Apatiker, gladiatorer och åskådare

Apatiker, åskådare och gladiatorer

En studie om politiskt deltagande bland invandrare

Politices kandidatexamen
Statsvetenskap
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Sammanfattning

Sverige är ett demokratiskt land och det är statens uppgift att förverkliga demokratins idéer
för att uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det förväntas att det skall finnas ett
omfattande politiskt deltagande i det politiska livet i Sverige, men SCB påpekar att det
politiska deltagandet är lägre bland invandrare än bland svenskar.

Denna uppsats har en kvalitativ karaktär och syftar till att utforska de faktorer som gör att
invandrare inte deltar i politiken i samma utsträckning som infödda svenskar. Materialet
består av tidigare forskning inom ämnet politiskt deltagande, SCB:s undersökningar om
medborgarnas politiska aktiviteter samt intervjuer som gjorts av uppsatsförfattaren.

Uppsatsen avgränsar sig till elitdemokratiska och pluraldemokratiska förklaringar till folkets
deltagande i politiska frågor. En förklaring som den elitdemokratiska teorin ger är att folket
har begränsad rätt att delta i det politiska livet. Den pluraldemokratiska inriktningen utmanar
elitdemokratin genom att hävda att man ska lita på vanliga medborgares förmåga att delta i
politiken och folket ska spela huvudrollen i det demokratiska spelet.

Resultaten av denna uppsats visar att det finns ett lågt politiskt deltagande bland invandrare
jämfört med svenskar. Det beror på att invandrare saknar de kunskaper om det politiska
systemet i Sverige och de socioekonomiska möjligheterna som ökar det politiska intresset för
deltagandet. Resultatet av denna uppsats visar även att den pluralistiska demokratiska
inriktningen är den önskvärda inriktningen i Sverige, eftersom det kan skapa bättre
möjligheter för ett högt och jämlikt politiskt deltagande i Sverige.

Nyckelord: Politiskt deltagande, elitdemokrati, pluraldemokrati, invandrare.

Innehållsförteckning

1 Inledning .................................................................................................................................. 1
1.1 Syfte och frågeställning .................................................................................................... 2
1.2 Avgränsningar .................................................................................................................. 3
1.3 Disposition ........................................................................................................................ 4
2 Teori ........................................................................................................................................ 6
2.1 Tidigare forskning ............................................................................................................ 6
2.2 Politiskt deltagande ........................................................................................................... 9
2.3 Två teorier om medborgarnas deltagande....................................................................... 15
3 Metod, material och källkritik ............................................................................................... 21
4 Resultat .................................................................................................................................. 24
4.1 Politiskt deltagande ......................................................................................................... 24
4.2 Några berättelser om politiskt deltagande ...................................................................... 26
4.2.1 Intervju med en politiskgladiator, Ayse Duyar ........................................................... 26
4.2.2 Intervju med en politiskgladiator, Kamar Eddine Abdessamad .................................. 28
4.2.3 Intervju med en politiskåskådare, Riku Hossain ......................................................... 29
4.2.4 Intervju med en politiskapatiker, Mustafa Yalvac ....................................................... 30
4.2.5 Intervju med en politiskapatiker Halim Güclü ............................................................ 31
4.2.6 Intervju med politiskapatiker Besim Gülec ................................................................. 31
5 Diskussion ............................................................................................................................. 33
6 Avslutning ............................................................................................................................. 36
Källförteckning ......................................................................................................................... 39
Bilagor ...................................................................................................................................... 44

Tabell- och figurförteckning

Tabell 1: Valdeltagande i riksdagsval bland svenska medborgare folkbokförda i Sverige ....... 1
Tabell 2: Levnadsförhållanden 1977/78 i Sverige ................................................................... 12
Tabell 3: Levnadsförhållanden 2008/09 i Sverige .................................................................. 14
Tabell 4: Politiskt deltagande i Sverige .................................................................................. 25
Figur 1: En enkel modell över politiskt deltagande ................................................................. 10
Figur 2: Kategoriseringen av politiskt deltagande ................................................................... 11
Figur 3: Kategoriseringen av politiskt deltagande bland invandrare i Luleå .......................... 34
1


1 Inledning

Regeringsformens första kapitel, Lag (2002:903), beskriver det svenska statsskickets grunder
på följande sätt:
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på
fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.(…).
2 § (…)Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet
och jämlikhet i samhället. (…) (Holmberg et.al 2003, s.55).

Statens uppgift är att förverkliga demokratins idéer inom samhällets alla områden för att
uppnå delaktighet och jämlikhet. Demokratibegreppets betydelse är inte begränsad till en
styrelseskicksform utan demokratins idéer blir vägledande inom samhällets institutioner och
organ (SOU 1975:75, s.93).

Det förväntas att det ska finnas ett omfattande politiskt deltagande i det politiska livet i
Sverige, eftersom alla svenska medborgare har lika möjligheter att delta i politiken. Men SCB
påpekar att deltagandet är lågt bland de socialt och ekonomiskt svaga grupperna. Det vill säga
att förmodligen finns det ett samband mellan socioekonomisk status och politiskt deltagande.
Exempelvis är andelen som röstar bland unga, ensamstående, lågutbildade och arbetslösa
lägre än bland medelålders, sammanboende, högutbildade och sysselsatta. En annan grupp
som har ett förhållandevis lågt valdeltagande är utrikesfödda (Internet 1). Utrikesfödda
röstberättigade som röstade i 2010 års riksdagsval var 73,4 procent medan valdeltagandet
bland inrikesfödda var 87,7 procent, det vill säga en skillnad på cirka 14 procentenheter (se
tabell 1).

Tabell 1: Valdeltagande i riksdagsval bland svenska medborgare folkbokförda i Sverige
(andelar i procent efter utländsk/svensk bakgrund och tid)
Valår 2002 2006 2010
Utrikesfödda 67,5 66,9 73,4
Inrikesfödda 83,0 85,2 87,7
Samtliga 80,9 82,2 84,6
Kommentar: Tabellen är uppsatsförfattarens egen tabell. Denna tabell utformades genom att utarbeta statistik av
SCB och grundar sig på material från valdeltagandeundersökningarna (Internet 2).

2
Generellt sätt är ett ökande valdeltagande med 2,4 procent i det senaste valet positivt för
demokratin i Sverige, men klyftan mellan de två grupperna är stor. Därtill är en ökning med
6,5 procent bland utrikesfödda jämfört med en ökning med 2,5 procent bland inrikesfödda
också positivt och skulle tyda på den negativa trenden bland utrikesfödda håller på att brytas,
men siffrorna visar att cirka 25 procent av utrikesfödda inte representeras i riksdagen.
Motsvarande siffran bland inrikesfödda är cirka 12 procent (se tabell 1).

Upprepade undersökningar av SCB visar att personer med invandrarbakgrund gör sina röster
hörda i mindre utsträckning än personer med svensk bakgrund (SCB 1977, 1981a, 1981b,
1982, 1987a, 1987b, 1991 och 2011), och då inte bara med hänseende på valdeltagande utan
även på andra former av politiska aktiviteter såsom medlemskap i ett politiskt parti eller i en
förening, att delta i politiska partiernas arbete, att kontakta politiker och tjänsteman i stat och i
kommun, att skriva insändare, delta i demonstrationer osv.

Det är oroande att invandrare inte tar en aktiv roll i den svenska politiken. Ett lågt politiskt
deltagande bland invandrare betyder att invandrare har mindre inflytande över politiken i
Sverige. Dessutom strider skillnaderna mellan invandrare och svenskar mot
jämlikhetsprincipen som finns i regeringsformens första paragraf. Om dessa skillnader ökar
med tiden blir problemet skadligt för demokratins överlevnad och funktionssätt i Sverige. Den
svenska demokratin riskerar att bli orättvis om vissa grupper dominerar över andra.


1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med den här uppsatsen är att utforska några tänkbara faktorer som kan antas göra att
invandrare inte deltar i politiken i samma utsträckning som infödda svenskar.

Följande frågor kommer att besvaras för att uppfylla syftet:

• Hur skiljer sig politiskt deltagande mellan svenskar och invandrare?
• Varför säger invandrare att de har ett lågt politiskt deltagande?


3
1.2 Avgränsningar

Eftersom denna uppsats handlar om politiskt deltagande bland invandrare kommer
avgränsningar av de två begreppen att göras. Begreppen invandrare och politiskt deltagande är
två vidsträckta begrepp och svåra att definiera. De två begreppen har ingen entydig betydelse
och förekommer med olika avseende i olika studier. Till den här uppsatsen kommer jag
använda mig av Esaiason & Westholms (2006) definition av politiskt deltagande och SCB:s
definition för invandrare.

Politiskt deltagande är de individuella aktiviteter som syftar till att påverka det kollektiva
utfallet (Esaiasson & Westholm 2006, s.15). För att kunna påverka det kollektiva utfallet har
individen flera alternativ. Exempelvis röstning, medlemskap på ett politiskt parti eller i en
förening, deltagandet i politiska partiernas arbete, personlig kontakt med politiker och
tjänsteman i stat och i kommun, att skriva insändare, delta i demonstrationer osv.

När jag använder invandrarbegreppet i denna uppsats menar jag den neutrala definitionen från
SCB för invandrare, det vill säga utrikes födda personer som har invandrad till Sverige, har
bott här minst ett år och har uppehållstillstånd (SCB 1991, rapport 69, s. 28).

Uppsatsens författare är medveten om att begreppet invandrare har många olika betydelser
och är beroende av vem som använder det och i vilket sammanhang det används
1
. Någon
entydig definition för begreppet finns inte utan måste varje gång definieras. Dock kommer
avgränsningar göras för att utforma uppsatsen. Eftersom en del av materialet hämtats av
SCB, kommer deras definition för begreppet invandrare att användas. Men även SCB
använder olika begrepp för att ge information om invandrare. Utländska medborgare,
utrikesfödda, naturaliserade invandrare, andra generationsinvandrare osv. används av SCB.


1
År 1971 fick Invandrarutredningen 1 till uppgift att kartlägga invandrarnas och minoriteternas situation i Sverige och kom
fram till följande:
I det allmänna språkbruket använder man benämningen invandrare om i Sverige bosatta personer av utländsk
härkomst, framför allt då sådana som har kommit till Sverige efter andra världskriget. Till invandrarna räknas
vanligen även i Sverige födda utlänningar. Ibland avser man med invandrare alla i Sverige bosatta utländska
medborgare, ibland räknar man även in naturaliserade svenska medborgare. (…). (SOU 1971:51).

4
Det är viktigt att påpeka att indelningen i dessa grupper är något problematiska och
diskutabla. Eftersom grupperna ej är homogena. Men det är svårt att se var man i annat fall
ska dra gränsen.

En annan avgränsning har gjorts över tid. Två tidpunkter är viktiga för den här uppsatsen: år
1976, eftersom att invandrare fick rätt att delta i det politiska livet i Sverige genom att rösta
vid kommunalvalet från och med det året (Hammar 1979, s.9) samt åren 2008-2010, eftersom
de aktuella undersökningarna om politiska frågor har gjorts av SCB under den här tiden. I
detta sammanhang två rapporter av SCB, rapport 31 och rapport 120, är viktiga när det gäller
politiskt deltagande bland invandrare också. I rapporterna används variablerna kön, ålder,
utbildning, social bakgrund osv. Det skulle bli en mer omfattande uppsats om man skulle
skriva utav alla dessa variabler, men syftet med uppsatsen inte är undersöka variablerna som
förklarar graden av politiskt deltagande utan skillnader mellan invandrare och svenskar när
det gäller politiskt deltagande.

Uppsatsförfattaren har gjort sammanlagt sex intervjuer och är medveten om att de gjorda
intervjuerna är få till antalet och att det skulle öka validiteten med uppsatsen om det skulle
göras flera intervjuer. Det gjordes inte med anledning att det anses att flera intervjuer inte
skulle ändra resultatet av uppsatsen. Efter tredje intervjun tenderade respondenterna att
upprepa vad tidigare respondenter sagt. Uppsatsförfattaren ansåg att har den nåtts en teoretisk
mättnad
2
, men valde att genomföra ytterligare tre intervjuer för att vara säkrare att
generalisera och tolka resultaten.


1.3 Disposition

I uppsatsens första kapitel redovisas inledningsvis varför uppsatsförfattaren har valt det
specifika ämnet och vad som vill uppnås med studien. Kapitel 2 är teorikapitlet och där
redovisas först tidigare forskningar och därefter förklaras begreppet politiskt deltagande. Två
motstridiga inriktningar om demokrati ges i slutet av kapitlet för att ge uppsatsen ett teoretiskt

2
Teoretisk mättnad är ett uttryck från grounded theory som rör den punkt som har ämnet utforskats till fullo och
då man inte längre får några teoretiska insikter (Bryman 2011, s.655). När respondenterna tenderar att säga vad
tidigare respondenter har sagt kommer man åt till den teoretiska mättnaden (Esaiasson med flera 2012, s.168ff).

5
ramverk. Kapitel 3 är metodkapitlet och där redovisas hur studien genomförts. Kapitel 4 är
uppsatsförfattarens egen undersökning som innehåller sex semistrukturerade intervjuer med
invandrare i Luleå, resultatredovisningar av den genomförda undersökningen, tolkning och
analys av resultaten. Betydelsen av resultaten diskuteras i kapitel 5 och uppsatsen avslutas
med kapitel 6 som knyter samman syftet, metoden och resultaten av undersökningen.

6
2 Teori

Nedan presenteras de teoretiska perspektiven som uppsatsens författare finner lämpliga att
utgå från när det gäller att besvara uppsatsens syfte. Teoretiska utgångspunkter i denna
uppsats grundar sig på tidigare forskning och teorier om begreppet politiskt deltagande och
dess avspegling i Sverige och två motstridiga inriktningar om demokrati och medborgarnas
delaktighet.


2.1 Tidigare forskning

Sökandet efter tidigare forskning om invandrarnas politiska aktivitet har hjälpt till att finna
relevanta teorier om politiskt deltagande. Det finns omfattande forskning om politiskt
deltagande i Sverige och handlar mestadels om valdeltagande. Men de undersökningarna
berör emellertid andra former av politiska deltagande också. Nedan presenteras vissa av dem
som uppsatsens författare finner lämpliga att utgå för att besvara uppsatsens syfte.

Det första tillfället för invandrare att delta i det politiska livet i Sverige var att rösta i
kommunvalet 1976, då deltog 60 procent av invandrarna. Resultatet var intressant eftersom
deltagandet bland svenska medborgare var cirka 90 procent. Ett annat intressant resultat var
att valdeltagandet bland permanenta invandrare var 10 till 17 procent högre än tillfälliga
invandrare
3
(Hammar 1979, s.9 f och 129).

I sin bok Det första invandrarvalet (1979) undersöker Tomas Hammar orsaker bakom det
låga valdeltagandet i valet 1976 bland invandrare. Hammar påvisar att faktorerna som medför
lågt valdeltagande är allmänna bland icke valdeltagare. Men några av de faktorerna som leder
till lågt valdeltagande bland svenskar förstärks när det gäller invandrare. Individuella
egenskaper såsom ålder, civilstånd, utbildningsnivå, inkomstnivå osv. påverkade visserligen
att invandrare deltog i mindre utsträckning än svenskar i 1976 års kommunalval. De deltog
mindre, eftersom de ofta invandrade till Sverige när de var unga och ogifta.
Valundersökningar från 1976 års val visade att åldern och civilståndet korrelerar med

3
Permanenta invandrare är de invandrarna som vill stanna i Sverige och tillfälliga invandrare är de invandrare
som vill flyta från Sverige till sina hemländer inom ett till fem år (Hammar 1979, s.129).
7
valdeltagandet. De som hade högre utbildning och/eller högre inkomster deltog mer än de
som hade lägre utbildning och/eller lägre inkomster (Hammar 1979 s. 107). Dessa egenskaper
visar att det finns ett tydligt samband mellan socioekonomisk status och politiskt deltagande
enligt Hammar.

Hammar menar att de individuella egenskaperna, det vill säga, ålder, civilstånd,
utbildningsnivå, inkomstnivå osv., ökar sannolikheten att skapa sig resurser och kunskaper för
deltagandet i politiken.

Andra undersökningar om valdeltagande bland invandrare ger stöd till Hammars resonemang.
Exempelvis Häll (1997), Bäck (1999), Bennulf & Hedberg (1999) och Holmberg & Oscarsson
(2004).

SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden påvisar att i varje val efter 1976 fram till 1994
var de utländska medborgarnas deltagande lägre än i föregående val. Exempelvis, vid
kommunfullmäktigevalen 1994 röstade 40 procent av de drygt 293 000 röstberättigade
utländska medborgarna. Från 1976 till 1994 har valdeltagandet sjunkit med 20 procentenheter
(Häll i SCB 1997, s.484).

Det minskade valdeltagandet var en viktig utgångspunkt för invandrarforskningen som
startades 1991. 400 invandrarväljare från Malmö intervjuades med syfte att förstå skillnaderna
i deltagande mellan olika invandrargrupper. Bäck (1999) använde sig av sex
integrationsindikatorer för att kunna analysera valdeltagandet bland invandrare. Dessa
integrationsindikatorer var följande: arbete, föreningar, umgänge, äktenskap, Radio/TV och
tidningar (Bäck i SOU 1999:8, s.33f).

Bäck hittade tydliga samband mellan de olika integrationsindikatorerna och valdeltagandet i
1991 års val. De som hade integrerats i arbets- eller föreningsliv hade högre valdeltagande
med 19 procentenheter. På samma sätt hade invandrarna som ingått äktenskap med en
svensk(a) 25 procentenheter högre deltagande än de som inte gjort det. De som följde svenska
media, radio/TV och tidningar, hade 37 procent högre deltagande än som de inte gjorde detta
8
(Bäck i SOU 1999:8, s.35). Enligt Bäck var arbete den viktigaste faktorn som skapade tillgång
till politiska resurser
4
och kontaktkanaler för att delta i politik.

Resultaten av Bäcks undersökningar visar också att det finns ett starkt samband mellan
socioekonomisk status och politisk deltagande.

Bennulf & Hedberg (1999) som undersökte valdeltagandets sociala och politiska rötter i
Sverige finner likvärdiga resultat med ovannämnda undersökningar. Enligt Bennulf &
Hedberg var tre faktorer viktiga: den första är deltagarens egna resurser. Resursstarka
individer har högre tendens att delta i politiken jämfört med resurssvaga. Den andra faktorn
handlar om deltagarens egen mobilisering med betydelsen att ta till sig av budskap
förmedlade av partier och massmedier. Den tredje faktorn behandlar olika politiska faktorer,
såsom deltagarens uppfattningar av deltagandets betydelse. Uppfattar deltagaren sitt
deltagande som viktigt för politikens utformning tenderar hon/han att delta, uppfattas
deltagandet som oväsentligt avstår hon/han (Bennulf & Hedberg i SOU 1999:132, s.76 f).

Dessa tre faktorer är lika viktiga och kan förklara valdeltagandet enligt Bennulf & Hedberg.
De individer som har starka resurser har bättre möjligheter att samla information om politik
och därför uppfattar de sitt deltagande som viktigt för politik och deltar i högre grad än de
övriga.

Holmberg & Oscarsson (2004) försökte bidra till att ge svar på frågan om vilka faktorer som
är mest betydelsefulla för att förklara valdeltagandet. Enligt författarna finns det tre
förklaringar som samspelar med varandra: den första är institutionella förklaringar som
besvarar frågan om varför valdeltagandenivåer skiljer sig mellan olika politiska system,
kontextuella förklaringar som förklarar deltagandeskillnader mellan geografiska områden och
den tredje är individförklaringar som ger svar på frågan om varför vissa medborgare väljer att
rösta medan andra inte gör det (Holmberg & Oscarsson 2004, s. 17 f).

Faktorer som bidrar till ett högre valdeltagande enligt författarna är hög social status med
avseende på kön, klass, yrke, utbildning, inkomst och integration med avseende ålder,

4
Enligt SCB är politiska resurser individens möjligheter att rättfärdiga sina rättigheter (SCB, Rapport 22,
s.101).

9
svenskfödd, civilstånd (gift/sammanboende), stort social nätverk och politisk kunskap. Dessa
faktorer skapar i sin tur ett politiskt intresse vilket bidrar till ett högre valdeltagande
(Holmberg & Oscarsson 2004, s. 17 f).

Tidigare forskning om politiska aktiviteter visar att det finns ett samband mellan
socioekonomisk bakgrund och politiskt deltagande. Politiskt deltagande är högt bland de
socioekonomiskt starka grupperna och lågt bland de socioekonomiskt svaga grupperna,
eftersom politiskt aktiva människor måste ha tid, pengar och medborgerlig kompetens för att
kunna syssla med politik. En bra utbildning skapar bra kompetenser och det öppnar i sin tur
vägen till ett bra yrke som ger höga inkomster. Individer med höga inkomster har möjligheter,
resurser och kompetens för att syssla med politik.


2.2 Politiskt deltagande

Politiskt deltagande är ett aktuellt forskningsområde inom statsvetenskapen. Esaiasson &
Westholms (2006) definierar begreppet som handlingarna i avsikt att påverka kollektiva
utfallet (Esaiasson & Westholm 2006, s.15). Även vissa av de andra författarna definierar
också begreppet på samma sätt som Esaiasson och Westholm har gjort (se Milbrath & Goel
(1977); Hague m.fl. (2003); Bengtsson (2008)).

För att kunna påverka det kollektiva utfallet har individen flera alternativ. Exempelvis att
delta i valet, medlemskap i ett politiskt parti eller i en förening, aktiviteter i politiska partiers
arbete, att ta kontakt med politiker och tjänstemän i stat och i kommun, att skriva insändare,
att medverka i massmedia, att delta i demonstrationer, att försvara sina intressen osv.
(Esaiasson & Westholm 2006, s.18f).

Flera studier i olika länder har visat att politiskt deltagande i allmänhet, valdeltagande i
synnerhet fördelar sig ojämlikt mellan individer utifrån olika sociala och demografiska
grupper. Landets politiska system (demokratiska faktorer) samt hög utbildning, arbeten med
högre social status ger upphov till en större aktivitet i det politiska livet, men också
individuella faktorer såsom ålder, kön och födelseland verkar ha betydelse för det politiska
deltagandet (Ds 2003:54, s.18). Dessa socioekonomiska och demografiska faktorer skapar
10
politiska resurser som i sin tur kan leda till ett politiskt intresse för det politiska deltagandet.
Resonemanget illustreras i figur 1:

Figur 1: En enkel modell över politiskt deltagande






Kommentar: Figuren är uppsatsförfattarens egen figur. Denna figur inspirerades av modellen över valdeltagande för att
analysera valdeltagandet i 2002 års kommunfullmäktigeval av regeringskansliet (Ds 2003:54, S.18).

I detta sammanhang beror politiskt deltagande på politiska resurser och dessa resurser beror
på individernas levnadsförhållanden. De som har bra levnadsförhållanden har bättre
möjligheter att ta del av dessa resurser för att delta aktivt i det politiska o sociala livet också.

En aktiv deltagare måste ha politiska resurser och politiskt intresse enligt figuren ovan. De
människorna som har politiska resurser och politiskt intresse förväntas att delta i politiken i
högre grad. Det vill säga dessa människor förväntas att bli aktiva politiska deltagare. Vem är
en icke-deltagare då?

En icke-deltagare är ofta en arbetslös ung människa utan kompetenser, är ofta från en
minoritet och upptagna med den dagliga kampen och saknar tillgång till politiska resurser, ser
inte på nyheterna och läser sällan en tidning. Deras aktivitet är ofta oregelbunden och
tillfällig. De kan delta exempelvis i ett upplopp (Hague med flera, 2003, s.174). En icke-
deltagare tror att det är meningslöst att engagera sig, eftersom det inte går att påverka något,
därför bryr de sig inte och väljer att slå sig ned i soffan i stället för att gå på sammanträden
(Esaiasson & Westholm 2006, s.151).

Författarna menar att politiskt passiva människor består av de människor som saknar politiska
resurser och politiskt intresse och därför har de mindre vilja och tendens att delta i politiken.
Politiska resurser och politiskt deltagande fördelar sig ojämlikt mellan individer utifrån deras
sociala och demografiska bakgrund. Dessa fördelningar skapar en hierarki i samhället. Den
hierarkiska analysramen av Milbrath & Goel är mest citerade i den statsvetenskapliga
litteraturen.

Demokratiska och
socioekonomiska
faktorer

Politiska
resurser
Politiskt
deltagande
Politiskt
intresse
11
Gladiatorer
Åskådare
Apatiker


Figur 2: Kategoriseringen av politiskt deltagande













Kommentar: Figuren är uppsatsförfattarens egen figur. Denna figur inspirerades av Milbrath & Goels
kategorisering av politiskt deltagande (Milbrath & Goel 1977, s.21)


Milbrath & Goel inspirerades av den romerska kampen och har analyserat den amerikanska
befolkningen i mitten av 1960- talet och har kategoriserat dem med hjälp av en kumulativ
skala. I botten av skalan fanns enligt författarna en betydelsefull grupp apatiker, cirka 30
procent, det vill säga de passiva som inte har politiska aktiviteter alls. De följdes av åskådare,
cirka 60 procent, som var politiskt medvetna men deltog enbart i mindre krävande aktiviteter
såsom rösta i valet och på toppen av skalan fanns de gladiatorer, cirka 5-7 procent, som tar
ställning för den högre krävande politiska striden. De som deltog i någon av de mer krävande
aktiviteterna antogs också delta i mindre krävande politiska aktiviteter (Milbrath & Goel
1977, s.11ff).

Givet att de politiskt passiva invandrarna i Sverige är att anses som apatiker i Milbrath &
Goels kategorisering, så finns det i botten av skalan cirka 25 procent politiskt passiva
invandrare, det vill säga apatiker som inte deltar, cirka 73 procent av invandrare är åskådare
och finns i mitten av skalan som är politiskt medvetna men deltar enbart i mindre krävande
aktiviteter och en liten grupp gladiatorinvandrare finns på toppen som deltar i någon form av
de mer krävande formerna av politiska aktiviteter.

Det politiska deltagandet fördelar sig ojämlikt mellan individer med invandrarbakgrund och
individer med svensk bakgrund. Undersökningarna om politiskt deltagande visar att
12
invandrare deltar i mindre utsträckning än svenskar eftersom de har mindre resurser och säger
även att det finns en korrelation mellan politiska resurser och politiskt deltagande (se SCB
1977, 1981a SCB 1981b, 1982). Invandrare saknar de faktorerna som underlättar det politiska
deltagandet.

Levnadsförhållanden 1977/78 är en rapport av SCB och syftar till att belysa fördelningen och
utvecklingen av centrala levnadsförhållanden som ett underlag för samhällsdebatt. Denna
rapport förklarar samtidigt vissa skillnader mellan invandrare och svenskar som påverkar
deras politiska deltagande.

Eftersom rapporten belyser levnadsförhållanden bland invandrare hjälper det oss att förstå om
vilka resurser invandrarna har för deras politiska och sociala handlingar också (se tabell 3).

Tabell 2: Levnadsförhållanden 1977/78 i Sverige
(andelar i procent efter utländsk/svensk bakgrund och tid)

Levnadsförhållanden 1977/78

Hela vuxna
befolkningen
Utländska
medborgare
Sociala relationer
• Ensamboende
• Dåliga grannkontakter

17,2
32,2

16,5
37,3
Utbildning
• Enbart förgymnasial utbildning
• Extremt låg skolutbildning
• Behöver kunskap för att förstå nyhetsprogram

50,0
4,3
32,6

48,2
15,0
43,6
Sysselsättning
• Undersysselsatt
• Arbetslöshet erfarenhet senaste 5 åren
• Obekväma arbetstider
• Fysisk belastning
• Mycket riskabelt arbete

7,5
12,4
17,4
64,8
3,8

11,0
16,3
33,1
75,6
6,0
Ekonomiska resurser
• Ekonomisk svår uppväxttid
• Anställda som är lågavlönade
• Levnadsstandard under existensminimum

30,7
22,6
5,0

41,4
29,0
6,5
Politiska resurser
• Ej aktiv i politiskt parti
• Ej aktiv i någon organisation
• Icke fackanslutna av de anställda
• Läser ej dagstidning regelbundet
• Läser ej politiska artiklar
• Har ej förmåga att överklaga myndighetsbeslut

95,0
79,0
21,0
1,8
40,8
4,6

98,3
84,0
24,4
6,4
46,0
5,8

Kommentar: Tabellen är uppsatsförfattaren egen tabell. Denna tabell utformades genom att utarbeta rapport 22 av SCB
och grunder på material från undersökningarna i 1977/78 som behandlar jämlikhetsfrågan (SCB 1981).

13
Enligt tabellen ovan har utländska medborgare (det vill säga invandrare, uppsatsförfattarens
egen uppfattning) och infödda svenskar olika socioekonomiska och politiska förhållanden.

Cirka en tredjedel av de utländska medborgarna var ensamboende och hade sämre kontakter
med sina grannar (SCB 1977, s.49). En annan skillnad finns det när det gäller utbildning.
Invandrarna har genomsnittligt nästan lika bra utbildning som svenskarna, men invandrarna är
i allmänhet yngre och svenskar med motsvarande ålderssammansättning har högre utbildning
än invandrare. Dessutom är andelen med låg skolutbildning bland invandrare mycket högre än
bland svenskar och de behöver kunskap för att förstå till exempel ett nyhetsprogram (SCB
1977, s.51ff). Enligt denna rapport hade invandrare och svenskar olika ekonomiska
bakgrunder. Andelen med förvärvsarbetare bland invandrare var högre än svenskar. Däremot
var invandrare mer än sällan höginkomsttagare. Den höga andelen förvärvsarbetare berodde
att invandrarna var unga och andelen pensionärer bland dem var betydligt lägre. Dessutom
hade invandrarna särskild längre, svårare och obekvämare arbetstider (SCB, 1977, s.83ff).
Invandrare hade i allmänhet sämre arbetsmiljöer än den svenska befolkningen. De hade också
oftare arbeten som är stressiga och enformiga med sämre möjligheter att lära sig nya saker
eller få utbildning på arbetsplatsen (SCB 1977, s.98). Dessa sociala och ekonomiska
förhållanden påverkade givetvis invandrarnas politiska resurser på ett negativt sätt.

Tidigare forskning om politiskt deltagande visade att det finns ett tydligt samband mellan
politiskt deltagande och individuella egenskaper såsom ålder, civilstånd, utbildningsnivå,
inkomstnivå. Ensamstående individer och de som har sämre kontakter med sin omgivning
saknar möjligheten att integrera sig i samhället. Dessa individer saknar samtidigt möjligheten
att delta i politiken på ett aktivt sätt, eftersom det finns ett sannolikt samband mellan
integrationsindikatorerna och valdeltagandet i 1991 års val enligt Bäck.

Utbildningsnivå, inkomstnivå och arbete är individuella egenskaper som underlättar
individens möjlighet att delta i politiken. De som hade högre utbildning och/eller högre
inkomster deltog mer än de som hade lägre utbildning och/eller lägre inkomster enligt Bäck
Dessa egenskaper förstärker resurserna och resursstarka individer har högre tendens att delta i
politiken jämfört med resurssvaga enlig Bennulf & Hedberg. Detta resonemang kallas
individförklaringar av Holmberg & Oscarsson och ger svar på frågan om varför vissa
medborgare väljer att delta, exempelvis politisk aktiva gladiatorer, medan andra inte gör det
alls, exempelvis politisk apatiker. I detta sammanhang det finns en betydelsefull andel
14
invandrare som kan klassas som politiskt apatiska i Sverige, eftersom de är politiskt passiva
som inte har politiska aktiviteter alls. En större grupp av invandrare ligger i botten av den
hierarkiska politiska skalan i Sverige och är ej aktiva i ett politiskt parti och en politisk
organisation. Andelen fackanslutna invandrare är lägre än svenskar och de läser mer sällan
politiska artiklar också (se tabell 2).

Levnadsförhållanden 1977/78 visar att invandrare har mindre resurser än svenskar och därför
deltog i mindre utsträckning i politiken. Hur ser levnadsförhållanden ut på senare tid då?

Tabell 3: Levnadsförhållanden 2008/09 i Sverige
(andelar i procent efter utländsk/svensk bakgrund och tid )

Levnadsförhållanden

Svensk
bakgrund
Utländsk
bakgrund
Sociala relationer
• Ensamboende
• Inget umgänge med nära anhöriga

24,5
20,0

22,1
41,5
Utbildning
• Förgymnasial utbildning
• Gymnasial utbildning
• Eftergymnasial utbildning (minst 3 år)
• Uppgift saknas
12,0
48,0
24,0
0,0
20,0
35,0
26,0
7,0
Sysselsättning
• Sysselsatt
• Arbetslös
• Fast anställda
• Tidsbegränsat anställda
• Fysiskt belastande eller ansträngande arbete
• Enformigt arbete

72,4
4,4
87,1
12,9
59,6
15,8

60,2
7,6
81,6
18,4
66,7
25,5
Ekonomiska resurser
• Kontantmarginal
• Ekonomiska problem
• Inkomst under riksnormen för försörjningsstöd
• Inkomst under socialbidragsnormen
• Tillgång till bil

15,7
5,5
5,9
6,4
83,7

31,3
11,3
15,0
15,6
71,9
Politiska resurser och medborgerliga aktiviteter
• Medlem i ett politiskt parti
• Är aktiv i politiskt parti
• Deltar oftast i politiska diskussioner
• Bedömer att de själva kan överklaga ett myndighetsbeslut
• Medlem i facklig organisation
• Är aktiv i facklig organisation


5,7
1,4
43,2
69,0
70,5
7,8

3,1
1,0
37,3
61,5
65,3
6,5

Kommentar: Tabellen är uppsatsförfattaren egen tabell. Denna tabell grunder på material från undersökningarna av
levnadsförhållanden från 2009/2010 (Internet 3, internet 4).


Enligt tabell 4 är levnadsförhållanden mellan personer med svensk bakgrund och personer
med utländsk bakgrund också olika. Tabellen visar att utlänningar i allmänhet har sämre
socioekonomiska levnadsförhållanden än svenskar. De har sämre sociala relationer, lägre
15
utbildning, lägre sysselsättning, sämre ekonomiska resurser, sämre politiska resurser och
därför lägre politiska aktiviteter.

Cirka en fjärdedel av utlänningarna och svenskarna är ensamboende men andelen som har
inget umgänge med sina anhöriga bland utlänningar är dubbelt så stor. Flesta av utlänningar
behöver förgymnasial utbildning. Det visar att utlänningar behöver förgymnasial utbildning
och har sämre utbildningsnivå än svenskar. Dock saknas uppgifter bland utlänningar med 7
procentenheter som kan påverka utfallet. Utlänningar har lägre sysselsättning, högre
arbetslöshet och därför även sämre ekonomiska resurser. Dessa sociala och ekonomiska
förhållanden påverkade givetvis invandrarnas politiska resurser på ett negativt sätt och ligger
de fortfarande botten av den politiska skalan och därför kan en större del av dem räknas som
politiskt apatiska.

Levnadsförhållanden från åren 1977/78 och 2008/09 visar att invandrare var och är
resurssvaga och därför det politiska deltagandet bland dem var lågt och är lågt. En stor del av
medborgare med invandrare bakgrund använder ej sina demokratiska rättigheter. Vad säger
teorier om medborgarnas politiska deltagande då?


2.3 Två teorier om medborgarnas deltagande

Empiriska forskningar om politiskt deltagande visar att det politiska deltagandet är varierande
mellan olika sociala grupper. Resursstarka grupper använder sina demokratiska rättigheter
mer än resurssvaga grupper. Det gäller i Sverige också. Infödda svenskar använder sina
demokratiska rättigheter mer än invandrare. Men det motstrider jämlikhetsprincipen som finns
i regeringsformen. Det är statens uppgift att förverkliga demokratins idéer inom samhällets
alla område för att uppnå delaktighet och jämlikhet mellan resursstarka och resurssvaga
grupper. Om det politiska deltagandet är ojämlikt mellan olika sociala grupper då uppfyller
inte den svenska staten sitt mål med delaktighet och jämlikhet. Ett mer jämlik politiskt
deltagande beskriver en ideal demokrati som förväntas av den svenska staten (se
regeringsformens första kapitel).

16
Tjörvason (1993) tolkar demokratin som en alternativ politisk deltagandeform. Enligt honom
kan demokratin inte realiseras endast genom rösträtten utan dess utövning är viktig och ett
aktivt deltagande på alla nivåer är nödvändigt för en ideal demokrati (Tjörvason 1993, s.19).

Demokratiforskaren Robert Dahl ställer upp följande fem kriterier för en ideal demokrati i
boken Demokrati och dess antagonister (2002): effektivt deltagande, lika rösträtt vid det
slutliga avgörandet (dvs. jämlikhet, uppsatsförfattarens egen uppfattning), upplyst förståelse,
kontroll över dagordningen och inkludering (Dahl 2002, s.169ff). Dahl menar att dessa
kriterier bör uppfyllas för en ideal demokrati. Dessa kriterier gäller även för den svenska
demokratin som ges i regeringsformen också. Det finns en koppling mellan dessa kriterier
men de första två kriterier, det vill säga effektiv deltagande och lika rösträtt vid det slutliga
avgörandet, är intressant för uppsatsen eftersom det handlar om det politiska deltagandet i
Sverige också.

Begreppet demokrati har sitt ursprung från två grekiska ord demos (folket) och kratein (att
styra) och betyder folkstyre (Bengtsson 2008, s.45). I den politiska debatten diskuterar man
inte demokratins betydelse utan hur folkets roll ska vara i demokratin, det vill säga
förhållandet mellan folket och styrningen. Skall folket vara huvudpersoner eller bipersoner i
det politiska spelet? Skall demokratin vara elitistisk eller pluralistisk? Vilken av dessa ideal
beskriver den svenska situationen egentligen när det gäller fallet med invandrarnas politiska
deltagande? Är invandrarna huvudpersoner eller bipersoner i det politiska spelet?

Teorier om demokrati säger olika saker om medborgarnas deltagande. Två inriktningar
angående politiskt deltagande kommer användas som teoretiska utgångspunkter för att
besvara dessa frågor, nämligen elitdemokratisk inriktning och pluraldemokratisk inriktning.

Inriktningen elitdemokrati utgår från idén att man ska ge lite utrymme till medborgarnas
deltagande. Max Weber och Joseph Schumpeter är två tänkare som förknippas med denna
inriktning. Weber menar att expansionen av rösträtten till folket innebar att det politiska livets
dynamik förändrades och placerade partierna i centrum framför parlamentet och det skapade
en ny typ av professionella karriärpolitiker som har kompetens att organisera och vinna val i
stora valmanskårer. Denna utveckling orsakar i sin tur en politisk verksam elit (gladiatorer,
uppsatsförfattarens egen uppfattning) och en passiv massa (åskådare och apatiker,
17
uppsatsförfattarens egen uppfattning). Enligt Schumpeter saknar folket politisk förmåga att
sätta sig in i politiska frågor (Schumpeter 1996, s.290).

Inriktningen elitistisk demokrati ger lite utrymme för medborgarnas politiska deltagande. Ett
omfattande folkligt deltagande betraktas som orealistiskt och skadligt för demokratins
tillstånd, eftersom de saknar förmågan och kunskaper att sätta sig in i politiska frågor. Enligt
elitisterna är vanligt folk inte tillräckligt kunnigt för att fatta viktiga beslut. Vanliga folk kan
inte styra sig själva. Deras roll är att utse de professionella politiker som ska styra folket
(Schumpeter 1996, s.290).

Schumpeter tolkar demokratin som en politisk metod, där vissa personer (en elitgrupp;
uppsatsförfattarens egen uppfattning) ges makt att fatta beslut. Det demokratiska livet enligt
honom är en tävling där de svagaste elimineras och de mest kompetenta överlever i tävlingen.
Han menar att för att kunna vinna tävlingen behöver politiker tillräckliga politiska färdigheter,
kunskaper och resurser. Därför kallas modellen konkurrenselitism också (Schumpeter 1996,
s.269). I denna tävling där de som har starkare resurser har mer chans att vinna.

Elitisternas demokratisyn kan underkastas av medborgarnas kompetens och förmåga.
Utvecklingen i den demokratiska världen ger medborgarna kompetens och förmåga att
undergräva eliternas modell. Om eliterna skulle ha rätt då skulle man aldrig behöva
regeringsskifte.

Pluralistisk demokratisyn är en motreaktion till elitistisk inriktning. Den pluralistiska
ståndpunkten har sina rötter i undersökningar av maktfördelningen i västerländska
demokratier (Held 1999, s.250).

Robert Dahl är en av pluralisternas mest kända demokratiforskare. Hans mål var att definiera
begreppet demokrati och redogöra för ett demokratiskt styrelseskick. Dahl anser att i ett
demokratiskt styrelseskick är folkets deltagande en nödvändighet och alla grupper i samhället
bör representeras. Det grundläggande demokratiska kriteriet är att alla har jämlika möjligheter
att delta i den politiska processen. Folket och dess delaktighet är viktig för demokratin
eftersom det är folket som kontrollerar de som styr (Bengtsson 2008, s.49f).

18
Dahls pluralistiska demokratisyn ser Schumpeters elitdemokratiska syn som odemokratisk,
eftersom Schumpeter utestänger en stor majoritet av folket att delta i styret. Han kritiserar
Schumpeter genom att ge två exempel, nämligen fallet i USA:s södra del där svarta
majoriteten var utestängda i styret och liksom fallet i Sydafrika under den rasistiska apartheid
regimen (Dahl 2002, s.190). Dahl menar att om den elitistiska inriktningen skulle vara
demokratisk, då skulle styret i Sydamerika och apartheidregimen i Sydafrika anses vara
demokratiska.

Enligt Dahl bör de grundläggande demokratiska kriterierna, det vill säga politisk jämlikhet,
effektivt deltagande, upplyst förståelse, kontroll över dagordningen och inkludering (Dahl
2002, s.170-175) åtnjutas enligt jämlikhetsprincipen för att alla skall ha möjlighet att delta i
de politiska processerna men i praktiken har alla inte lika stort inflytande i denna process.
Möjligheter till inflytande beror på den enskildas tillgång till resurser. Resursstarka individer
har större möjlighet att göra sina röster hörda än de resurssvaga (Dahl 2002, s.159f).

Dahl menar att om folket inte deltar då blir det inte ett demokratiskt styrelseskick. Eftersom
att om folket inte har något inflytande över politiska frågor blir deras intressen inte
tillfredsställda. Dessutom har icke deltagargruppen inte någon möjlighet att framföra sina
åsikter. Det i sin tur kan skapa klyftor mellan olika befolkningsgrupper och oroligheter i
samhället.

Den pluralistiska inriktningen litar på de vanliga medborgarnas förmåga att sätta sig in i
politiska frågor. Intresseorganisationer lockar in i olika folkgrupper inom politiken och de
påverkar beslutfattandet. Demokratin är storskalig och det finns en pluralism och konkurrens
mellan intresseorganisationer som kämpar för politiskt inflytande i samhället. Det finns inte
bara en mäktig elit som fattar beslut utan det finns också möjligheter för alla medborgare att
påverka beslutsfattandet.

Elitism och pluralism representerar två olika synsätt på demokrati och folkets roll i en
demokratisk styrelseform. Konflikten mellan de två inriktningarna grundar sig i deras olika
syn på medborgarskapsbegreppet, det vill säga demos. Den pluralistiska inriktningen ser alla
vuxna medlemmar, med undantag av mentalt handikappade, som folk medan enligt elitistisk
inriktning består folket av en begränsad grupp. Författarna i de två inriktningarna menar att de
som deltar i styret ingår i demos. Elitismen förespråkar ett elitstyrelseskick, där besluten fattas
19
av en politisk elit och folkets roll i politiken är begränsad, medan pluralismen är en
motreaktion på elitismen och förespråkar att ge möjlighet till olika grupper i samhället att
påverka beslutsfattandet.

Folkets roll är enligt elitdemokrater att utse de politiker som ska styra, det vill säga
valhandling står i centrum. Det är en endimensionell syn på folkets politiska aktivitet och
deras deltagande. Pluralisterna (samt Tjörvason) påpekar att demokratin inte kan realiseras
endast genom rösträtten utan dess utövning är viktig och ett aktiv deltagande på alla nivåer är
nödvändigt för en ideal demokrati. Denna inriktning kan förklaras med en mångdimensionell
syn.

Elitdemokratiska och pluraldemokratiska modeller är två normativa ideal. Det normativa
idealet argumenterar för hur ett samhällsfenomen bör vara utformad (Esaiasson med flera
2012, s.42). Den elitdemokratiska modellen anser att demokratin bör utformas på ett sätt där
flera eliter eller partier konkurrerar med varandra i fria val. Medborgarnas makt ligger i
möjligheten att byta regering. Väljarna anser ofta sakna de resurser som krävs för att besluta i
viktiga frågor. Den pluraldemokratiska modellen betonar däremot betydelsen av individens
egna aktiviteter. Det viktigaste med demokratin är alla medborgare själva tar del i de politiska
besluten.

Trots att elitism och pluralism har olika normativ syn på demokratin påpekar båda
inriktningarna att möjligheter till inflytande beror på tillgång till resurser. De två
inriktningarna menar att medborgare med starka resurser har större roll i demokratin och
resurssvaga har mindre roll. Faktorer som kunde medföra lågt valdeltagande enligt Hammar
var att icke-deltagare var lågutbildade, låginkomsttagare och hade kunskapsbrist om det
politiska systemet (Hammar 1979, s.111ff). Det vill säga icke-deltagare var resurssvaga. De
faktorerna var mer uppenbara bland invandrare. Det vill säga invandrare saknade resurser,
förmåga och kunskaper att delta i politiken. I detta sammanhang hade invandrare större
nackdelar jämfört med svenskar i den politiska tävlingen, därför deltog de mindre än
svenskar.

Det finns även en koppling mellan Bäck (1999) och den elitdemokratiska inriktningen. Enligt
Bäck var orsaken bakom det låga deltagandet otillräcklig integration (Bäck 1999, s.34). De
invandrare som hade högre integration i det svenska samhället hade högre valdeltagande.
20
Arbete var en av de indikatorer som ökade integrationen och tillgångar till resurser och
möjligheter för politiskt deltagande.

Den svenska demokratin kan beskrivas med den pluralistiska inriktningen om vi tar hänsyn
till regeringsformens jämlikhetsprincip, men empiriska undersökningar uppvisar motsatsen.
Det grundläggande kriteriet enligt regeringsformen är att ha jämlika möjligheter att delta i den
politiska processen och litar på vanliga medborgarnas förmåga i denna process. Med vanliga
medborgare menas alla medborgare med olika politiskt intresse och politiska resurser. En
politisk arena där resursstarka och resurssvaga medborgare har lika möjligheter för
deltagande, det vill säga ett pluraldemokratiskt ideal är önskvärt enligt denna mening.

Empiriska undersökningar visar att personer med invandrarbakgrund gör sina röster hörda i
mindre utsträckning än personer med svensk bakgrund. Det vill säga invandrarna är
bipersoner i det politiska spelet och svenskarna är huvudpersoner.

Några tänkbara faktorer som kan antas göra att invandrare inte deltar i politiken i samma
utsträckning som infödda svenskar är politiskt intresse och politiska resurser. Invandrare
deltar i mindre utsträckning än svenskar eftersom de har mindre politiskt intresse och mindre
politiska resurser. Svenskarna deltar i högre utsträckning än invandrare eftersom de har högre
politiskt intresse och politiska resurser. En stor del av invandrarna syns inte i det politiska
spelet då den svenska demokratin förvandlas från en pluralistisk inriktning till en elitistisk
inriktning i praktiken.


21
3 Metod, material och källkritik

Syftet med den här uppsatsen är att utforska några tänkbara faktorer som ses påverka
invandrares deltagande i det politiska livet. Två huvudfrågor formulerades i denna uppsats:
för att uppfylla syftet med den här uppsatsen. Den första frågan handlar om skillnader mellan
invandrarnas och svenskarnas politiska deltagande och den andra frågan handlar om
invandrarnas tankar om deras låga politiska deltagande.

En kvalitativ metod, dvs. verbala formuleringar (Backman 2008, s.31) används för att nås
syftet med uppsatsen. Kvalitativ metod är lämplig vid studier med syfte att förstå en social
verklighet och hur deltagarna i en viss miljö tolkar denna verklighet (Bryman 2011, s 340 f).

En del av de undersökningarna som används för att besvara den första frågan vilar på
kvantitativa studier och statistiska siffror av SCB. Det kan anses att studien har en
kombinerad karaktär av kvalitativa och kvantitativa metoder. Statistiken av SCB och
kvantitativa studier används för att vissa hur politiskt deltagande skiljer sig bland svenskar
och invandrare. Dessa kvantitativa drag används för att analysera och tolka tänkbara faktorer
som antas att påverka invandrarnas delaktighet i det politiska livet i Sverige och därför ändrar
inte studiens kvalitativa
5
karaktär. Den kvalitativa dragen ses tydligt i form av intervjuer med
invandrare i Luleå som syftar till att besvara den andra frågan.

Empirin i denna uppsats består av sex semistrukturerade intervjuer. För att få en lokal
förståelse har uppsatsförfattaren gjort sex semistrukturerade intervjuer med invandrare i
Luleå. Det finns både fördelar och nackdelar med att intervjua invandrare i Luleå. Nackdelen
med det kan vara att invandrare i Luleå inte kan representera andra invandrare i Sverige.
Fördelarna är att det var lätt att ta kontakt med dem och det minskade risken för bortfall
6
som
kan förekomma vid sådana undersökningar. För att minska risken för bortfall baserades
urvalet på de personer som skulle vara frivilliga att genomföra en intervju. Vissa av de
respondenterna är politiskt engagerade och har politiska resurser och vissa inte politiskt
engagerade och saknar de politiska resurserna.

5
”(…) även kvalitativa observationer låter sig numera analyseras med hjälp av statistiken” (Backman 2008,
s.29).
6
Teorell & Westholm (1999) påstår att det finns risk med liten svarsfrekvens och en hög felmarginal när man
intervjuar personer med syfte för politiska aktiviteter (Teorell & Westholm i SOU 1999:132, s.138f).

22

Intervjuerna genomfördes i Luleå med sex invandrare, varav tre intervjuer via telefon och tre
personligen, i slutet av 2011. Samtliga har bott i Sverige i minst sex år. Vistelsetiden i Sverige
i mer än 5 år är viktig, eftersom efter den här tiden får en invandrare möjlighet att bli
medborgare i Sverige
7
och delta i valet
8
. Frågorna behandlar främst deltagarnas uppfattning
om politik, deras upplevelser av politiken, deras åsikter om svårigheter eller möjligheter att
delta i det politiska livet i Sverige. De tillfrågades om vilket språk de ville genomföra
intervjun på. Intervjuaren anpassade sitt språk efter respondenternas önskemål. Trost
rekommenderar att ”tala med bönderna på böndernas sätt och med lärde män på latin” (Trost
1993, s. 82).

Intervjuerna är semistrukturerade och valet att tillämpa semistrukturerade intervjuer lämnar
utrymme för respondenterna att fritt reflektera kring frågorna och på så sätt kan intervjun anta
många olika riktningar. Intervjufrågorna är lösare formulerade och följdfrågor förekommer
för att man ska få en heltäckande uppfattning av fenomenet (Bryman, 2001, s.301f).

Frågorna vid intervjuerna syftar till att besvara frågan om varför deltar invandrare i lägre grad
än svenskar. De följdfrågor som har ställts till respondenterna varierar eftersom varje
respondent har olika relation och uppfattning om politik.

De frågorna som ställdes till respondenter syftar till att redogöra bland annat:

• Personuppgifter, för att förstå om respondenten har de socioekonomiska möjligheterna
att rättfärdiga sina politiska rättigheter i den svenska politiska arenan.
• Vistelsetid i Sverige, för att få veta om de har rätt till att rösta i något av valen.
• Uppfattningar av politik, för att få veta hur uppfattar och beskriver respondenten
termen politik och om respondenten uppfattar sitt deltagande viktig eller inte.
• Politiskt intresse, för att få förstå om respondenten hade och/eller har någon politisk
erfarenhet och något politiskt intresse.

7
För att kunna bli svensk medborgare måste man kunna styrka sin identitet, ha permanent uppehållstillstånd, ha
varit bosatt i Sverige i fem år, ha fyllt 18 år och ha levt ett skötsamt liv i Sverige (Internet 5).

8
För att ha rösträtt till riksdagen måste man ha svensk medborgarskap och är eller har varit folkbokförd i
Sverige (Internet 6).
23
• Deltagande av någon form av politiska aktiviteter, för att förstå om respondenten är
politisk aktiv eller inte.
• Upplevelser av politik, för att förstå hur respondenten upplever politiken och
individuella möjligheter och svårigheter för att delta i politik.
• Rekommendationer av respondenter för att ge möjlighet till respondenten att tolka sig
ytterligare och komplettera den semistrukturerade intervjun.

Delar av materialet i denna uppsats grundar sig på data och utredningar från Statistiska
centralbyrån (SCB) och Statens offentliga utredningar (SOU). Data och rapporter från SCB
har varit användbart och trovärdigt under skrivarbetet, liksom teoretiska och empiriska studier
av demokrati och det politiska deltagandet.

SCB genomför medborgarundersökningar på uppdrag av riksdagen från och med år 1975. De
gör surveyundersökningar

om levnadsförhållandena, den svenska befolkningens aktiviteter
och engagemang i politiska frågor. Surveyundersökning är en tvärsnittsundersökning där data
samlas in med hjälp av flera enkäter och strukturerade intervjuer vid ett enda tillfälle. Målet är
att skaffa kvantitativa och kvalitativa data som rör fler variabler (Bryman 2011, s.665).
Uppgifterna insamlas genom personliga intervjuer, telefonintervjuer och enkäter med ett urval
av Sveriges vuxna befolkning, från 16 år och uppåt.

Delar av materialet är taget från Internet (främst SCB:s hemsida), eftersom Internet idag är en
stor informationskälla som används av allmänheten. Det finns alltid en risk med Internet. När
ett material väljs från Internet finns det risk för felaktig statistik samt att det är svårt att hitta
färska siffror som stämmer överens med varandra. Det är inget större problem, eftersom
skillnaderna inte är så stora att de kan påverka resultatet. Dessutom är uppsatsen inte en
kvantitativ studie och inte heller ute efter siffror utan en kvalitativ studie och syftar till
utforska några tänkbara faktorer som kan antas att förklara det låga politiska deltagandet
bland invandrare. Dock granskades dessa källor lika kritiskt som tryckta källor.

Med hjälp av litterära studier och forskning om invandrare och deras aktivitet, intervjuer med
invandrare i Luleå och SCB:s medborgarundersökningar vill jag utreda varför det politiska
deltagandet bland invandrare i Sverige är lågt.


24
4 Resultat
4.1 Politiskt deltagande

Syftet med den här uppsatsen är att utforska några tänkbara faktorer som kan antas göra att
invandrare inte deltar i politiken i samma utsträckning som infödda svenskar. Självklart är det
svårt att säga det bara finns en enda förklaring till invandrarnas låga politiska deltagande utan
det finns många förklaringar till detta. Men flesta av undersökningar visar att det finns ett
tydligt samband mellan socioekonomisk status och politisk deltagande.

Teorierna om politiskt deltagande säger att socioekonomiskt starka grupper har högre tendens
att delta i politiken och socioekonomiskt svaga grupperna mindre, eftersom socioekonomiskt
starka grupper har bättre levnadsförhållanden för att skapa de politiska resurserna för ett aktivt
politiskt deltagande.

Empiriska forskningar, undersökningarna som gjorda av SCB och resultaten av intervjuerna i
den här uppsatsen visar att invandrare har sämre socioekonomisk status än svenskar. Jämfört
med svenskar har invandrare sämre levnadsförhållanden och saknar de politiska resurserna för
ett aktivt politiskt deltagande (se tabell 2 och tabell 3).

Enligt Levnadsförhållanden 1977/78 och 2008/09 i Sverige hade invandrare i allmänhet sämre
socioekonomiska resurser än svenskar. Sociala relationer, utbildning, sysselsättning,
ekonomiska resurser och politiska resurser var sämre och lägre låga bland invandrare och det
blev ett hinder som gjorde att invandrare deltog i mindre utsträckning jämfört med svenskar.

Rapporterna av SCB (rapport 31 och rapport 120) visar att jämfört med svenskarna hade
invandrare sämre kontakter med sina grannar och cirka en fjärdedel av dem var ensamboende.
Dessutom var andelen med låg skolutbildning bland invandrare mycket högre än svenskar och
hade behov av kunskap för att förstå till exempel ett nyhetsprogram. Enligt dessa rapporter
var arbetslösheten bland invandrare högre än svenskar och de var mer än sällan
höginkomsttagare. Dessutom hade invandrare i allmänhet sämre arbetsmiljöer än svenskarna.
De hade arbeten som var stressiga och enformiga med sämre möjligheter att lära sig nya saker
eller få utbildning på arbetsplatsen. Dessa sociala och ekonomiska förhållanden påverkade
25
givetvis invandrarnas politiska resurser på ett negativt sätt och därför deltog de i politiken i
mindre utsträckning än svenskar (se tabell 4).

Tabell 4: Politiskt deltagande i Sverige
(andelar i procent efter utländsk/svensk bakgrund och tid)

Politiskt deltagande
Infödda
svenskar
Naturaliserade
invandrare
Utländska
medborgare
1976-
1978
2008-
2010
1976-
1978
2008-
2010
1976-
1978
2008-
2010
Föreningsliv
• Medlem i någon förening
• Deltar aktiv i någon förening

85,3
39,5

81,8
37,5

87,3
37,1

74,1
31,7

80,3
24,7

65,1
25,0
Aktiviteter inom politiska partier
• Medlem
• Har varit på möte

14,0
9,1

5,7
3,5

10,5
6,1

3,1
3,1

3,7
3,2

3,1
2,9
Aktiviteter inom fackföreningar
• Medlem
• Har varit på ett möte
• Deltar aktiv i fackets verksamhet

79,2
50,6
20,4

48,7
15,1
4,8

80,7
39,8
16,7

47,5
14,3
3,2

76,3
36,3
13,1

40,9
11,1
4,0
Aktiviteter för politiskt påverkan
• Röstade i något av valen (Valen 1976 och 2010)
• Tagit kontakt med en politisk ansvarig person i sin
hemkommun
• Deltar aktiv i politiska diskussioner

95,8
7,2

13,7

84,6
16,5

43,2

92,5
3,6

11,7

73,4
17,3

44,5

55,4
2,2

8,7

35,8
12,4

37,4
Med/medverkan i massmedia
• Läser ledare och politiska kommentarer
• Ser samhälls-, diskussion och debatt program på TV
• Har skrivit insändare

42,3
45,5
10,0

–
–
7,5

46,2
42,4
7,0

–
–
8,2

30,8
36,3
4,9

–
–
5,8
Manifestationer
• Har deltagit i demonstration
• Har skrivit på en namninsamling

27,8
–

8,4
55,7

16,9
–

16,5
56,9

10,9
–

10,6
37,8
Förmåga att försvara sina intressen
• Förmåga att författa en skrivelse överklaga

60,8


69,0

60,6


68,8

50,4


61,5
Kommentar: Tabellen är uppsatsförfattarens egen tabell. Denna tabell utformades genom att utarbetade rapporter av SCB
1982, 2011 (rapport 31 och rapport 120) och grundar på material från undersökningarna 1976-1978 och 2008-2010 (SCB
1982 och Internet 7).


Tabellen ovan ger ett tydligt svar på första frågan. Det politiska deltagandet fördelar sig olika
mellan invandrare och svenskar. Tabellen visar att klyftan mellan infödda svenskar och
utländska medborgare är stor på flesta former av politiskt deltagande. Infödda svenskar är
socioekonomiskstarka och därför har högre tendens att delta i politiken medan utländska
medborgare är socioekonomisksvaga och har mindre tendens att delta i politiken.

På liknande sätt finns det stora skillnader mellan invandrargrupper. Naturaliserade
invandrare
9
deltar i betydligt större utsträckning i olika former av politiska aktiviteter än dem
som fortfarande är utländska medborgare.

9
Naturaliserade invandrare är de invandrarna som har fått svenskt medborgarskap genom att ansöka om det
(Internet 8).
26
4.2 Några berättelser om politiskt deltagande

Hittills har jag diskuterat vad tidigare empiriska undersökningar säger om politiskt deltagande
gällande invandrare i Sverige. Därefter presenterades två motstridiga teorier om demokrati
och medborgarnas deltagande i dessa demokratiska inriktningar. Tidigare undersökningar och
de utvalda teorierna menar att individer med starka resurser har större möjligheter att delta i
politiken. Invandrare räknas bland de individer som har svaga resurser och därför kan vi anta
att de deltar i lägre grad. För att få en lokal förståelse för invandrares deltagande och för att
belysa de största hindren för invandrare genomför uppsatsförfattaren ett antal intervju med
invandrare i Luleå.

De första två intervjuerna genomfördes med två invandrare som tycktes vara politiska
gladiatorer eftersom de är aktivare än andra och gav även mer detaljerade intervjusvar. En
invandrare tycktes vara politisk åskådare som har ett stort intresse för politik men på grund av
vissa svårigheter har låg aktivitet. Personen i fråga röstar exempelvis i valet men är i övrigt
inte politiskt aktiv. De övriga tycktes vara politiska apatiker eftersom är politiskt passiva och
har nästan inga politiska aktiviteter alls.

Den första intervjun genomfördes på Miljöpartiets kontor i centrala Luleå, den andra
genomfördes i Kulturens hus kafeteria i centrala Luleå och den tredje genomfördes på en
restaurang i centrala Luleå. De övriga tre intervjuerna genomfördes via telefon. Inspelningar
gjordes inte eftersom respondenterna kände sig ansträngda i en sådan situation. Frågorna
behandlar främst deltagarnas uppfattning om politik, deras sätt att uppleva politiken, deras
tankar om möjligheter och svårigheter att delta i politiken i Sverige.

4.2.1 Intervju med en politisk gladiator, Ayse Duyar

Ayse är 46 år gammal, kommer från Turkiet och har bott i Sverige cirka 20 år. Hon är politisk
aktiv inom Miljöpartiet sedan många år och sitter i kulturnämnden i Luleå kommun där hon
ansvarar för sociala frågor. Hon har högskoleutbildning här i Sverige. Hon arbetar med politik
på heltid. Hon tycker att politik är en livsstil och en skola där man lär sig nya saker hela tiden
och hon anser att politiker är vägledare som hjälper andra människor.

27
Hon var politisk aktiv innan hon kom till Sverige. Hennes pappa påverkade henne när hon
bodde i hemlandet. Men man behöver inte ha en politisk bakgrund för att kunna delta i
politiken i Sverige. De kunskaper som man behöver kan man skaffa sig om man vill, det tar
bara lite tid. Hon behövde exempelvis tio år för att skaffa kunskaper om det svenska politiska
systemet. Man behöver träffa de rätta människorna, de som har politiskt intresse, för att börja
intressera sig för politiken.

Hon tycker att det finns möjligheter från början för en invandrare att delta i politiken. Det kan
dock vara svårt eftersom man kan få uppdrag bara för att man är invandrare. Det tar tid för en
politiker som är invandrare att bevisa att man har tillräckliga kunskaper för att få andra
uppdrag än invandrarfrågor. Dessutom sätts politiker med invandrarbakgrund inte på valbara
platser. Hon påpekar även att politiska partier utnyttjar politiker med invandrad bakgrund som
ett röstmaximerande objekt.

Som en kvinnlig politiker med invandrarbakgrund tror hon ändå att hon har fördel gentemot
manliga politiker med invandrarbakgrund. Eftersom det finns färre kvinnliga politiker på den
svenska politiska arenan.

Ayse kritiserar det svenska systemet på grund av att systemet ofta betonar de medborgerliga
skyldigheterna mest och inte de medborgerliga rättigheterna i samma utsträckning. När man
pratar om rättigheter i Sverige säger man först att man har rätt att göra en sak och sedan
fortsätter man med ett MEN. Ordet MEN har en negativ betydelse och det betyder ett hinder
enligt henne. I stället bör man använda ordet OCH som betyder möjligheter. Hon tycker att
man måste förhålla sig positiv när man kontaktar en invandrare. ”Man måste först och främst
berätta om deras rättigheter därefter deras skyldigheter, exempelvis, många vet inte hur viktigt
det är att rösta” säger hon. Brister av politiska kunskaper är ett problem i det svenska politiska
systemet enligt Ayse. Hon berättar att många invandrare inte kan skilja mellan
socialdemokrater och sverigedemokrater idag.

Problemen bakom lågt politiskt deltagande är bland annat låg utbildningsnivå, brister i det
svenska språket och svåra ekonomiska situationer för invandrare enligt Ayse. De som har hög
utbildning har större tendens att delta i politiken och språket är verktyget för politiken tycker
hon. Lågutbildade vill inte, kan inte och vågar inte delta i politiken. Ayse tycker även att de
flesta invandrare kommer till Sverige för att bara tjäna pengar. De jobbar hela tiden och har
28
inga sociala och politiska aktiviteter. Med konkreta exempel och på lätt svenska bör politiker
berätta för invandrare om behovet och vikten av deras deltagande för demokratin. Inom
demokratin behöver man alla människors deltagande. Man behöver även invandrarnas
deltagande eftersom de ger en annan riktning och ett annat perspektiv på demokratin.

Trots många problem är Ayse optimist och tycker den svenska invandrarpolitiken
10
är bra och
man behöver inte ett invandrarrelaterat politisk parti. Hon tycker att partiet som hon är
medlem i har solidaritet med alla, även invandrare.


4.2.2 Intervju med en politisk gladiator, Kamar Eddine Abdessamad

Kamar är 51 år gammal, kommer från Libyen och har bott i Sverige cirka 20 år. Han har inte
någon högskoleutbildning från Sverige utan bara grundläggande utbildning från Komvux.
Han sitter som ersättare i kommunfullmäktige för Miljöpartiet i Luleå kommun, arrangerar
musikala evenemang och brinner för kulturella aktiviteter. Politik är en kunskapskälla och en
institution för honom och genom politiken kan man förändra samhället på ett bättre sätt och
man kan skapa möjligheter för sig och för andra, säger han.

Kamar tycker att för att vara politiskt aktiv och få politiska uppdrag behöver man inte ha en
politisk bakgrund. Hans intresse för politik började i Sverige för att han ville kunna påverka
och vara med när man utformar samhället och han tycker att alla invandrare har sådana
möjligheter, eftersom Sverige är ett demokratiskt och mångkulturellt land. Dock finns det
enligt Kamar svårigheter i början när man förhåller sig till ett politiskt parti. ”Man känner sig
okunnig och ute. Men det är inte en känsla för nybörjarpolitiker med invandrarbakgrund.
Även nybörjarpolitiker med svensk bakgrund kan ha liknande känslor”.

Kamar påpekar brister i det politiska systemet i Sverige och han tycker att det är orimligt och
odemokratiskt att vänta tre år för att kunna rösta i kommunvalet. Han tycker även att
invandrare har lågt deltagande i det politiska livet och att man inte behöver vara medborgare

10
Termen invandrarpolitik avser sådana riktlinjer för utländska medborgare som fått tillstånd att bosätta sig i
Sverige. Allmänt gäller att invandrarna skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som övriga
befolkningen (SCB 1981a, s.12). Termen skiljer sig av invandringspolitik dvs. de officiella regleringarna för
utländska medborgares rätt att bosätta sig i Sverige (Internet 9).

29
för att kunna rösta i riksdagsvalet. ”Om man har rätt att bo i ett land då behöver man inte bli
medborgare för att kunna rösta”, säger han. Det svenska systemet förhindrar invandrare att
delta i det politiska livet i början och det är en orsak bakom det låga politiska deltagandet
enligt honom. En annan orsak är det svenska språket. ”Systemet bör informera och uppmuntra
alla människor på deras egna språk för att locka dem till den politiska arenan hela tiden, inte
bara vid valomgången” säger Kamar. Han säger även att ”politiska partier och organisationer
bör kontakta invandrare i deras hem för att kunna lära sig om vad invandrare vill”.

Kamar tycker att Sverige är ett fritt och demokratiskt land och den svenska invandrarpolitiken
är demokratisk och man behöver inte ett invandrarelaterat politiskt parti i Sverige.


4.2.3 Intervju med en politisk åskådare Riku Hossain

Riku är 45 år gammal, kommer från Bangladesh och har bott i Sverige i sex år. För Riku är
politiken ett traditionellt intresse som kommer från hans familj. Riku och hans familj stödjer
ett politiskt parti i Bangladesh och är aktiva inom detta parti. Men han har inte lika stort
intresse för politiken i Sverige. Språket är den största barriären för honom. Han förstår ganska
lite svenska. Hans muntliga svenska är ändå bättre än hans skriftliga svenska. Trots att han
gick SFI (svenska för invandrare) i flera år kunde han inte lösa sina problem med det svenska
språket. Han använder ibland engelska ord som han lärde sig under sin gymnasiala utbildning
i sitt land.

Det är inte bara språket som hindrar Riku; hans jobb är också ganska tids och energikrävande.
Han jobbar som kock i centrala Luleå. Riku säger att om han skulle ha tid då skulle han
intressera sig mer för politiken. Han tycker om politik och tittar på nyheterna på TV när det är
möjligt. Men Riku läser bengaliska tidningar på internet för att tillfredsställa sina behov om
politiken.

Riku har ingen kontakt med något politiskt parti eller någon politisk organisation och har han
inte heller något medlemskap i något politiskt parti eller i någon politisk organisation. Hans
politiska aktiviteter består av att han har deltagit i de senaste två valen i Sverige.

30
Riku tycker att intresset för den svenska politiken bland invandrare är bra men man kunde öka
det. Om man skulle kontakta invandrare och informera dem på lättare svenska då skulle det
bli bättre.

Enligt Riku behövs ett invandrarrelaterat politiskt parti i Sverige eftersom invandrare förstår
en annan invandrare. Om det skulle finnas ett sådant parti då skulle Riku rösta på det partiet.


4.2.4 Intervju med en politisk apatiker, Mustafa Yalvac

Mustafa är 43 år gammal och kommer från Turkiet och har bott i Sverige i tio år. Han
beskriver sig som en människa som inte förstår sig på politiken och har inte ett politiskt
intresse. Han har grundskoleutbildning och ej avslutad SFI-utbildning här i Sverige. Men han
förstår det svenska språket och klarar sig ganska bra både på muntligt och skriftligt.

Mustafa jobbar som kock och tycker att det tar mycket tid och han har därför inte möjlighet
att intressera sig för politiken. Om han skulle ha bättre ekonomiska möjligheter skulle han
intressera sig mer för politiken. Hittills har han inte kontakt med något politiskt parti eller
någon politiskt organisation och inte heller blivit kontaktad av sådana. Han deltog inte heller i
de senaste två valen för EU och för riksdagen.

Politiken i Sverige är inte alls intressant för Mustafa och han intresserar sig mer för politiken i
Turkiet. Han tittar inte på politiska nyheter på teve och läser inte politiska artiklar i tidningar i
Sverige. Sociala nyheter är mera intressanta för honom.

Sveriges invandrarpolitik är bra och rättvis enligt Mustafa. Det finns tillräckliga möjligheter
för varje invandrare i Sverige. ”Det är invandrarnas problem att använda de möjligheterna
eller avstå”, säger han. Han tycker även att det inte finns tillräckligt politiskt intresse bland
invandrare i Sverige eftersom alla invandrare föredrar att syssla med vardagliga ekonomiska
sysslor enligt honom.

Mustafa tänker rösta för ett invandrarrelaterat parti om det skulle finnas i Sverige eftersom ett
sådant parti skulle skapa bättre ekonomiska möjligheter för invandrare.

31

4.2.5 Intervju med en politisk apatiker, Halim Güclü

Halim är 34 år gammal, kommer från turkiska Kurdistan och har bott i Sverige i 8 år. Han har
grundutbildning från hemlandet och läser SFI fortfarande och kan det svenska språket muntlig
bra och skriftlig mindre bra. Han har inget intresse för politik eftersom han inte har tid att
ägna sig åt politik och deltog inte de senaste två valen. Om han skulle ha möjlighet då skulle
han intressera sig mer för politiken. Halim känner inga samband med något politiskt parti eller
någon politisk organisation i Sverige. Han tycker att politiken i hans land är mer intressant än
i Sverige. Han deltog inte i de senaste två valen.

Halim jobbar som pizzabagare och är mycket upptagen med det och har inte tid att titta på
nyheter på teve men försöker läsa en tidning varje dag.

Han litar på Sveriges invandrarpolitik och tycker att Sverige har bästa invandrarpolitiken i
hela världen. Men ett invandrarrelaterat parti skulle bli bra tror han. Eftersom invandrare i
Sverige behöver ett invandrarrelaterat parti och om det skulle finnas ett sådant parti då skulle
han rösta för det partiet.


4.2.6 Intervju med en politisk apatiker, Besim Gülec

Besim är 41 år gammal, kommer från turkiska Kurdistan och har bott i Sverige i 12 år. Han
har inte avslutat grundskoleutbildning i hemlandet och har inte heller avslutat SFI i Sverige.
Men han kan ändå läsa och skriva på svenska.

Besim har inget intresse alls för den svenska politiken men visst intresse för hemlandets
politik. Han säger att om han skulle ha möjlighet och tid då skulle han intressera sig mer för
politiken.

Enligt honom är Sverige ett demokratiskt land och man har möjligheter om man vill syssla
med politik vilket är svårt i Kurdistan. Han tycker att politik är en kamp att få grundläggande
mänskliga rättigheter. Han säger att ”man kan och bör kämpa för de rättigheterna överallt”.
32
Enligt Besim bör politiskt aktiva människor vägleda politiskt passiva människor att delta i det
politiska livet. Men han blev inte inbjuden av någon för att bli aktiv inom politiken och är inte
heller medlem i någon politisk organisation.

Han tittar på nyheter på teve, läser tidningar varje dag och tycker att politiska nyheter är mer
intressanta än de andra nyheterna. Han är mycket nyfiken och vill skaffa sig kunskap om allt,
därför försöker han läsa så mycket som möjligt.

Besim tycker att Sveriges invandrarpolitik är bra men kan bli bättre. Han tycker att invandrare
alltid bör bli lika behandlade som svenskar och påpekar den dolda diskrimineringen om
invandrare i Sverige.

Enligt Besim är intresset för politik bland invandrare inte tillräckligt. De som har bra
utbildning bör agera inom politiska föreningar för att öka intresset bland invandrare. Att bilda
ett parti för invandrarfrågor kunde också öka intresset bland invandrare för politiken enligt
honom. Om det skulle finnas ett sådant parti då skulle han jobba aktivt för detta parti och
rösta men han deltog inte i de två senaste valen.



33
5 Diskussion

Självklart är det svårt att skapa sig de politiska resurserna för invandrare, men det är inte
omöjligt. Sverige är ett demokratiskt land och det är statens uppgift att skapa ett delaktigt och
jämlikt samhälle. För att kunna förverkliga detta måste staten ge lika möjligheter för en bra
utbildning och för ett bra yrke. Bra utbildning ökar sannolikheten att finna ett bra jobb, ett bra
jobb ger högre inkomster och höga inkomster förstärker politiska resurserna. Dessa
förutsättningar skildrar en ideal pluraldemokrati som Dahl beskriver.

Flesta av respondenterna som intervjuades påpekar också på samma punkt. De menar att
Sverige är ett demokratiskt land och försöker att ge lika möjligheter till alla sina medborgare
men det finns vissa brister när det gäller att förverkliga detta. Det finns vissa individuella
förutsättningar för invandrare som gör att det blir svårt för dem att delta i det politiska, sociala
och ekonomiska livet i Sverige.

Självklart finns det vissa orsaker bakom detta. De flesta av respondenterna är lågutbildade och
låginkomsttagare. Låg utbildning minskar invandrarnas möjlighet att finna ett bra arbete som
kan ge dem höga inkomster. Eftersom arbete inte ger bara försörjning utan även skapar
tillgång till resurser för att delta i politiken.

Enligt respondenterna kommer de flesta invandrare till Sverige bara för att tjäna pengar. De
jobbar hela tiden och har inga sociala aktiviteter, har liten kontakt med svenskar och därför
heller inga politiska aktiviteter.

Vissa av respondenterna som tycks vara politiskt passiva konstaterar att om de skulle ha bättre
arbetsvillkor då skulle de delta aktivare i det politiska livet i Sverige (fallet med
respondenterna Riku, Mustafa, Halim och Besim).

De politiskt passiva invandrare saknade de kunskaper om det politiska systemet i Sverige och
språkkunskaper för att förstå information om valet också, eftersom de behövde veta vad för
intressen och åsikter partierna representerade. Med andra ord är en stor del invandrare är
resurssvaga och politiskt passiva.

34
Gladiatorer
(Ayse och Kammar)

Åskådare
(Riku)

Apatiker
(Mustafa, Halim och Besim)




De politiskt passiva invandrare liknar den gruppen i Milbrath & Goels kategorisering som
kallas politiska apatiker.

Figur 3: Kategoriseringen av politiskt deltagande bland invandrare i Luleå


















Ayse och Kammar kan räknas som gladiatorer på den politiska arenan i Sverige, eftersom de
har ett aktivt deltagande i det politiska livet. Riku har ett politiskt intresse men på grund av
brist av politiska resurser kan inte spela en aktivare roll som gladiatorer spelar och räknas som
åskådare i den politiska arenan och respondenterna Mustafa, Halim och Besim räknas som
politiska apatiker eftersom intresset för politik är mycket låga och de har nästan inga politiska
aktiviteter.

Sverige är ett demokratiskt land och demokratiska kanaler är öppna för alla svenska
medborgare. Det kan förekomma vissa svårigheter i början, men om invandrarna vill kan de
skapa sig de resurserna som behövs för ett aktivt deltagande. Exempelvis är respondenten
Kammar en invandrare som saknade de politiska resurserna i början, men kunde bryta den
35
onda cirkeln och skapa sig de resurser som han behöver genom att arrangera kulturella
aktiviteter.

Ett annat hinder för invandrare är lågt politiskt intresse (fallet med respondenten Mustafa).
Brist på känslan av gemenskap och gruppnorm bland invandrare gör att de inte känner sig
hemma i Sverige. Detta problem är ett resultat av dålig integration. Integration var en viktig
faktor som kunde öka det låga politiska deltagandet. Det tar tid för invandrare att bevisa att
man har tillräckliga kunskaper för ett politiskt uppdrag (fallet med respondenten Ayse).

Det politiska systemet i Sverige är en orsak bakom det låga politiska deltagandet enligt
respondenten Kamar. Han tycker att det är orimligt att vänta i tre år för att kunna rösta i
kommunvalet. Han tycker även att man inte behöver vara medborgare för att kunna delta i
riksdagsvalet. ”Om man har rätt att bo i ett land då behöver man inte bli medborgare för att
kunna rösta”.

Invandrarna i Sverige och i Luleå har varierande intresse till politik. Vissa har intresse men
saknar de politiska resurser som krävs för ett aktiv deltagande i Sverige. Det vill säga vissa
vill bli politisk gladiator men saknar de resurserna för att bli det. En sannolik kategorisering
bland invandrare i Luleå kan formuleras enligt figur 3.



36
6 Avslutning

Huvudsyftet med uppsatsen var att belysa några av de faktorer som kan tänkas göra att
invandrare inte deltar i politiken i samma utsträckning som infödda svenskar genom att dels
intervjua invandrare och studera tidigare forskningar om politiskt deltagande och undersöka
de största hindren för invandrare genom att fråga mig:
• Hur skiljer sig politiskt deltagande mellan svenskar och invandrare?
• Varför säger invandrare att de har ett lågt politiskt deltagande?

Sverige är ett demokratiskt land och politiska kanaler är öppna för alla medborgare. Alla har
jämlika möjligheter att delta i den politiska processen. Och det finns många kanaler för att
göra sin röst hörda exempelvis genom att delta i ett val, att bli medlem i ett politiskt parti eller
en förening, ta kontakt med politiskansvariga personer, skriva insändare, delta i
demonstrationer osv. Det politiska livet i Sverige är inte en tävling där de svagaste elimineras
och de mest kompetenta överlever i tävlingen. Men statsvetenskapliga undersökningar visar
att personer med invandrarbakgrund gör sina röster hörda i mindre utsträckning än personer
med svensk bakgrund, och då inte bara med hänseende på valdeltagande utan även på andra
former av politiska aktiviteter. Personer med invandrarbakgrund upplever politiken som en
tävling där de elimineras av det politiska livet och personer med svensk bakgrund vinner.
Enligt jämlikhetsprincipen borde alla grupper i Sverige representeras lika mycket och skulle
ha lika stor inflytande i demokratiska processen, men en större grupp av invandrare är
politiskt passiva och har mindre inflytande i denna process. Varför existerar dessa skillnader i
Sverige? Varför deltar infödda svenskar mer än övriga medborgare? Vilka faktorer förklarar
dessa skillnader?

Tidigare forskning säger att resursstarka individer har högre tendens att delta i politiken
jämfört med resurssvaga. Med hjälp av mina undersökningar finner jag ett mönster bland
invandrare som gör att invandrare inte deltar i politiken i samma utsträckning som infödda
svenskar.

Individuella egenskaper såsom ålder, civilstånd, utbildning, inkomst osv. påverkade
visserligen att invandrare deltog i mindre utsträckning än svenskar i det politiska livet. De
deltog mindre, eftersom de invandrade till Sverige när de var unga och ogifta. Unga, ogifta,
37
lågutbildade och låginkomsttagare invandrare deltar i det politiska livet i mindre utsträckning
än svenskar eftersom de har mindre politiska resurser jämför med svenskar. De har inte en
tillräckligt bra utbildning för att få och förstå information om politiken, inte tillräckligt med
pengar för att köpa tid till politisk aktivitet utan bekymmer för daglig kamp, exempelvis för
hemförsörjning och saknar en socioekonomisk status. En förklaring till invandrarnas låga
politiska deltagande är alltså deras svaga socioekonomisk status.

Det anses att invandrare inte är intresserade av politik, inte är medvetna om valets betydelse,
saknar känslan av en social grupptillhörighet som skapar en gruppnorm och deltar därför i
mindre utsträckning. Svenskarna hade en starkare gruppnorm och grupptryck som gjorde att
även de passiva och svagt intresserade deltog i politiken. Invandrare hade svagare gruppnorm
och grupptryck än svenskar. En stark gruppnorm och grupptryck beror på graden av
integration. Invandrare har inte integrerats tillräckligt i det svenska samhället.
Undersökningarna visar att det finns ett tydligt samband mellan integration och alla former av
politiskt deltagande, exempelvis hade de som integrerats i arbets- eller föreningsliv högre
valdeltagande i 1991 års val. Enligt Levnadsförhållanden 1977/78 och 2008/2009 i Sverige
hade invandrare i allmänhet sämre socioekonomiska resurser än svenskar och det påverkade
deras politiska intresse på ett negativt sätt och därför deltog de i mindre utsträckning än
svenskar. Invandrare har inte tillräckliga resurser för ett aktiv politiskt deltagande. Antalet
lågutbildade, arbetslösa, låginkomsttagare osv. är högt bland invandrare.

Det låga politiska deltagandet bland invandrare påminner om Schumpeters elitdemokrati där
politiken utformas av resursstarka individer. Intervjuerna som har gjorts av uppsatsförfattaren
visar att invandrare känner sig utestängda från det politiska livet och uppfattar den politiska
arenan som en plats som bara svenskar befinner sig på.

Det finns många faktorer som påverkar invandrarnas delaktighet i det politiska livet i Sverige.
De saknar kunskaper om det politiska systemet i Sverige och språkkunskaper för att förstå
information om det politiska systemet i Sverige.

En annan tänkbar faktor som kan antas att invandrarnas lägre deltagande är brist på känslan
om social grupptillhörighet och deras framtida planer. De invandrare som inte planerar att
stanna i Sverige utan tänker tjäna pengar och återvända efter en kortare tid, det vill säga
38
tillfälliga invandrare, kan anses uppfatta hemlandets politik viktigare än Sveriges politik och
deltar inte eller i mindre utsträckning.

Invandrare i Sverige har många ekonomiska, sociologiska och politiska problem. Dessa
problem kan lösas med hjälp av en hög delaktighet i det politiska och sociala livet. I detta
sammanhang skulle det innebära en ideal demokrati som ser alla människor jämlika kunde
lösa dessa problem, likt den demokrati som Dahl påpekar. Dahls pluralistiska demokrati syftar
till att dela den politiska makten mellan många grupper i samhället. På samma sätt utgår
Dahls demokratiska syn fr&ar...