Slaget vid Gettysburg: En hermeneutisk analys av samtida biografier

9 röster
5937 visningar
uppladdat: 2013-04-26
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Slaget vid Gettysburg
Av Joel Askling
Rudolf steinerskolan 2013
En hermeneutisk analys av samtida biografier


Summary

This essay is about Gettysburg in a perspective where the analysis of what went wrong at the side of
the confederates is the main focus.
The union had a more well-shaped army, the confederates though, had a smaller but much
stronger army- as Lee said. Both sides wanted an end to the fighting, especially the confederates,
due to the problems they had with the resources. Gettysburg was never a predicted position to have
the battlefield on.
General George G. Meade was the union commander and Robert E. Lee on in the
confederates. These commanders had many good abilities and feates behind them. Meade had for
example a good abillity to choose generals, and also to understand them and Lee had just made a
huge deed at Chancellorsville.
The battle started well for Lee. The goal was to advance against Meade´s right flank, that
went bad though. Lee got more and more worried about the stance he was sitting in.
Lee did at last and his army succeded in taking the town at the right flank, 2 july 1863. But I
believe that Lee was very disappointed because of the late victory, and the key to take the heights
was to get the city on the right flank. The union fought well.
Lee gave orders to advance against the heart of where the federals were situated, that
advance is called ”Pickets Charge”. And I think it was a result of Lee´s mental issues at that time.
2


Innehållsförteckning
1. Inledning 4
1.1 Syfte och Frågeställning 4
1.2 Källor och metod 4
1.3 Avgränsning 5
1.4 Forskningsläget 5
2. Inledningen till ”Slaget vid Gettysburg” 6
2.1 Arméerna och general Joseph Hooker 6
2.2 Under och efter Chancellorsville 6
2.3 Gettysburg strategiskt 8
3. Slaget 9
3.1 Seminary Ridge 9
3.2 Den 2 - 3 juli 1836 11
3.3 Pickets Charge 3 Juli 12
4. Avslutning 14
Bilaga: 1 Slaget vid Chancellorsville och generalbiografier 16
Chancellorsville 16
Robert E. Lee och Stonewall Jackson 16
George G. Meade 16
Referensförteckning 17
Bildförteckning 17

3


1. Inledning

Jag har valt att skriva om det slag som utspelade sig mellan nord- och sydstaterna vid Gettysburg,
1863 1 juli - 4 juli.
Det första som poppade upp i mina tankar när vi fick välja ämne i skolan var att skriva
någonting om inbördeskriget i Nordamerika. Efter mer vetskap om ämnet så fann jag detta extra
intressant. Så av eget intresse blev det slaget vid Gettysburg. Jag valde att analysera vad det var som
gjorde att sydstaterna förlorade.
Det man bör göra innan man läser uppsatsen är och läsa bilaga 1 om Chancellorsville och
generalbiografier. I kapitel 2 och 3 representerar jag all fakta samt vissa analyser och tolkningar. I
kapitel 4 representerar jag vad jag har kommit fram till exakt.

1.1 Syfte och Frågeställning

Syftet med denna uppsats är att få en mer klar bild över hur nordstyrkorna lyckades vinna kriget.
Alltså, vad var det som gjorde att de vann osv. Samt att få en blick på konsekvenserna som
sydstaterna fick på sig. Samt också att analysera Lees beslut vid Cemetery Ridge.
Min frågeställning består av:

- Vad var det som avgjorde slaget till nordstaternas fördel?
- Vad fick sydstaterna att anfalla George M. Meades nordstyrkor vid Cemetery Ridge den 3
juli?
1.2 Källor och metod

De källor som jag har valt att använda är i huvudsak standardverk om inbördeskriget, men även en
memoar av Frank A. Haskell. När jag har arbetat så har jag egentligen använt alla källor utspritt
över både kapitel 2 och 3. Kapitel fyra handlar egentligen bara om vad jag har kommit fram till. Jag
har valt dessa källor för att få en blick över båda sidorna. Så i både kapitel 2 och 3 har jag källor
från, Göran Rystad, där jag får en bild på en icke ställningstagande persons fakta. Sedan har jag
använt fakta från Richard Wheeler, han är också en ganska neutral författare som Göran Rystad,
båda har ju skrivit runt år 1950-1960 tal. Richard Wheeler hade mycket skrivet som generaler hade
skrivit, framförallt från Lee. Den fakta jag fick från nordstaterna var från en bok skriven av Frank
A. Haskell.
Vad det gäller med informationen från Haskells bok så märkte jag direkt att han överdrev
med t.ex fiendens soldatmängd, samt så sätter han så klart sin egna sida i ett högt heroiskt fokus. Så
i det sammanhanget är det verkligen bra att ha något från absoluta motsidan att jämföra med. Vad
det beträffar Göran Rystads bok så anser jag att den är mest neutral utav alla, då till största del att
han inte är från det berörda landet. Richard Wheeler kommer däremot från norra USA vilket man
givetvis kan ha synpunkt på, dock tyckte jag enligt hans texter att han inte hyllade någon utav de
stridande sidorna på något sätt, så ur en ställningstagande synpunkt så tror jag att han är lika neutral
som Rystad. Informationsmässigt så är Richard Wheelers fakta mer omfattande.
De brister som finns käll-mässigt är att jag icke har helt färsk (skriven av någon som var
delaktig) fakta från sydstaterna. Därför tycker jag att det var svårt att få information från
sydstatsgeneraler. Så det jag har fått göra är och kompensera med den fakta om sydstaterna (så som
skrifter från generaler osv.) som finns i de två standardverken jag har. Men det är den största
svagheten i arbetet. Jag har valt att arbeta med en hermenutisk metod.
4


1.3 Avgränsning

Jag har valt att läsa texter från Frank A. Haskell som rör: varför nordstaterna vann, vad hade de för
taktiker som var bättre än syds? Och på det viset fortsatte letade jag information hos Haskells texter.
Så jag sållade bort sådant som inte var representativt för min uppsats. T.ex hans relation till en hög
massa andra generaler osv. Det var i alla fall planen på nordstaternas sida.
Hos information hos sydstaterna fokuserade jag på texter som rörde Lee, alltså alla texter jag
kunde hitta som han hade skrivit runt perioden, mellan början av inbördeskriget till några år efter.
Dock sållar jag givetvis bort sådant som inte rör inbördeskriget hos dom som är skrivna efter. Jag
har även valt att hoppa över texter från folk (i Gettysburg) då jag mer var intresserad av den
informationen som gavs från generalerna. Jag fann deras syn på krigsflödet mer representativt för
uppsatsens syfte.

1.4 Forskningsläget

Det här är ett område jag inte har gått på något jätte mycket. Jag har inte gått in på andras arbeten
om slutsatser, det jag har haft är ju bara fakta böcker där jag själv har fått ta slutsatser. Men så klart
har Haskell kommit fram till att Nordstaterna i stort var bättre på allt det slaget.
Den största frågan som jag har stött på under detta arbete men inte kunnat besvara i arbetet
är: Hur påverkades Lees offensiv utan Jackson? (se bilaga: 1) Den frågan hann jag inte med att
forska vidare på. Jag lämnar även ett till alternativ för vidare forskning, och det ärr: Hur påverkades
generalerna som hade haft vänskap med respektive generalerna från motståndarnas sida?
5


2. Inledningen till ”Slaget vid Gettysburg”

Sydstaterna hade varit väldigt framgångsrika i det stridande sammanhanget fram till och med slaget
vid Chancellorsville. Dock fanns ett problem, vilket var den stora skillnaden mellan syd- och
nordstaterna. Sydstaterna hade resursproblem både när det gällde manskap som material.
1
Syds
”enda” chans var egentligen att gå på sin egna vilja till självständighet, samt välja bra taktiker i rätta
situationer.
2
Efter Chancellorsville 1863, hade Ulysses Simpson Grant (nordstatsgeneral) lyckats
erövra Vicksburg, vilket ledde till total blockad mot sydstaterna, ännu mer resurs problem hos
sydstaterna.
Båda sidorna ville ha ett avgörande, och det avgörandet blev av vid Gettysburg. Efter slaget
vid Chancellorsville, där Lee gjorde en bra insats som general fick sydstaterna unionen på flykt.
General Joseph Hooker (federal) misslyckades som ledare, och fick avgå för att sedan efterträdas av
general George G. Meade den 28 juni. Slaget vid Gettysburg pågick under tre dagar, 1, 2 och 3:e
juli 1863.
3
Hur såg nu bägge sidorna på det här? Vad var planen från både syd- och nordstaternas
sida?

2.1 Arerna och general Joseph Hooker

Frank A. Haskell (nordstatsgeneral) menade att nordstaternas armé var helt perfekt - det var den
mest utmärkta armén han hade skådat på kontinenten. Den var helt utvilad efter vintern och den
bestod av ca 135 000 man precis innan Chancellorsville. Haskell menade också att armén aldrig var
trogen Hooker, både när det gällde i hans värdighet som i hans förmåga att leda en armé. Han gav
armén beröm i det avseendet att den fortfarande kunde vara pålitlig trots alla dåliga förhållanden,
den hade lidit av dåligt ledarskap, många förluster osv. Detta var en armé som förstod vad förluster
var, de hade både vunnit och förlorat. Så en sak ser vi, och det är att Haskel. har själva armén i ett
mycket positivt fokus, samt Hooker i ett svagt.
4
Det enda Haskell tar upp är att Hooker gjorde fel,
han kopplar ej meriter till situation.
Lees armé däremot beskrivs som mycket mindre, dock mycket starkare.
5
Sydstatssoldaterna
fick hopp efter bedriften vid Chancellorsville, och de visste själva att deras ryckte som en etablerad
armé hade ”uppnåtts”. Lee började också tro att de kunde segra på obestämd tid. Dock var han väl
medveten om att det skulle behöva ske nära på ett mirakel för att få armén på vänstra flanken att
segra av sig själv. Här ser vi också att han själv är medveten om problemen.
6

2.2 Under och efter Chancellorsville

Lee förlorade en general precis efter slaget vid Chancellorsville, Thomas J. Jackson. (se bilaga 1)
7

Lee skrev om Jackson när han hade skadats: ”Give him my affectionare regard, and tell him to
make haste and get well and come back to me as soon as he can. He lost his left arm, but I lost my
6
1
Göran Rystad, Nordamerikanska inbördeskriget (Lund, 1968), 159 f.
2
Richard Drakenlordh, under föreläsning vid Rudolf Steinerskolan, 2013.
3
Göran Rystad, 159 f.
4
Frank A. Haskell , The Battle of Gettysburg, (London, 1959), 2 ff.
5
Richard Wheeler, Gettysburg 1863: Campaign of Endless Echoes (New York 1999), 5 f.
6
Ibid, 11
7
Ibid, 11

right.”
8
Lees uttalande vid Jacksons dödsbädd lyder: ”Jackson will not die! He cannot die! God will
not take him from us now that we need him so much.”
9
. Dessa uttalanden ger en blick i hur viktig
Jackson var för Lee. Jackson uttalade själv att Lee var den enda general han skulle följa iklädd
ögonbindel. Hur mycket kan Jackson ha betytt för Lee taktiskt sätt egentligen, hur såg offensiven ut
utan Jackson?
Lee och sydstatarna hade mycket nöje med att hitta på varianter av Hookers smeknamn,
”Fighting Joe”. Vilket tyder på att även sydstaterna medger Hookers misslyckande. Så vi kan direkt
ta slutsatsen att det verkligen var en stor del av Hookers misslyckande som gjorde att unionen
förlorade vid Chancellorsville.
Bild 1: General Robert E. Lee
Lee hade genomfört ett antal räder runt Gettysburg och vid Washingtontrakterna för att få
information om vart fiendearmén befann sig.
10
Vad det beträffas från nordstaternas sida, så fick
aldrig Lee´s räder något informativt resultat, det var bara lite material som försvann.
11
Dock
beskriver Lee det som att de fick information om vart Hookers (som då fortfarande var arméchef)
armé var.
12
Lee blev mer och mer oroad ju längre tiden gick innan slaget, då han inte visste vart
fiendearmén var, samt att han förlorat gamla generaler. Jag tror han hamnade i en situation där han
dels har för mycket press, då han ska försöka få friheten till slut, samt dels att han må känna sig
7
8
Ibid, 12
9
Ibid, 35.
10
Ibid, 110 f.
11
Frank A. Haskell, 7.
12
Ibid, 56.

ensam och desorienterad (han visste inte vart fienden var osv.). Longstreet hade tagit Jacksons plats,
och det blev mycket nytt folk på positionerna kring Lee.
Efter Chancellorsville så nämnde Lee att han gav order om att följa de retirerande
nordstyrkorna, dock genomfördes aldrig det. Och det tror jag är en stor anledning varför sydstaterna
förlorade (kolla avslutningen).
Lee hoppades på att den nya nordstatsgeneralen, George Meade skulle hamna ur balans, då
han direkt i denna hektiska tidpunkt hade blivit vald.
13
George Meade hade planer på att ha striden
vid, Pipe Creek, Maryland. Och han beskriver att generalerna inte hade någon kunskap om
terrängen vid Gettysburg.
14
Så med det kan vi se att det kanske bara var tur för nordstaterna att det
blev Gettysburg, samt framförallt tur att Meade fick välja position först.

2.3 Gettysburg strategiskt

”Gettysburg was a point of strategic importance, a great many roads, some ten twelve at least
concentrating there, so the army could easily converge to...”
15
- Några ord från Haskell. Här ser man
att Gettysburg som läge var riktigt viktigt att ha kvar, samt att helt enkelt hålla denna plats.
16
26 juni
1863 skickades en ”scoutgrupp” med generalen, Jeb Stuart från sydstaternas sida till Gettysburg,
ungefär 750 man. Väl där kommenterade John B. Gordon (ung sydstatsgeneral) det kommande
slagfältet till Lee - Och han menade att Gettysburg kunde bli ett bra slagfält i och med de två stora
parallella åsarna, dock sa han att den som skulle få den högsta höjden skulle också förmodligen
segra.
17
Så med dessa uttalanden slår jag direkt fast om att Gettysburg verkligen var en bra plats att
avgöra detta krig på en gång för alla. Jag kan också väl känna desperationen hos främst sydstaterna
att få ett avgörande.
8
13
Richard Wheeler, 145.
14
Ibid, 157.
15
Frank A. Haskell, 7 f.
16
Ibid, 121 ff.
17
Richard Wheeler, 148.
Bild 1: General George G. Meade


3. Slaget

Sydstaterna började slaget bra den 1 juli, då de lyckades driva nordstaterna till Cemetery Hills,
se
bild 1
. Vid denna tidpunkt hade nordstaterna bytt general från Joseph Hookers till Gordon Meade,
då Hookes hade misslyckats vid Chancellorsville. Sydstatsarmén avbröt sin framryckning, och
fortsatte på morgonen den 2 juli. Dock var dem fokuserande målen att inta Round Top och Little
Round Top, vilka kontrollerades av unionsförband, istället för att inta Cemetery Hills. Dagen
slutade med att Nordstaterna fortfarande hade kontroll över topparna.
Den 3 juli gav Lee order om att inta Cemetery Hills över det stora vida fältet. Denna
stormning kallas ”Picket Charge”, efter general George E. Pickett. En del av unionsstyrkornas
frontlinje utgjordes av en höjdsträckning, som kallas Cemetery Ridge. General Picket fick order
från Lee att gå till attack med 15 000 man över 1,5 km vidsträckt, öppet fält, uppför en brant och en
stenmur vid Cemetery Hills högsta punkt, där unionen hade sin armé. General Longstreet hade
avrått från anfallet, då han inte såg någon möjlighet till vinst genom den taktiken. Lee vägrade, och
såg sin armé som oövervinnlig. Det slutade i katastrof, dock kämpade sydstatsarmén väldigt tappert,
men det räckte inte hela vägen. På kvällen den 3 juli beslutade Lee att retirera tillbaka mot Virginia.
Förlusterna var upp mot 28 000 döda och sårade. 23 000 hos unionen. Detta var Lee´s första stora
förlust. Och frågan är nu - varför valde sydstaterna att anfalla unionen vid Cemetery Ridge, och vad
blev konsekvenserna i stort.
18

3.1 Seminary Ridge

Slagfältet beskrevs som väldigt bra hos både Nord- och sydstatern. 1 juli 1863 - John Bufford hos
nordstaterna ställde sina trupper vid Seminary Ridge. Vilket gjorde enligt kartan att sydstaterna inte
fick tillgång till staden. Denna flank var den Lee satsade mest på till än början när icke Longstreet
hade kommit.
19
Buffords trupper hade mycket tryck på sig, de var underbemannade. Dock menade
Bufford att hans män var tappra och skulle klara trycket från motståndarna, han beskrev sina trupper
som om dom gjorde heroiska insatser.
20
Haskell nämnde att motståndarnas armé var bra på att förneka att den var värdelösa. Detta
nämnde han antagligen för att han var medveten om att sydstaterna hade vunnit de flesta slagen
hittills. Så det jag tror han menar, och försöker säga är att sydstaterna hade en enorm stridsvilja, och
att det kompenserade upp mot unionens resurser och förmåga att strida.
21
Vid denna tidpunkt talade Lee för första gången som om det fanns en stor chans att förlora
slaget.
22
Det kan ju bero på att han inte fick kontakt med Jeb Stuart. Samt beskriver Lee att han
aldrig fick en riktig överblick av slaget, plus att det tog sådan tid att ta över staden. Lee kom ganska
sent till fronten, och armén var osäker när det gällde insatserna då Lee gav order om att inte utgöra
en fullskalig strid för ens han var förbered för en. Det jag märkte var att Nordstaterna hade mycket
mer tid att förbereda sig, de hade en mycket mer disciplinerad plan. Och då fick dom ju mycket mer
tid att få en blick över slagfältet osv. Och jag tror att Lee´s osäkerhet spelar en stor roll i kommande
händelser, på ett negativt sätt.
9
18
Göran Rystad, 159 f.
19
Richard Wheeler, 158 ff.
20
Ibid, 167.
21
Frank A. Haskell, 32 f.
22
Richard Wheeler, 176.

Lee var väldigt osäker när det gällde hur många soldater som fanns i fiendens styrka samt
hur många som fanns i hans egna styrka. Longstreet hade heller inte kommit på plats än. Dock efter
ett tag satte Lee in hela sin styrka som han hade på plats mot Meade´s vänstra flank.
23
Som sagt så beskrivs insatserna från Nordsaternas sida vid Seminary som heroiska, dock
förlorades den flanken till slut.
24
Jag tror att Lee inte var glad över den så sena vinsten, att ta över
den punkten lär ha varit nyckeln till att komma upp till de höga åsarna. Och jag tror att Lee hade
velat haft den punkten mycket tidigare. Jag tror också att det inte var kul att spendera tid som soldat
och att inte vara med om några större framgångar, samt se sin fiende i ”heroiskt” tillstånd. Det kan
ju ha påverkat soldaterna mentalt. Och samt att man från sydstaternas sida inte vet särskilt mycket,
man hade ingen överblick riktigt.
10
23
Ibid, 180 ff.
24
Ibid, 185 f.
Bild 3: Slagfältet i stort vid Gettysburg. Här
kan man se den första insatsen Lee gjorde mot
Seminary, samt Longstreets insatser den 2 juli
vid nordstaternas vänstra flank, och Pickets
Charge 3 Juli.

Haskell sa att sydstaterna hade näst intill lika mycket artilleri som unionen, men han menade
att dom inte använde det lika flitigt som unionen. Det kan ju ha och göra med att unionen hade
höjden.
25
Orden från Lee därefter var att ta sig upp mot åsen så snabbt som möjligt. Efter motståndet
vid Seminary så tror jag att Meade inte hann omgruppera osv. Så det var nog den enda chansen att
ta åsen. Jag anser att behövdes göras snabbt i sådana fall.
När Longstreet hade kommit till slagfältet, så nämnde han att om sydstaterna hade fått välja
en enda plats att strida på, så var det den plats där nu de federala hade sin position. Jeb Stuarts
frånvaro tyckte Lee var väldigt kritiskt. Han har nämnt det flera gånger har jag märkt. Lees problem
var enligt mig följande:

Jeb Stuarts frånvaro.

Lee hade också mycket problem när det gällde att få sin armé att ha tillgång till mat.

Tillräckligt med ammunition.

Också att Lee aldrig fick någon riktig överblick över slaget.
Meade nämner att han var rädd att Lee skulle gå till anfall efter att Seminary flanken hade förstörts.
Dock gick aldrig Lee till attack mot åsarna. Det Meade verkade ha i fördel i jämfört med Lee. Var
att han förstod förmågan hos sina generaler, alltså vad dom gick för. Han kunde förhandla med sina
generaler mycket bättre än vad Lee gjorde.
26

3.2 Den 2 - 3 juli 1836

Lee hade mycket problem när det gällde organiseringen av sina attacker. Longstreet skulle ha
attackerat på federalernas vänstra flank, dock märkte Lee sen att det icke hade genomförts. Även
här ser vi att problem med generaler var en stor faktor för hans dåliga framgångar.
27
Lee sa några år efter, att om han hade haft Jackson vid sin sida så hade dom vunnit heroiskt.
Han menade att dom verkligen förstod varandra. Och han nämnde också att Jeb Stuart var
sydstaternas armés ögon och öron.
28
Åter till Jackson, jag anser att han måste ha betytt jätte mycket
för Lee, ser vidare på funderingar kring detta under kapitel 4.
Som en liten orientering i vilken tid vi befinner oss i så ska ja nämna att det var slutet på
dagen den 2 juli, och Meade hade precis säkrat sin vänstra flank. Lee fortsatte också och nämna att
han var missnöjd med sina generalers insatser.
29
Haskell menade att ett viktigt ögonblick var när unionen lyckades krossa sydstatarna vid
Emmitsburg (se bild: 2). Det här var då den 3 juli.
30
Det kan ju ha orsakat att sydstatarnas högra
flank blev avskuren vilket leder till ett avbrott i kommunikationslinjerna.
11
25
Frank A. Haskell, 32
26
Richard Wheeler, 189 ff.
27
Ibid, 205.
28
Ibid, 217 f.
29
Ibid, 223.
30
Frank A. Haskell, 36 f.

Ännu en förlust kom att möta Lee då nordstaterna hade tagit över området mellan Cemetery
Hills och Round Tops. Longstreet lyckades heller inte med några större framgångar på vänstra
flanken.
31

3.3 Pickets Charge 3 Juli

Haskell beskrev att det var helt tyst på slagfältet i ungefär en kvart, och då började vissa i unionen
tro att sydstaterna hade påbörjat en reträtt. Dock sa han att unionen passade på att flytta om sina
artilleripjäser till en bättre position, dels för bättre vinkel mot fienden i sin nuvarande position och
dels för att unionens egna soldater skulle se vart de avfyrade ifrån (det sägs ha varit bättre).

Det Haskell vittnade sen var en enorm sydstatsstyrka som avancerade direkt mot Cemetery Ridge
mitt. Det var alltså general George E. Pickets armé. Unionens armé beskrivs vid detta tillfälle från
Haskells sida som att alla i armén visste vad dom skulle göra och var väl förberedda när
fiendearmén först sågs. Haskell skrev också att general Gibbon och andra generaler sa till männen
med lugn röst att de inte skulle ha någon brådska med att skjuta, och att de skulle vänta med att
avfyra tills fienden precis hade kommit upp nära deras flank, och det gjorde enligt Haskell att detta
12
31
Richard Wheeler, 231 f.
Bild 5: Lägeskarta över ”Pickets Charge”. Här
ser vi bla Meade´s högkvarter, stenmuren, och
”The Crets”.

reflekterades i soldaternas ansikten. Unionen drog också tillbaka till The Crest (se karta nedanför).
Vilket jag tror gjorde att de skapade ett svårt hinder för sydstaterna.
32
General Picket menade att han skulle kunna klara anfallet. Men det var många som var emot
anfallet.
33
Pickets hade sin svagaste brigad på sin vänstra flank, som också kom att bli den mest
utsatta. Det beskrivs som att alla generaler inte hade fått instruktioner om hur det skulle gå till. Så
det första som hände var ju att den vänstra förstördes direkt. Longstreet och Lee hade planerat detta.
Och därför anser jag att det var deras fel, men mest Lee, då han trodde på sin armé som helt
oövervinnlig.
34
13
32
Frank A. Haskell, 95 f.
33
Richard Wheeler, 245 f.
34
Ibid, 256 f.


4. Avslutning

En utav dom punkter jag har fastnat vid mest är varför inte Lee sände iväg en armé efter den
retirerande nordstats-armén. Detta hör ihop med vad de fick för konsekvenser. Och jag fastslår att
detta kan ha varit en stor betydelse för nederlaget att inte slå ut nordstaternas armé under detta
tillfälle. Det kunde ha resulterat i att nordstaterna inte kunde ha haft tid att rusta upp en ny armé,
vilket skulle ha gjort att Lee skulle ha hunnit förflytta sina trupper till exempelvis platsen vid
Gettysburg innan nordstaterna. Tänk om högsta höjden vid Gettysburg hade varit sydstaternas
stridsposition? Refererat till vad både Haskell och framförallt John B. Gordon sa om platsen - att
den som skulle ta högsta punkten skulle också segra - så kan vi direkt se att krigsflödet hade ändrats
brutalt. Därför anser jag att detta kan ha varit Lee´s största misstag. Dock säger jag att det ”var”
sydstaternas största första misstag. Vad det beträffar Lee´s akt i detta sammanhang, så måste vi
räkna med att Lee faktiskt gav order att följa efter den federala styrkan, men det blev aldrig av.
Lee verkade också ha spårat ur mentalt, det verkar nästan som att han kände sig
desorienterad på grund av byten av generaler, pressen osv. Jag tror att Lee som person var en som
var svår att få sin tillit från, det på grund av alla byten mellan generaler. Kontakten mellan
generalerna och Lee var väldigt svag. Han hade gett sin tillit till Jackson, vilket är hur tydligt som
helst. När Jackson dog i denna hektiska situation så kan jag verkligen tänka mig att det var svårt att
få in någon helt ny precis i slutskedet för Lee. Vi måste också räkna med alla problem jag tog upp
på sida 8. Jeb Stuarts frånvaro, mattilgången till armén samt ammunition och att Lee inte fick
överblick. Det är faktorer som spelar riktigt stor roll enligt mig, då Jeb Stuart t.ex var sydstaternas
”ögon och öron”, vilket handlade med all förberedelseinformation åt Lee.
Jag anser också att sydstaterna hade otur när det gäller slagfält, samt vilken tid dom kom dit,
eftersom att nordstaterna då fick höjden, det får vi ju reda på via Longstreets uttalande, att det hade
varit den bästa positionen. Vilken tid dom skulle komma dit har inget med slagfältet och göra,
Nordstaterna skulle oavsett plats ha kommit före eftersom att dom var den defensiva sidan under
Gettysburg perioden.
Vad det beträffar Jacksons roll, så kan vi direkt se att enligt Lees uttalande var han helt
beroende av Jackson. Och Lee menade ju också att om Jackson skulle ha varit med så hade dom
vunnit. I och med att uttalandet var några år efter kriget så anser jag att det är en sorts undanflykt
från skulden, det är ju alltid så när man spekulerar tillbaka på något man gjort ett tag sen. I det
sammanhanget anser jag att Jackson inte kan ha spelat någon stor roll i nederlaget, dock måste man
se, hade Jacksons död inte inneburit Lee´s mentala obalans. Det gör det svårt att avgöra. Men jag
tror av all annan press som påverkade Lee, så som flanken vid Seminary, och Meade´s insatts
mellan Cemetery Hills och Round Top så hade han i alla fall blivit i ett sådant tillstånd. Dock vet
jag inte om Jackson hade tyckt att Picket Charge planen hade varit en bra idé, ifall att han inte
tyckte det, vilket är mest troligt, så hade han säkert haft en större påverkan på Lee än vad
Longstreet hade. Dock ser jag att slaget bara hade blivit mer utdraget. För Meade och hans styrka
hade redan säkrat flanker. Och jag tror att Lee´s soldater hade börjat se nederlag fram för sig.
Jag tar slutsatsen att sydstaternas nederlag berodde på att Lee tappade kontroll över sina generaler,
vilket ledde till att han inte hade kontroll över attackerna osv. Och slaget byggde upp mycket press
på honom. Så i död-ögat runt senare 2 juli så tror jag att han inte var den Lee som han var under
Chancellorsville. Och därför anser jag att han antagligen hamnade i någon form av mental obalans.
Meade´s armés insats vid Seminary Ridge, och turen efter att flanken där hade blivit övertagen - att
Lee inte fortsatte upp vidare mot åsarna. Samt att Sydstaterna inte följde efter nordstatsarmén efter
bedriften vid Chancellorsville. Att han inte fick någon kontakt med Jeb Stuart är till stor del också
en viktig faktor till förlust, då ingen information kunde framföras till Lee. Jag tror också egentligen
14

att det hade sett lite annorlunda ut ifall att Jackson hade varit i liv. Meade´s förmåga att välja
generaler och förstå dom spelade också en stor betydelse. Så Lee´s mentala problem stod i väldigt
högt centrum för resultaten enligt mig.
Man måste verkligen också räkna med att att Nordstaterna hade mycket större armé och
tillgångar till mycket större mängder resurser än vad Sydstaterna hade. Det hade ju varit en annan
femma ifall att dem startade på samma nivå.
Så med dessa slutsatser avslutar jag nu uppsatsen.
15


Bilaga: 1 Slaget vid Chancellorsville och generalbiografier
Chancellorsville

Slaget vid Chancellorsville 30 april - 6 maj 1863 var den största bedriften på sydstaternas sida.
Sydstaterna var helt klart underbemannade då de hade en hälften så stor armé än vad nordstaterna
hade, den låg på cirka 60 000 man. Joseph Hooker var general på nordstarnas sida och Robert E.
Lee på syds.
Slaget inleddes av att Hooker den 27 april ledde en armé kampanj för att stoppa sydstaternas
vänstra flank. Det gjorde han genom att koncentrera sina styrkor mot floderna som gick precis
ovanför Fredericksburg. När Hooker var på väg mot Freder...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Litteratur: Haskell, Frank, The Battle of Gettysburg (London, 1959) Rystad, Göran, Nordamerikanska inbördeskriget (Lund, 1968) Wheeler, Richard, Gettysburg 1863: Campaign of Endless Echoes (New York 1999) Föreläsning: Drakenlordh, Richard (Rudolf Steinerskolan 2013) Internet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Chancellorsville, 2013, 26/4. http://sv.wikipedia.org/wiki/Robert_E._Lee, 26/4, 2013. http://sv.wikipedia.org/wiki/Stonewall_Jackson, 26/4, 2013. http://sv.wikipedia.org/wiki/Meade,_George_G, 26/4, 2013. Bildförteckning: Bild försättsblad: http://drtlibrary.files.wordpress.com/2009/08/gettysburg-battle-charge-15001.jpg,7/4 2013. Bild 1: http://www.thelatinlibrary.com/chron/civilwarpics/lee.jpg, 7/4 2013. Bild 2: http://www.sonofthesouth.net/leefoundation/civil-war/1863/general-george-meade.jpg, 7/4 2013. Bild 3: http://cdn2.americancivilwar.com/americancivilwar-cdn/civil_war_map/battle_of_gettysburg.jpg, 8/4 2013. Bild 4: Haskell, Frank, The Battle of Gettysburg (London, 1959)

Kommentera arbetet: Slaget vid Gettysburg: En hermeneutisk analys av samtida biografier

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2013-04-26]   Slaget vid Gettysburg: En hermeneutisk analys av samtida biografier
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59239 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×