Storbrittaniens kolonisering av Hongkong, dess påverkan samt effekter av kolonsieringen idag

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Storbrittaniens kolonisering av Hongkong, dess
påverkan samt effekter av kolonsieringen idag






Av: Sally Luong Na2b
Procivitas Privata Gymnasium
Vårterminen 13

 

 2  
Den industriella revolutionen som påbörjades i Storbritannien i 1700-talets andra hälft
resulterade i att samhällsekonomin övergick från en jordbruksbaserad ekonomi till en
ekonomi baserad på storskalig industriproduktion. Den mekaniserade fabriksproduktionen
ledde till att masstillverkning av varor för en låg kostnad var möjlig. Den ökade produkt-
ion krävde mer och mer råvaror och marknader för varorna. Portugal och Spanien var pi-
onjärerna av den globala europeiska utforskningen och etablerade stora imperier på andra
sidan havet. Den förmögenhet dessa imperier genererade inspirerade britterna, fransoserna
och holländarna att började etablera sina egna kolonier och handelsnätverk i Amerika och
Asien. Genom den industriella revolutionen fick Europa en överlägsen militär teknik, vil-
ket innebar att världens övriga stater var utelämnade åt industrimakterna. Efter Spaniens
nederlag och segern över Nederländerna och Frankrike blev Storbritannien den domine-
rande kolonialmakten i Nordamerika och Indien, där det brittiska handelskompaniet East
India Company grundades. Handelskompaniet handlade främst med bland annat bomull,
silke, salt och te. Te var en ständigt ökande efterfråga i Storbritannien vilket Kina, en
marknad som britterna var intresserade i, kunde förse dem med men endast i utbyte av
silver. De började handla med Kina för att få avsättning för sina produkter men detta var
en mycket ogynnsam handel för britterna som behövde köpa silvret från andra europeiska
länder då silver snabbt blev en bristvara i landet och drabbades av en extra transaktions-
kostnad. För att balansera sina inköp av te började britterna handla med opium från In-
dien. Konsumentmarknaden för den beroendeframkallande drogen säkerställdes av miss-
brukandet hos tusentals kineser, ett växande nummer som kejsaren Daoguang av Qingdy-
nastin försökte bekämpa genom införandet av ett förbud mot försäljningen och brukandet
av opium. Men det Ostindiska kompaniet fortsatte med den illegala smuggling av opium
från Indien till Kina, vilket ledde till två krig mellan ”Mittens rike” och det brittiska impe-
riet under 1839 till 1943 och 1856 till 1860, känt som det Första Opiumkriget respektive
det Andra Opiumkriget. Storbritannien som var oslagbarha till havs, krossade kineserna i
båda slagen med sin betydligt mer utvecklade militära teknik. Kina tvingades betala ska-
destånd, avträda land, öppna fler hamnar och ge utlänningar rättigheter som inte ens de
kinesiska medborgarna hade. Britterna, som hade ockuperat en fiskeby lokaliserad vid
Kinas sydkust 1941, såg potential i området med endast 7,450 invånare och visualiserade
en framtida stor hamnstad som ekonomiskt kunde bidra det brittiska imperiet med en
enorm rikedom. Som ett resultat av opiumkriget och kinesernas skräck för britternas mili-
tära hot överlämnades Hongkong till Storbritannien.
Britterna kunde på detta sätt fortsätta sin export av opium och Hongkong fortsatte att
utveckla som hamn under brittiska influenser. Hongkong territoriumet förvärvades av
britterna genom tre separata föredrag: Treaty Of Nanking 1842, Treaty Of Beijing 1860
och The Convention for Extension of Hong Kong Territory 1898 som beviljade Storbri-
tannien ytterligare 99 år av styre över Hongkong. Storbrittaniens nya koloni blomstrade
som en viktigt kommersiell entreport och distrubitionscenter för södra Kina. Många före-
tag flyttade från Guangzhou, en av världens största handelportar, till Hongkong och näst-
intill all den brittiska exporten till Kina passerade genom den koloniala hamnen mellan
1854 till 1889, vilket reducerades till en tredjedel mellan 1890 till 1913. Mellan 1865 och
1886 översteg Hongkong importen av opium den totala kombinerade importen av drogen
hos alla resterande hamnar, vilket gjorde den till det viktigaste handelscentrumet i Anglo-
kinesisk opiumhandel.
Ett stort antal köpmän och arbetare kom till Hongkong från staden Kanton, som var cent-
rumet av språket kantonesiska. Kantonesiska blev det dominerande talspråket i Hongkong
och är idag det officiella språket. År 1861 infördes västerländsk filosofi i Hongkongs ut-
bildningssystem, vilket medförde en modernisering av Hongkong genom introduktionen
till västerländsk ekonomi, historia, kultur, vetenskap och teknik.

 3  
Det brittiska imperiet hade utökats till att omfatta Indien, stora delar av Afrika, och
många andra områden i världen. Britterna kontrollerade en fjärdedel av världens populat-
ion och en femtedel av den totala landarean. Vid sidan av den formella kontrollen som
britterna utövade över sin egen kolonier innebar Storbritanniens dominerande ställning i
världshandeln att den effektivt kontrollerade ekonomin i många länder, såsom Kina, Ar-
gentina och Siam. Inhemskt ökade övergången till frihandel och en laissez-faire politik,
en ekonomisk lära om total näringsfrihet och skattefihet lanserad i Frankrike på 1700-
talet, samtidigt som en gradvis utvidgning av rösträtten skedde. Storbrittanien upplevde en
enorm befolkningsökning under seklet, tillsammans med snabb urbanisering, vilket med-
förde sociala och ekonomiska påfrestningar.
Befolkningen i Hongkong ökade enormt under det brittiska styret. År 1870 var över 115
000 kineser och 8754 européer bosatta i Hongkong. En siffra som suddades ut när den
tredje pandemin av den dödliga böldpesten spred sig från Kina till Hongkong år 1894 och
orsakade 50 000-100 000 dödsfall. När första världskriget bröt ut 1914 emigrerade 60 000
Hongkongbor till Kina i rädsla av att av att bli attackerade. Men denna massiva flykt fick
ingen stor påverkan på koloniets överväldiga populationstillväxt, som efter kriget beräk-
nades var 600 000 människor.
The Sino-British Joint Declaration skrevs under 1985 i vilket deklarationen uppgav att
den brittiska regeringen förklarade att de skulle återlämna Hongkong till Folkrepubliken
Kina som skulle återuppta utövandet av suveräniteten över Hongkong från och med den 1
juli 1997 i utbyte mot ett kinesiskt löfte att bevara Hongkongs kapitalistiska system. Men
många medborgare var skeptiska mot framtiden för Hongkong under Kinas suveränitet
och en massemigration bröt ut. Efter protesterna på Himmelska fridens torg 1989 ansökte
över 100.000 Hongkong-invånare för uppehållstillstånd i Storbritannien. Sedan förhand-
lingarna började år 1984 och fram till 1997 utvandrade närmare 1 miljon människor till
länder som Kanada, Storbritannien, Australien och USA. Detta ledde till att Hongkong
drabbades av en allvarlig kapitalförlust. $4.2 biljoner flödade i direkt följd från Hongkong
till Kanada, den primära destinationen för emigranterna.
1 juli 1997 överlämnades Hongkong fredligt till Kina och begreppet ”Ett land, Två sy-
stem” trädde i kraft. Begreppet är en avtalsfäst rätt för Hongkong att behålla sin kapital-
ism, sin samhällsordning och alla medborgerliga fri- och rättigheter i minst 50 år efter
överlämningen.
Idag är Hongkong en av världens mest trafikerade hamnar och en viktig handelsrutt
för omvärlden på den kinesiska marknaden. Regionen har fortfarande en hög grad av
autonomi i handelrelaterade, skattemässiga och finansiella frågor samt regleringsfrågor.
Hongkong är representerad som en individuell medlem i World Trade Organization
(WTO), World Customs Organisation och Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC).
De garantierna över territoriets självständighet och de individuella rättigheter och friheter
invånarna är inskrivna i konstitutionen Hong Kong Basic Law. Hongkongs grundlag är
baserad på engelsk lag, Common Law of England, och är helt oberoende från rättsystemet
i fastlandet Kina som använder ett civilrätt system. Hongkong arbetar under olika princi-
per och regler än fastlandet som mediacensuren som är vanlig på fastlandet har Hongkong
undvikit.
Hongkong har erövrat sin ställning som handels- och finansmetropol genom sitt gynn-
samma läge, det liberala ekonomiska styre som britterna introducerade och de kinesiska
invånarnas skicklighet och slit. Stabiliteten, säkerheten och förutsägbarheten i brittisk lag
och regering har gjort det möjligt för Hongkong att blomstra som ett centrum för internat-
ionell handel. Under kolonins första århundrande var intäkterna från opiumhandeln en
viktig källa till statliga medel. Vikten av opium minskade med tiden, men den koloniala
regeringen var beroende av intäkterna fram tills den japanska ockupationen 1941.

 4  
Hongkong bedriver fortfarande sin handel separat och som ett av världens ledande inter-
nationella centra har Hongkong en stor kapitalistisk tjänstebaserad ekonomi som känne-
tecknas av låga skatter och frihandel, rangordnat som de friaste i världen av Index of Eco-
nomic Freedom. Regionens valuta, Hongkongdollarn, som är knuten till den amerikanska
dollarns kurs sedan 1983, är den åttonde mest handlade valutan sedan 2010. Hongkong-
börsen rankas som den sjunde största i världen och tog 2009 22% av världen börsintro-
duktion (IPO), vilket gör den till det största centrum för börsintroduktioner i världen. Ef-
ter andra världskriget industrialiserades Hongkong snabbt som ett tillverkningscentrum
som drevs av exporten. 1960-talet till 1990-talet genomgick regionen en hög tillväxt och
snabb utveckling. Mellan 1961 och 1997 ökade bruttonationalprodukten 180 gånger me-
dan BNP per kapita ökade 87 gånger. Mycket av Hongkongs export utgörs av återexport
av varor som är tillverkade utanför territoriet, särskilt i Kina, och distribueras via Hong-
kong. Dess fysiska plats har gjort att staden har kunnat upprätta en transport- och logistik
infrastruktur som omfattar världens näst mest trafikerade containerhamn och världens
mest trafikerade flygplats för internationella gods.
Men när Hongkong markerade 15 år sedan kolonin lämnades tillbaka till den kine-
siska regeringen var det inte många som firade, utan en massiv folksamling marscherade
genom staden med den koloniala flaggan och protesterade i ilska mot fastlandet, samma
dag som den nya ledaren av Hongkong installerades. Klagomål över skandaler kring före-
tagsledare och statstjänstemän lyftes upp och aktuella fall som rör hård behandling av
oliktänkande på fastlandet. Det är en djup och växande oro i Hongkong, från misstro i
både lokala ledare och ledare i fastlandet, önskan om fullständigt demokrati och frustrat-
ion över den allt ökande ojämlikheten och de stigande huspriserna. Hongkong-massorna
är missnöjda och misstänksamma och har mindre förtroende för Kinas ledare än någonsin
sedan överlämningen enligt en ny undersökning av University of Hong Kong. Även om
Kina har behållit sitt löfte, har invånarna blivit alltmer oroliga över att styras av landets
auktoritära ledare. Endast 1200 av Hongkong eliten bland Hongkongs 7 miljoner invånare
hade rätten att rösta fram sin ledare, varav den nya tog hem segern med 689 röster. De-
mokratiska val är inställda på att starta under de kommande 4 åren men Hongkongborna
tvivlar på systemets förmåga att vara representativt för vanligt folk och frustrationen över
fastlandets växande inflytande på staden är stor.
Den koloniala flaggan vecklas ut vid demonstrationer av den växande anti-Peking
massan. Tjänstemännen i Peking har bett Hongkongborna att inte visa flaggan som de be-
traktar som en symbol för tidigare utländsk dominans och förnedring av Kina. Medan
demonstranter ser det som en symbol för allt som skiljer Hongkong från resten av Kina,
inklusive rättsstatsprincipen, mångkulturen, dess öppenhet mot världen och mediefriheten.
Även om det är en kolonial flagga representerar den frihet för Hongkong-borna. En
undersökning från South China Morning Post visade att nio av tio Hongkongbor hellre
skulle återvända till det brittiska styret. Den nationella identiteten hos Hongkongbor, spe-
ciellt den yngre generationen är någorlunda tvetydigt, något som ledarna i Peking oroar
sig över. I ytterligare en undersökning av University of Hongkong 2011 uppgav 65% av
respondenterna att de såg sig själva som ”Hongkongare” och inte kineser. De olika poli-
tiska och ekonomiska system samt kulturella skillnader har utlöst känslomässig obalans
hos folket. Flertal konflikter mellan folk från fastlandet, kallade ”mainlanders” och hong-
kongborna har skett och senaste incidenter har visat att skillnader i offentligt beteende,
affärsetik samt språk- och vardagsuttryck mellan den forna brittiska kolonin och dess
kommunistiska granne ger en omformulering av begreppet till ”Ett land, två kulturer”.
Huruvida Kinas influenser innebär ett bättre eller sämre Hongkong så är Hongkongs
framtid knuten till Kinas. Den ena är ett av världen friaste samhällen, med ett vilt förtag-
ande och ett starkt oberoende i anden. Den andra är en stat som har öppnat upp en lång

 5  
sluten nation till en ekonomisk stormakt, och har lyft fler människor ur fattigdom på kor-
tare tid än vad som tidigare skådats, men som fortfarande är auktoritär i sin styrning, nå-
gorlunda laglöst och bedrövligt korrupta. Det är två styren som är enormt annorlunda till
varandra, som behöver varandra för att fortsätta blomstra men kan se varandra som poten-
tiellt skadliga. Hongkongborna är oroade över att Kina kommer att begränsa deras frihet
medan Kina irriteras av de tankar som Hongkong har infekterat fastlandet med, tankar
som demokrati. Det är svårt att förutse vad Hongkongs framtid väntar. Frågan är om det
är Kina som förändrar Kina eller Hongkong som förändrar Kina? När fastlandet valde att
reducera dess isolering blev Hongkong exemplet som Kina följde i övergången från
kommunism till kapitalism. Kina har lärt sig från Hongkong men fastlandet konkurrerar
nu med den gamla brittiska kolonin och tvingar den att förbättra. Att vara en del av en av
den förutsatta framtida världsledande ekonomin garanterar nästan att Hongkong behåller
sitt välmående. Kina är en konkurrent såväl som det är en partner. Kinas nya portar och
dess lägre arbetskraftskostnader kan resultera i att jobb sugs bort från Hongkong. Till-
verkningsindustrin har minskat betydligt då många fabriker har flyttat till den kinesiska
grannprovinsens Guangdong, där lönerna är lägre. Om Kina fortsätter att släppa tyglarna
om dess investeringsregler och blir företagsvänligare, finns risken att fler företag väljer att
verka direkt på fastlandet istället för i Hongkong. Det är svårt att förutsätta hur relationen
mellan folket i Kina och Hongkong kommer att bli i framtiden och vilka förändringar
Kina kommer införa efter att löftet till Storbrittanien upphäver. Hongkongborna är inte
rädda för att göra sina röster hörda och en hel del uppståndelse i form av enorma protester
skulle ske om Kina försökte på något viss begränsa de rättigheter de har nu eller göra det
mer ”kinesiskt”, vilket visade sig när Kina introducerade deras utbildningplan. Den nya
utbildningsplanen liknar den patriotiska utbildningen som undervisas i Kina där det an-
vänds material som bland annat ”Den kinesiska modellen”, som beskriver det kinesiska
kommunistpartiet som ”progressiv, osjälvisk och enat” och kritiserar flerpartisystem, trots
att Hongkong har flera politiska partier. Hongkongborna var oerhört kritiska till utbild-
ningen och beskrev den som ”hjärntvättning”. Fastän folket i Hongkong är oerhört själv-
ständiga och tar gärna avstånd från både regeringen och folket på fastlandet så är de i
slutändan beroende av Kina och dess ekonomiska framgång. Kina har blivit den ekono-
miska stormakten och det är där företagen kommer välja att etablera sig, vilket är naturligt
då de är ekonomiskt starkare och mer framträdande än Hongkong samtidigt som de höga
huspriserna i Hongkong inte direkt gynnar tillverkningsindustrin.
Storbritannien och Hongkong har idag en god ekonomisk relation och Storbritannien
är en av de ledande investerarna i Hongkong. Kina är dock i radarskärmen men Hongkong
är än idag en viktig port för Storbritannien och dess handel med Kina, som för 172 år se-
dan.
Den brittiska koloniseringen har haft en enorm betydelse i Hongkongs uppbyggnad. Sta-
den hade troligen inte varit ett globalt finansiellt centrum idag om det inte hade varit för
britterna, utan en liten by i södra Kina. Hade Kina då inte öppnat sin nation för omvärlden
som den har gjort och blivit den ekonomiska stormakt den är idag?





 6  
Granskning av källmaterial

Uppsatsen är grundad på information från till största del Wikipedia och artiklar från en
variation av förlag. Wikipedia som källa kan ifrågasättas men den information som an-
vändes i denna artikeln kom från andra källor som ansågs vara tillförlitliga. Information
togs från nyhetsartiklar som skulle kunna ha publicerat missleda...