalsubstanser i hjärnan som styr vårat beteende så som dopamin, testosteron, GABA, serotonin och det olika endorfinerna. Ämnenas roller i hjärnan: Dopamin är kroppens ”lust” ämne, testosteron det manliga könshormonet ökar aggressivitet, GABA hämmar aggressivitet, serotonin står för vårat välmående, endorfinerna framkallas vid stress för att minska smärtsignaler, göra oss stridsbereda och kan även framkallas vid kroppsansträngning. När alla ämnen och signalsubstanser i hjärnan är i balans så mår vi bra, T.ex. En person med för mycket testosteron och för lite serotonin beter sig mer aggressivt och kan vara nedstämd eller deprimerad. Medan en person med låg testosteron och hög serotonin visar motsatsen. Men det är heller inte bra att ha för höga mängder serotonin eller för låga mängder testosteron, en person med en bra kemisk balans i hjärnan mår bäst. Lika som kemin styr beteendet styr det också tankarna och känslorna. Behandlingar ur det biologiska perspektivet är riktade till balansen i hjärnans kemi. T.ex. Så skrivs SSRI ut till personer med låga serotonin halter, medan en person med låg dopamin halt eller en person som har svårare att tillverka dopamin kanske bara behöver en ovanlig eller komplicerad hobby. Även en balanserad kost och motion bidrar till en balans i hjärnans kemi.

Jag tror inte att det räcker med att se problemen från ett perspektiv utan att man måste använda sig av en kombination av alla perspektiven. Svåra upplevelser från barndomen, traumatiska upplevelser, ärvda egenskaper, felaktig kost, brist på motion, saknad av närhet och andra faktorer spelar alla stor roll och kan inte behandlas från bara ett perspektiv.

Milgram Milgrams lydnadsexperiment gick till så att han använde sig av försökspersoner, som fick agera ”lärare” och straffa ”elever” med stötar. Vid varje felsvar så skulle läraren ge eleven en stöt som efter varje felsvar ökade i volt. Det var ingen riktig stöt, eleven var egentligen en skådespelare som spelade att han fick en stöt. När läraren ville avsluta/avbryta försöket sa försöksledaren att dom måste fortsätta. Syftet med experimentet vart att se hur långt vanliga hyggliga människor kunde gå när det gällde att tillfoga andra smärta och se hur långt de kunde förmås att gå enbart utav auktoritet utan hot, tvång eller mutor. Resultatet var att 62% ”fullföljde” försöket och gav det allra starkaste stötarna som enligt volten det gav kunde varit mycket skadliga. Man såg också att desto mer kontakt läraren hade med eleven så avbröt dom tidigare och om det var två lärare så avbröt de ännu tidigare.

Åtta åldrar teori Enligt Erikson så går människan igenom 8 åldrar i livet. Erikson har lånat en del från Freud men han hade också egna teorier. Enligt Erikson så ställs vi i varje fas av livet inför en ”utmaning”, han menar också att om vi lyckas med utmaningen så har vi en bättre chans att lyckas med utmaningen i nästa fas. t.ex. Om ett spädbarn får omvårdnad och kärlek så har barnet en bättre chans till självständighet. Han beskriver också varje fas som en konflikt mellan två poler, antingen så får personen det den behöver eller så drabbas den av n...