Planeringsprocess

Namn: Hanane                                                               Datum: 2013-02-12

Efternamn: Benouaden

Kurs: Specialpedagogik 2

Anna är 22 år gammal, hon fick sin diagnos lindrig utvecklingsstörning med autistiska grad när hon var 6 år. Anna bor med sin mamma och klarar det mesta i hemmet. Hon klarar bland annat tvättning, städning och shopping. Anna går på en daglig verksamhet mellan 10.00 till 15.00. där sysslar hon med att förpacka skruvar i små askar. Anna är väldigt noggrann att se till att sina dagar ser likadana ut. Hemma lagar hon mat själv, men hon äter samma mat var enda dag. Anna har svårt med tiden därför hon har ett schema inlagt i sin iphone för att programmera sina arbetspass och pauser.

Innan vi börjar diskutera Annas fall, måste vi definiera vad utvecklingsstörning är för något.

Utvecklingsstörning är en kognitiv funktionsnedsättning som påverkar individens intellektuella förmåga, d.v.s. förmåga att tänka, förstå och lära. Det finns en biologisk störning i hjärnans funktioner. Störningar medför svårigheter av olika grad; lindrig, måttlig och grav utvecklingsstörning.

Orsaker till utvecklingsstörning:

•Ê ärftliga faktorer.

•Ê genetiska skador.

•Ê sjukdomar eller skador under graviditet, under förlossningen eller efter.

Konsekvenser: utvecklingsstörning kan leda till olika konsekvenser och begränsningar för olika individer. Det är därför vanskligt att försöka ge en sammanfattande beskrivning av vad en utvecklingsstörning kan betyda. Att ha en utvecklingsstörning kan innebära att personen har svårigheter att bearbeta information och att abstrahera kunskap, d.v.s. att använda sig av kunskap man har och erfarenheter man gjort i andra situationer.

Insatser och hjälpmedel:

Planeringsprocess:

•1.    Levnadsförhållanden:  

Anna bor med sin mamma i ett hus, där har hon sitt eget rum, pentry och toalett. Anna går på en verksamhet som hon gillar sex timmar dagligen. Där sysslar hon med att förpacka skruvar på små askar. Annas kontakt med personalen är väldigt begränsat, hon är väldigt koncentrerad på sitt arbete.

•2.    Inventering av resurser och funktionsnedsättning:

Resurser: Trotts Annas funktionsnedsättning klarar hon de vardagliga hemsysslor utan någons hjälp,  såsom tvättning av kläder, städning av rummet och handling av mat. Hon klarar också att laga det mat hon är van vid att äta. Hon har ett jobb som hon är duktig på att sköta, fast under en viss gräns och vissa krav.

Funktionsnedsättning: Annas största problem är att begripa tiden, hon kan inte räkna ut hur lång tid hon har jobbat, när det är dags för rasten och hur länge hon har hållit på att göra något. Hon har också problem med att avbryta sina matvanor, hon lagar och äter samma typ av mat varje dag. Hon tar även samma typ av mat med sig till jobbet. Anna har också svårt med förändringar, hon är väldigt noggrann med struktur över sina arbetsdagar att de måste ses likadan ut.

•3.    Planering:

•4.     Genomförande: Ibland det är svårt att ändra på en person, men med upprepning och träning kommer man att lyckas i mindre eller i stor del. Man ska inte glömma att det tar olika tid från en person till en person beroende på situationen, därför det är viktigt att man ger och tar den tiden som behövs. För att kunna ändra på en situation, måste man ändra på miljö omkring sig.

Anna har lagat och ätit samma typ av mat länge, och för att kunna ändra på det hon har gjort måste man först bekräfta det hon har gjort. Man kan exempelvis sitta med henne och smaka på hennes mat som hon är van vid att äta. Innan personalen tänker ändra på Annas matvanor, måste Annas mamma börja med det först. Det vill säga att det vore bra om der börjar hemifrån först, eftersom Anna laga sin mat hemma och tar mat med sig från hemmet.

Om Annas mamma exempelvis följer med henne till mataffär och handla andra sort mat utan att säga något. Liksom genom att låta henne se och observera hur hennes reaktion är. Så småningom kan Anna hjälpa mamman med matlagning, genom att hon ska vara närvarande när mamman lagar mat. De kan äta tillsammans även om Anna äter sin egen mat. Om mamman uppmärksammar Anna genom att t.ex. äta från hennes mat, "Oj vad gått det var", eller "vad duktig du är". Vill du smaka det som jag har lagat och sträcker fram skålen. Kanske det får Anna att våga smaka på mammas mat.

Bilder på olika sorts mat kan också vara en hjälp för Anna, om mamman använder bilder och däremot berättar t.ex. varför äter vi olika mat grönsaker som kött och vad är nytta av de. Anna är kanske inte van vid att se andra lagade mat framme, om hon t.ex. ser olika sort mat inne i kylskåpet eller fram på bordet kommer hon någon gång att vara nyfiken på att smaka på den.

När det gäller personalen på jobbet, är det också vore bra om de börjar förbereda Anna inför de nya planer. Enligt fallbeskrivningen är Anna van vid att sitta och äta ensam sin lunch, och när hon är klar går hon därifrån. Om personalen börjar träna henne genom att sitta och äta tillsammans med henne, då hinner hon att smälta in nya förändringar. Det kan vara lätt för henne att acceptera nya rutiner och avbryta de gamla, om själva förändringar börjar redan med matsituationen. Anna kommer att koppla det direkt med andra förändringar, men man måste vara medveten om att för mycket förändringar på en gång kan göra henne osäker och förvirrad.

Ett veckoschema med olika mat kan vara också en bra hjälpmedel att använda i Annas situation.

För att förbereda Anna inför nya arbetsuppgifter, måste en person vara bredvid minst två första veckor. Kanske man behöver göra allt själv under Annas observation, för att hon själv ser hur det ska gå till. Om man inte har nöjlighet till att göra det, då måste man skaffa en ny struktur över nya rutiner. Genom att exempelvis skaffa ett schema med bilder för alla aktiviteter och rutiner som sker under en dag kommer Anna att ha överblick på hur en dag kommer att se ut.

Ett tidsschema måste också ordnas eftersom Annas största problem är tiden. Att exempelvis ställa in en timer som  ringer före och efter varje pyssling. Om målet att nå är att få Anna in i det hela, borde man också använda symboler för att tydliggöra för henne.

Anna behöver att bearbeta de förändringar som kommer att ske i sitt jobb, därför behöver hon träning och upprepning med att göra samma sak under ett tag.

•5.    Utvärdering: efter det man har planerat och genomfört måste man sitta och utvärdera hur det har gått med Anna hittills. Det kan man exempelvis göra efter två veckor. Om vi säger att mamman lyckades inte att ändra på Annas matvanor, måste hon ändå prova andra sätt. Man ska aldrig ge upp, utan man fortsätter att kämpa på. Som sagt det är inte lätt att ändra på något om man inte ändrar sig själv. Om vi säger att Anna äter hamburgare varje dag och någon gång hittar hon inte det i frysen, där det finns bara kyckling. Anna kan inte vara utan mat och kan känna sig jätte hungrig. Då hon kanske tar sin initiativ och lagar kyckling istället. Det finns inget rätt och fel, man måste bara prova på olika sätt att lösa ett problem.

Samma sak när det gäller jobbet, om det inte har hjälpt med t.ex. tidsschema, symboler och bilder då kan man tänka efter andra hjälpmedel att vända sig till.

•6.    Uppföljning:

Efter ett tag måste man följa upp Annas situation efter det nya resurser. Man ska reflektera det man har observerat under en viss tid, jämföra och diskutera orsaker till det man lyckas och inte lyckas med. Genom en uppföljning borde man komma med nya förslag till en förbättring av situationen om det behövs, annars nöjer man sig med resultatet man har kommit fram till.

Personer med autistiska grad lär sig ofta genom att härma, om Anna får möjlighet att lära sig nya uppgifter genom att härma då kan ho...